— Akánova krádež - Akán přestoupil příkaz o klatbě, uvrhl Izraele do nebezpečí a je potrestán.
1 Izraelci se při provádění klatby dopustili zpronevěry. Akán, syn Karmího, syna Zabdího, syna Zerachova z pokolení Judova, vzal něco z věcí propadlých klatbě. Proto vzplanul Hospodin proti Izraelcům hněvem. 2 Jozue vyslal muže z Jericha do Aje, který byl u Bét-ávenu, na východ od Bét-elu, a řekl jim: „Jděte do té země na výzvědy!“ Muži tedy šli na výzvědy do Aje.3 Když se vrátili k Jozuovi, hlásili mu: „Není třeba, aby táhl všechen lid. Ať vytáhnou jen dva nebo tři tisíce mužů a přepadnou Aj. Nezatěžuj tím všechen lid, vždyť jich je málo.“4 I vydalo se tam z lidu na tři tisíce mužů, ale museli před ajskými muži utéci.5 Ajští mužové z nich pobili asi třicet šest mužů. Pronásledovali je před branou až k lomům a na stráni je pobíjeli. Lid ztratil odvahu, rozplynula se jako voda.6 Tu roztrhl Jozue své roucho, padl před Hospodinovou schránou tváří k zemi, ležel tak až do večera spolu s izraelskými staršími a házeli si prach na hlavu.7 Jozue lkal: „Ach, Panovníku Hospodine, proč jsi vlastně převedl tento lid přes Jordán? Chceš nás vydat do rukou Emorejců, aby nás zahubili? Kéž bychom byli raději zůstali na druhé straně Jordánu!8 Dovol prosím, Panovníku, co mám říci, když se Izrael dal na útěk před svými nepřáteli?9 Až to uslyší Kenaanci a ostatní obyvatelé země, obklíčí nás a vyhladí naše jméno ze země. Co pak učiníš pro své veliké jméno?“ 10 Hospodin řekl Jozuovi: „Vstaň! Co je s tebou, že jsi padl na tvář?11 Izrael zhřešil. Přestoupili mou smlouvu, kterou jsem jim vydal. Vzali z věcí propadlých klatbě, kradli, zatajili to a uložili mezi své věci.12 Proto nemohou Izraelci před svými nepřáteli obstát a obracejí se před svými nepřáteli na útěk, protože sami propadli klatbě. Nebudu už s vámi, jestliže ze svého středu nevymýtíte to, co propadlo klatbě.13 Vzhůru, posvěť lid a vyzvi jej: ‚Posvěťte se na zítřek! Toto praví Hospodin, Bůh Izraele: Uprostřed tebe je něco, co propadlo klatbě, Izraeli! Nemůžeš obstát před svými nepřáteli, dokud to, co propadlo klatbě, neodstraníte ze svého středu.14 Ráno budete přistupovat po kmenech. Kmen, který Hospodin označí, bude přistupovat po čeledích. Čeleď, kterou Hospodin označí, bude přistupovat po domech. Dům, který Hospodin označí, bude přistupovat po mužích.15 Ten, kdo bude označen, že si přisvojil věc propadlou klatbě, bude spálen se vším, co mu patří, protože přestoupil Hospodinovu smlouvu a dopustil se v Izraeli hanebnosti.‘“ 16 Za časného jitra rozkázal Jozue Izraeli přistupovat po kmenech. Losem byl označen kmen Judův.17 Rozkázal, aby přistupovala judská čeleď. Označena byla čeleď Zerachejců. Rozkázal, aby přistupovala zerašská čeleď po mužích. Označen byl Zabdí.18 Pak rozkázal, aby přistupoval jeho dům po mužích. Označen byl Akán, syn Karmího, syna Zabdího, syna Zerachova z pokolení Judova.19Tu vyzval Jozue Akána: „Synu, přiznej slávu Hospodinu, Bohu Izraele, a vzdej mu chválu. Doznej se mi, co jsi učinil; nic přede mnou nezapírej!“20 Akán odpověděl Jozuovi: „Ano, zhřešil jsem proti Hospodinu, Bohu Izraele; učinil jsem toto:21 Viděl jsem mezi kořistí jeden pěkný šineárský plášť, dvě stě šekelů stříbra a jeden zlatý jazyk o váze padesáti šekelů. Vzplanul jsem žádostí a vzal jsem si to. Je to ukryto v zemi uvnitř mého stanu a stříbro je vespod.“22 Jozue poslal posly, ti běželi do stanu, a hle, bylo to ukryto v jeho stanu a stříbro bylo vespod.23 Vzali ty věci ze stanu, přinesli k Jozuovi a všem Izraelcům a položili je před Hospodina.24 Za účasti všeho Izraele vzal Jozue Akána, syna Zerachova, i stříbro, plášť a zlatý jazyk, i jeho syny a dcery, býky a osly, jeho brav i stan a všechno, co mu patřilo, a ubírali se s tím vzhůru do doliny Akóru.25 Jozue řekl: „Zkázu, kterou jsi uvalil na nás, nechť uvalí Hospodin v tento den na tebe.“ Všechen Izrael jej kamenoval; spálili je a zaházeli je kamením.26Navršili nad ním velkou hromadu kamení; je tam až dodnes. A Hospodin upustil od svého planoucího hněvu. Proto se to místo jmenuje Emek Akór (to je Dolina zkázy) až dodnes.
