Jozue 15

Český ekumenický překlad

od Česká biblická společnost
1  Pokolení Judovců připadl pro jejich čeledi při pomezí Edómu a pouště Sinu v Negebu, úplně na jihu, tento los:2 Patřilo jim území Negebu od břehů Solného moře, od zálivu směřujícího k Negebu.3  Směrem od Negebu se táhne ke Svahu štírů, pokračuje k poušti Sinu a stoupá na jih od Kádeš-barneje, míří k Chesrónu, stoupá k Adáru a odbočuje ke Karce.4  Pokračuje k Asmónu, táhne se k Potoku egyptskému, takže území vybíhá k moři. To je vaše jižní hranice.5  Východní hranicí bude Solné moře až k ústí Jordánu. Na severu začíná hranice mořským zálivem při ústí Jordánu.6  Odtud stoupá hranice k Bét-chogle a pokračuje severně od Bét-araby. Pak stoupá ke kameni Bohana, syna Rúbenova.7  Hranice stoupá dále od doliny Akóru k Debíru a obrací se na sever ke Gilgálu naproti Adumímskému svahu jižně od potoka. Hranice pak pokračuje podél vody Slunečního pramene a vybíhá k prameni Rogelu.8  Hranice potom stoupá k Údolí syna Hinómova jižně od skalního hřebenu jebúsejského, což je Jeruzalém, a vystupuje na vrcholek hory, která na západě leží proti Údolí hinómskému a je na severním konci doliny Refájců.9  Od vrcholu hory zabočuje hranice k prameni vod Neftóachu a vede k městům pohoří Efrónu; poté zabočuje k Baale, to je Kirjat-jearímu.10  Zde hranice odbočuje od Baaly na západ k hoře Seíru a pokračuje od severu ke skalnímu hřebenu Lesní hory, to je Kesalónu, sestupuje od Bét-šemeše a pokračuje k Timně.11  Potom hranice vede ke skalnímu hřebenu Ekrónu na severu od města a zabočuje k Šikerónu, pokračuje k Baalské hoře a vede k Jabneelu; hranice vybíhá až k moři.12  Západní hranicí je Velké moře a jeho pobřeží. To je území Judovců pro jejich čeledi, vymezené hranicemi dokola. 13  Kálebovi, synu Jefunovu, dal podíl uprostřed Judovců podle Hospodinova příkazu Jozuovi, totiž Kirjat-arbu, to je město Arby, otce Anákova, což je Chebrón.14 Odtud vyhnal Káleb tři Anákovce: Šešaje, Achímana a Talmaje, zplozence Anákovy.15  Odtud pak táhl vzhůru proti obyvatelům Debíru; Debír se předtím jmenoval Kirjat-sefer (to je Město knihy).16  Káleb tenkrát prohlásil: „Kdo porazí Kirjat-sefer a dobude jej, tomu dám za manželku svou dceru Aksu.