1 I vy jste byli mrtvi pro své viny a hříchy,2 v nichž jste dříve žili podle běhu tohoto světa, poslušni vládce nadzemských mocí, ducha, působícího dosud v těch, kteří vzdorují Bohu.3 I my všichni jsme k nim kdysi patřili; žili jsme sklonům svého těla, dali jsme se vést svými sobeckými zájmy, a tím jsme nutně propadli Božímu soudu tak jako ostatní. 4 Ale Bůh, bohatý v milosrdenství, z velké lásky, jíž si nás zamiloval,5 probudil nás k životu spolu s Kristem, když jsme byli mrtvi pro své hříchy. Milostí jste spaseni!6 Spolu s ním nás vzkřísil a spolu s ním uvedl na nebeský trůn v Kristu Ježíši,7 aby se nadcházejícím věkům prokázalo, jak nesmírné bohatství milosti je v jeho dobrotě k nám v Kristu Ježíši. 8 Milostí tedy jste spaseni skrze víru.9 Spasení není z vás, je to Boží dar; není z vašich skutků, takže se nikdo nemůže chlubit.10 Jsme přece jeho dílo, v Kristu Ježíši stvořeni k tomu, abychom konali dobré skutky, které nám Bůh připravil.
— Církev z židů i pohanů
11 Pamatujte proto vy, kteří jste svým původem pohané a kterým ti, kdo jsou obřezaní na těle a lidskou rukou, říkají neobřezanci,12 že jste v té době opravdu byli bez Krista, odloučeni od společenství Izraele, bez účasti na smlouvách Božího zaslíbení, bez naděje a bez Boha na světě.13 Ale v Kristu Ježíši jste se nyní vy, kdysi vzdálení, stali blízkými pro Kristovu prolitou krev. 14 V něm je náš pokoj, on dvojí spojil vjedno, když zbořil zeď, která rozděluje a působí svár. Svou obětí odstranil 15 zákon ustanovení a předpisů, aby z těch dvou, z žida i pohana, stvořil jednoho nového člověka, a tak nastolil pokoj. 16 Oba dva usmířil s Bohem v jednom těle, na kříži usmrtil jejich nepřátelství. 17 Přišel a zvěstoval pokoj, pokoj vám, kteří jste dalecí, i těm, kteří jsou blízcí. 18 A tak v něm smíme obojí, židé i pohané, v jednotě Ducha stanout před Otcem. 19 Nejste již tedy cizinci a přistěhovalci, máte právo Božího lidu a patříte k Boží rodině.20 Jste stavbou, jejímž základem jsou apoštolové a proroci a úhelným kamenem sám Kristus Ježíš.21 V něm je celá stavba pevně spojena a roste v chrám, posvěcený v Pánu;22 v něm jste i vy společně budováni v duchovní příbytek Boží.
1Det fanns en tid då ni var andligt döda[1] på grund av er olydnad och era synder.2Ni levde precis som alla andra här i världen. Ni syndade och följde Satan, de onda andarnas härskare.[2] Han är den andemakt som nu verkar i de människor som vägrar att lyda Gud.3På det sättet levde vi allihop förut. Vi följde våra mänskliga impulser och lät kroppens begär och våra egna tankar styra oss. Ja, på grund av vår mänskliga natur var vi på väg att drabbas av Guds dom precis som alla andra.4-5Men vår kärleksfulla Gud visade sitt stora medlidande med oss. Trots att vi var andligt döda på grund av vår olydnad, älskade han oss så mycket, att han gjorde oss levande tillsammans med Kristus. Ja, det är endast på grund av att Gud visade oss nåd som vi är räddade.6Han har uppväckt oss från de döda tillsammans med Kristus och har gett oss en plats i himlen, eftersom vi lever i gemenskap med Jesus Kristus.7Och på grund av denna gemenskap vill Gud också i all evighet visa oss sin oändligt stora kärlek och godhet.8Ni är alltså räddade därför att Gud i sin godhet förlät er på grund av er tro på Kristus. Räddningen är en gåva från Gud och har inget med er själva att göra.9Den är inte en belöning för goda gärningar, och därför kan heller ingen skryta över sin räddning.10Det är Gud själv som har gjort oss till det vi är. Genom vår gemenskap med Jesus Kristus har han förvandlat oss till nya människor, som är beredda att göra de goda gärningar Gud från början planerade att vi som tillhör honom skulle göra.
Alla är ett i gemenskapen med Kristus
11-12Kom därför ihåg vilken hopplös situation ni befann er i, innan ni lärde känna Kristus. Eftersom ni tillhörde icke-judiska folk, kallade judarna er för ”de som inte är omskurna”. Judarna var stolta över sin ceremoni med att omskära alla pojkar, även om denna ceremoni aldrig kunde förvandla någons hjärta. På den tiden tillhörde ni inte Guds eget folk. Det förbund Gud hade ingått med Israels folk gällde inte er, och ni hade ingen del i de löften han hade gett dem. Nej, ni hade inget hopp om räddning, och ni levde utan Gud här i världen.13Men nu får ni, som en gång var långt borta från Gud, tillhöra hans eget folk tack vare er gemenskap med Jesus Kristus, som offrade sitt blod för er.14Kristus har nämligen stiftat fred mellan judar och icke-judar, genom att göra oss till ett enda folk. Genom att dö för oss, rev han ner den mur av fiendskap som reste sig mellan oss.15-16Ja, han dog för oss på korset och tog vårt straff, och genom detta blev Moses lag[3] med alla sina bud och föreskrifter inte längre vägen till räddning. Hans mål var att stifta fred mellan judar och icke-judar genom att förena dem med sig själv och skapa en ny människa, en ny kropp, som är hans församling. Och när vi nu är delar i samma kropp, har fiendskapen mellan oss försvunnit, eftersom vi alla är försonade med Gud och är hans vänner.17Kristus kom med det glada budskapet om fred för er som var långt borta från Gud, och fred för oss som är judar och kände till Gud.18Och nu kan vi alla, både judar och icke-judar, komma inför Gud, vår Far, med hjälp av en och samma Ande, på grund av det som Kristus har gjort för oss.19Alltså är ni inte längre gäster och främlingar. Nej, ni får vara Guds eget folk tillsammans med alla som tillhör Gud. Ni är medlemmar i Guds stora familj.20Tillsammans är vi, bildligt talat, ett hus som är byggt på en grund, och den grunden är undervisningen från Jesus sändebud[4], och budskapen som profeterna framfört från Gud. Och huset hålls upp av Jesus Kristus själv.21Det är Kristus som fogar samman hela huset, så att det byggs upp till ett heligt tempel åt Herren Gud, och byggstenarna är alla vi som lever i gemenskap med Herren.22Ja, genom det som Jesus gjorde kan också ni bli en del av denna byggnad där Guds Ande bor.