1Men israeliterna syndade. Akan, som var Karmis son, sonson till Sabdi och sonsons son till Sera av Judas stam lydde inte Guds befallning att förstöra allt utom det som skulle föras till Herrens skattkammare. Han behöll en del av bytet för sig själv, och därför blev Herren mycket förargad på hela Israels folk.2Strax efter det att Jeriko hade fallit sände Josua några av sina män som spioner till staden Ai, som ligger öster om Betel.3När de kom tillbaka rapporterade de till Josua: "Det är en liten stad, och det behövs nog inte mer än 2.000 eller 3.000 man för att utplåna den. Det är ingen idé att hela folket beger sig dit."4Man skickade då iväg omkring 3.000 soldater för att inta staden, men de lyckades inte slå ajiterna utan tvingades fly.5Trettiosex israeliter dödades under anfallet, och många andra dog under flykten. Folket blev fullkomligt skräckslaget inför den vändning som striden tagit.6Josua och de äldste i Israel rev sönder sina kläder i förtvivlan och föll ner framför Herrens ark och låg där med jord på sina huvuden ända till kvällen.7Josua ropade till Herren: "Varför lät du oss gå över Jordan, Herre, om du nu ska låta amoreerna döda oss? Varför var vi inte nöjda med vad vi hade? Varför stannade vi inte kvar på andra sidan Jordan?8Vad ska jag göra nu, Herre, när vi har flytt för fienden?9När kananeerna och alla andra som bor här runt omkring får höra talas om detta, kommer de att omringa oss och gå till anfall, och sedan är det slut med oss. Och hur går det då med ditt namn och stora anseende?"10-11Men Herren sa till Josua: "Res dig, Josua! Israel har syndat och brutit mot min befallning och tagit byte, när jag uttryckligen sa att de inte fick göra det. De har ljugit om detta och gömt bytet bland sina tillhörigheter.12Detta är anledningen till att folket blivit besegrat. Det är därför som dina män tvingats fly för sina fiender. Det vilar en förbannelse över dem. Jag kommer inte att vara med er längre om ni inte gör upp med denna synd.13Res dig nu upp och säg till folket: 'I dag måste alla gå igenom reningsritualen och rena sig, för Herren, er Gud, säger att någon har stulit från honom och att ni inte kan besegra era fiender förrän denna synd blivit uppklarad.14I morgon ska ni komma fram inför Herren, stam för stam, och Herren ska då genom lottdragning peka ut den stam som den skyldige tillhör. Den stammen måste träda fram släkt för släkt, och Herren ska peka ut den släkt som är skyldig. Den släkten måste komma fram familj för familj, och sedan ska varje medlem av den skyldiga familjen komma fram en och en.15Och den som har stulit det som tillhör Herren ska brännas upp i eld tillsammans med sina ägodelar därför att han brutit mot Herrens förbund och dragit olycka över hela Israel.' "16Tidigt nästa morgon förde Josua alltså fram de olika stammarna inför Herren, och Juda stam blev utpekad.17Sedan förde han fram de olika släkterna i den stammen, och då var det seraiternas släkt som utpekades. När sedan de olika familjerna i den släkten fördes fram inför Herren utpekades Sabdis familj.18Hans familjemedlemmar fick då gå fram en efter en, och det visade sig då att hans sonson Akan var den skyldige.19"Min son", sa Josua till honom. "Ge nu ära åt Israels Gud och bekänn din synd. Tala om vad det är du har gjort."20Akan svarade: "Jag har syndat mot Herren, Israels Gud.21Jag fick se en vacker mantel, som var importerad från Babylon, och en del silver som vägde ungefär två och ett halvt kilo och en guldplatta som vägde ungefär sexhundra gram. Jag ville så gärna ha det där, så jag tog det och grävde ner det under mitt tält, och silvret ligger längst ner."22Josua skickade då iväg några män för att leta reda på bytet. De skyndade sig till tältet och hittade alltsammans precis där Akan sagt att det skulle finnas.23De bar med sig bytet till Josua och lade det på marken framför honom.24Sedan tog Josua och allt folket Akan, silvret, manteln, guldet, hans söner och döttrar, hans oxar, åsnor och får, tältet och allt han ägde och förde alltsammans ner till Akors dal.25"Varför har du dragit denna olycka över oss?" frågade Josua Akan. "Herren ska nu låta olycka komma över dig."Allt folket stenade dem sedan till döds och brände deras kroppar26och begravde dem under ett stenröse som finns kvar än i dag, och platsen kallas Olyckans dal. Därefter upphörde Herrens vrede mot folket.