“17  Dobyl jej Otníel, syn Kenazův, Kálebův bratr; dal mu tedy svou dceru Aksu za manželku.18  Když přišla, navedla jej, aby žádal jejího otce o pole. Sesedla z osla. Káleb se jí otázal: „Co si přeješ?“19 Odpověděla: „Obdař mě požehnáním! Když jsi mě provdal do jižního suchopáru, dej mi také vodní zřídla.“ Dal jí tedy zřídla, horní a dolní. 20  To je dědičný podíl pokolení Judovců pro jejich čeledi.21 Nejvzdálenější města, která připadla pokolení Judovců, při pomezí Edómu v Negebu, byla: Kabseel, Eder a Jagúr,22  Kína, Dímóna a Adeáda,23 Kedeš, Chasór a Jitnán,24  Zíf, Telem a Bealót,25  Chasór-chadata a Kerijót-chesrón, což je Chasór,26  Amám, Šema a Mólada,27 Chasar-gada, Chešmón a Bét-pelet,28  Chasar-šúal, Beer-šeba a Bizjótja,29 Baala, Ijím a Esem,30  Eltólad, Kesíl a Chorma,31  Siklag, Madmana a Sansana,32  Lebaót, Šilchím, Ajin a Rimón, celkem dvacet devět měst a jejich dvorce. 33  V Přímořské nížině: Eštaól, Sorea a Ašna,34  Zanóach, Én-ganím, Tapúach a Énam,35  Jarmút, Adulám, Sóko a Azeka,36  Šaarajim, Adítajim, Gedera a Gederótajim, čtrnáct měst a jejich dvorce. –37 Senan, Chadaša a Migdal-gad,38  Dilean, Mispe a Jokteel,39 Lakíš, Boskat a Eglón,40  Kabón, Lachmas a Kitlíš,41  Gederót, Bét-dágon, Naama a Makeda, šestnáct měst a jejich dvorce. –42  Libna, Eter a Ašan,43  Jiftách, Ašna a Nesíb,44  Keíla, Akzíb a Maréša, devět měst a jejich dvorce. –45  Ekrón s vesnicemi a dvorci,46  od Ekrónu až k moři všechno, co leží stranou Ašdódu, a jejich dvorce,47  Ašdód s vesnicemi a dvorci, Gáza s vesnicemi a dvorci, až k Potoku egyptskému a Velkému moři s pobřežím. 48  V pohoří: Šamír, Jatír a Sóko,49  Dana, Kirjat-sana, což je Debír,50  Anab, Eštemo a Aním,51  Gošen, Cholón a Gílo, jedenáct měst a jejich dvorce. –52  Arab, Dúma a Ešeán,53  Janím, Bét-tapúach a Afeka,54  Chumta, Kirjat-arba, což je Chebrón, a Síor, devět měst a jejich dvorce. –55  Maón, Karmel, Zíf a Júta,56  Jizreel, Jokdeám a Zanóach,57  Kajin, Gibea a Timna, deset měst a jejich dvorce. –58  Chalchúl, Bét-súr a Gedór,59  Maarat, Bét-anót a Eltekón, šest měst a jejich dvorce. –60  Kirjat-baal, což je Kirjat-jearím, a Raba, dvě města a jejich dvorce. 61  Ve stepi: Bét-araba, Midín a Sekaka,62  Nibšán, Ír-melach a Én-gedí, šest měst a jejich dvorce. –63  Ale jebúsejské obyvatele Jeruzaléma nebyli Judovci s to si podrobit. Tak sídlí Jebúsejci s Judovci v Jeruzalémě až dodnes. 

Jozue 15

Nya Levande Bibeln

od Biblica
1 Juda stam fick sin del söderut intill Edoms gräns och öknen Sin.2-4 Närmare bestämt började denna gräns vid södra viken av Döda havet och gick utmed södra sidan av Skorpionhöjden och vidare in i öknen Sin till Hesron (söder om Kades-Barnea), sedan upp till Addar och därefter mot Karka och Asmon, tills den slutligen nådde Egyptens bäck och följde den till Medelhavet.5 Den östra gränsen sträckte sig utmed Döda havet till floden Jordans utlopp. Den norra gränsen började vid viken där Jordan rinner ut i Döda havet,6 sträckte sig därifrån upp mot Bet-Hogla och fram norr om Bet-Haaraba till Bohans, Rubens sons, sten.7 Därifrån gick gränsen upp till Debir från Akors dal i nordlig riktning mot det Gilgal som ligger mitt emot Adummimshöjden, söder om bäcken. Gränsen gick sedan fram till Semeskällan, ut till Rogelskällan8 och fortsatte upp mot Hinnoms sons dal, söder om Jebus höjd, där staden Jerusalem ligger. Därefter gick gränsen upp till toppen av det berg som ligger ovanför Hinnomsdalen, i norra delen av Refaimsdalen.9 Därifrån drogs gränsen från toppen av berget fram till Neftoavattnets källa och vidare till städerna i Efrons bergsbygd, innan den vände norrut till Baala (vilket är ett annat namn för Kirjat-Jearim).10-11 Från Baala gick gränsen västerut mot Seirs bergsbygd och fram till Jearims bergshöjd, d. v. s. Kesalon, och vidare ner till Bet-Semes. Den drog sedan åter mot nordväst, gick förbi Timna till Ekrons höjd, där den böjde sig mot väster och gick till Sickeron och berget Baala. Gränsen fortsatte vidare norrut, passerade Jabneel och slutade vid Medelhavet,12 som alltså blev gräns i väster.13 Herren befallde Josua att ge en del av Judas område åt Kaleb, Jefunnes son, och han fick därför staden Arba, som fått sitt namn efter Anaks far och som också kallades Hebron.14 Kaleb fördrev Anaks tre söner Sesai, Ahiman och Talmai,15 och därefter stred han mot folket som bodde i staden Debir (tidigare kallad Kirjat-Sefer).16 Kaleb lovade att han skulle ge sin dotter Aksa till hustru åt den som intog Kirjat-Sefer.17 Otniel, som var son till Kalebs bror Kenas, var den som intog staden, och därför blev Aksa Otniels hustru.18-19 När hon skulle lämna sitt föräldrahem tillsammans med sin man övertalade hon honom att be hennes far om en åker i bröllopsgåva, och hon steg ner från åsnan för att tala med sin far om detta."Vad vill du? Är det något mer jag kan hjälpa dig med?" frågade han."Ge mig ännu en present!" svarade hon. "Landet som du gav mig är ju rena öknen. Kan du inte ge oss några källor också?"Han gav henne då den övre såväl som den nedre vattenkällan.20 Judas stam fick följande område:21-32 De städer och byar, som låg utmed gränsen mot Edom i sydlandet, nämligen Kabseel, Eder, Jagur, Kina, Dimona, Adada, Kedes, Hasor och Jitnan, Sif, Telem, Bealot, Hasor-Hadatta, Keriot, Hesron (även kallad Hasor), Amam, Sema, Molada, Hasar-Gadda. Hesmon, Bet-Pelet, Hasar-Sual, Beer-Seba och Bisjotja, Baala, Ijim, Esem, Eltolad, Kesil, Horma, Siklag, Madmanna, Sansanna, Lebaot, Silhim, Ain och Rimmon. Tillsammans var detta tjugonio städer med kringliggande byar.33-36 Följande städer och byar, som låg på låglandet, tilldelades också Juda: Estaol, Sorga, Asna, Sanoa och En-Gannim, Tappua och Enam, Jarmut och Adullam, Soko och Aseka, Saaraim, Aditaim, Gedera och Gederotaim. Tillsammans var detta fjorton städer med kringliggande byar.37-44 Judas stam fick dessutom tjugofem andra städer med kringliggande byar: Senan, Hadasa, Migdal-Gad, Dilean, Mispe, Jokteel, Lakis, Boskat, Eglon, Kabbon, Lamas, Kitlis, Gederot, Bet-Dagon, Naama och Mackeda, Libna, Eter, Asan, Jifta, Asna, Nesib, Kegila, Aksiv och Maresa.45 Judas stams område omfattade också Ekrons alla städer och byar.46 Från Ekron sträckte sig gränsen till Medelhavet och städerna utmed gränsen47 mot Asdod med deras kringliggande byar, och till Gasa med dess byar ända fram till Egyptens bäck. Det omfattade hela kusten utmed Medelhavet till Egyptens bäck i söder.48-61 Juda fick också dessa fyrtiofyra städer i bergsbygden med deras kringliggande byar: Samir, Jattir, Soko, Danna, Kirjat-Sanna (även kallad Debir), Anab, Estemo, Anim, Gosen, Holon och Gilo, Arab, Ruma, Esean, Janum, Bet-Tappua, Afeka, Humta, Kirjat-Arba (även kallad Hebron), Sior, Maon, Karmel, Sif, Juta, Jisreel, Jokdeam, Sanoa, Kain, Gibea, Timna, Halhul, Bet-Sur, Gedor, Maarat, Bet-Anot, Eltekon, Kirjat-Baal (även kallad Kirjat-Jearim), Rabba,62 Bet-Haaraba, Middin, Sekaka, Nibsan, Irhammela och En-Gedi.63 Men Juda stam kunde inte driva ut jebuseerna som bodde i staden Jerusalem, och därför bor jebuseerna bland Judas folk än i dag.