Saulův konec - SAUL V ÉN-DÓRU - Zavržený král si dává před bitvou s Pelištejci vyvolat ducha zemřelého Samuela. Ten mu ohlašuje zánik.
1 V oněch dnech shromáždili Pelištejci své válečné šiky, aby bojovali proti Izraeli. Akíš řekl Davidovi: „Jistě víš, že potáhneš se mnou v šiku ty i tvoji muži.“2 David Akíšovi odvětil: „Však poznáš sám, co tvůj služebník udělá!“ Akíš na to Davidovi řekl: „Ustanovuji tě tedy svým osobním strážcem po všechny dny.“ 3 Samuel zemřel a všechen Izrael ho oplakával. Pochovali ho v Rámě, jeho městě. Saul pak vymýtil ze země vyvolávače duchů zemřelých a jasnovidce. 4 Pelištejci se shromáždili, vtrhli do země a utábořili se v Šúnemu. Saul proto shromáždil celý Izrael a utábořili se v pohoří Gilbóa.5Když Saul uviděl pelištejský tábor, strachy se celý roztřásl.6 I doptával se Saul Hospodina, ale Hospodin mu neodpovídal ani skrze sny ani skrze urím ani skrze proroky.7 Tu řekl Saul svým služebníkům: „Vyhledejte mi ženu, která vyvolává duchy zemřelých. Půjdu k ní a dotážu se jí.“ Jeho služebníci mu řekli: „Taková žena, která vyvolává duchy zemřelých, je v Én-dóru.“8 Saul se přestrojil, vzal si jiné šaty a šel tam spolu se dvěma muži. Přišel k té ženě v noci a řekl jí: „Věšti mi prostřednictvím ducha zemřelého. Přivolej mi, koho ti řeknu.“9Žena mu odpověděla: „Však ty víš, co udělal Saul, že vyhladil ze země vyvolávače duchů zemřelých a jasnovidce. Proč mi strojíš léčku? Chceš mě vydat na smrt?“10 Ale Saul se jí zapřisáhl při Hospodinu: „Jakože živ je Hospodin, žádný trest tě za to nestihne.“11 Žena se ho zeptala: „Koho ti mám přivolat?“ Odvětil: „Přivolej mi Samuela.“12 Když žena Samuela viděla, hlasitě vykřikla a obrátila se na Saula: „Proč jsi mě obelstil? Vždyť ty jsi Saul!“13 Ale král jí řekl: „Neboj se! Co vidíš?“ Žena Saulovi odvětila: „Vidím božský zjev, jak vystupuje ze země.“14 Řekl jí: „Jak vypadá?“ Odpověděla: „Vystupuje starý muž, zahalený pláštěm.“ Saul poznal, že to je Samuel, padl na kolena tváří k zemi a klaněl se. 15 Samuel se Saula otázal: „Proč rušíš můj klid? Proč jsi mě dal přivolat?“ Saul řekl: „Jsem ve velkých úzkostech. Bojují proti mně Pelištejci a Bůh ode mne odstoupil. Vůbec mi neodpovídá ani prostřednictvím proroků ani skrze sny. Proto jsem zavolal tebe, abys mi oznámil, co mám dělat.“16 Samuel odvětil: „Proč se ptáš mne, když Hospodin od tebe odstoupil a stal se tvým protivníkem?17 Hospodin učinil, co prohlásil skrze mne: Hospodin vytrhl království z tvé ruky a dal je tvému bližnímu, Davidovi.18 Žes neuposlechl Hospodina a nestal se vykonavatelem jeho planoucího hněvu proti Amálekovi, za to ti dnes Hospodin udělá toto:19 Spolu s tebou vydá Hospodin do rukou Pelištejců též Izraele. Zítra budeš ty i tvoji synové u mne. Také izraelský tábor vydá Hospodin do rukou Pelištejců.“20 Saul se náhle skácel, jak byl dlouhý, k zemi; tak velice se polekal Samuelových slov. Nebylo v něm síly, protože nepojedl chleba celý den a celou noc.21 Žena přistoupila k Saulovi a viděla, jak strašně se zhrozil. Řekla mu: „Hle, tvoje otrokyně tě uposlechla. Dala jsem v sázku svůj život. Poslechla jsem tě v tom, cos mi poručil.22 Teď zase ty prosím poslechni svou otrokyni. Předložím ti sousto chleba a pojíš, aby ses posílil, vždyť musíš pokračovat v cestě.“23 Ale on se zdráhal. Říkal: „Nebudu jíst.“ Jeho služebníci spolu s tou ženou však na něho naléhali a on je uposlechl. Povstal ze země a posadil se na lože.24 Žena měla doma vykrmeného býčka. Rychle ho připravila k hodu, nabrala mouky, zadělala a napekla nekvašených chlebů.25 Předložila to Saulovi i jeho služebníkům a oni jedli. Pak se zvedli a odešli ještě té noci.
1Vid den tiden samlade filisteerna sin armé för ännu ett krig mot Israel."Jag hoppas du förstår att du och dina män måste hjälpa oss i striden", sa kung Akis till David.2"Gärna", sa David. "Ni ska nog få se vad vi duger till.""Bra, då får ni bli min personliga livvakt och ansvara för mitt liv", svarade Akis.3Under tiden hade Samuel dött, och hela Israel hade sörjt honom. Han begravdes i sin hemstad Rama. Kung Saul hade samtidigt drivit bort alla medier och trollkarlar ur Israel.4Filisteerna slog nu upp sitt läger vid Sunem, och Saul och Israels arméer var vid Gilboa.5-6När Saul såg filisteernas mäktiga armé blev han fruktansvärt rädd och frågade Herren om råd. Men Herren vägrade att svara honom. Varken genom drömmar eller urim eller genom profeterna fick han något besked.7-8Saul bad då sina rådgivare att försöka leta reda på ett medium, som han kunde fråga till råds. När han fick veta att det fanns en sådan kvinna i En-Dor förklädde Saul sig genom att ta på sig vanliga enkla kläder i stället för att klä sig i sin kungliga mantel. På natten gick han så tillsammans med två av sina män till kvinnans hem."Jag måste få tala med en död mans ande", bad han. "Kan du hjälpa mig?"9"Försöker du döda mig?" frågade kvinnan. "Du vet väl att Saul har gjort sig av med alla medier och spåkvinnor. Du spionerar på mig."10Men Saul svor en högtidlig ed, att han inte skulle förråda henne.11Slutligen sa kvinnan: "Nå, vem är det du vill jag ska mana fram?""Profeten Samuel", svarade Saul.12När kvinnan såg Samuel, skrek hon: "Du har lurat mig, du är Saul!"13"Var inte rädd", sa kungen till henne. "Vad ser du?""Jag ser en ande som kommer upp ur jorden", sa hon.14"Hur ser han ut?""Det är en gammal man, klädd i mantel."Saul förstod att det var Samuel och bugade sig djupt inför honom.15"Varför har du stört mig genom att föra mig tillbaka?" frågade Samuel."Därför att jag är i stora svårigheter", svarade Saul. "Filisteerna strider mot oss, och Gud har lämnat mig och vill inte svara mig vare sig genom profeter eller drömmar. Därför har jag kallat på dig, för att fråga dig vad jag ska göra."16Men Samuel svarade: "Varför frågar du mig nu, när Herren har lämnat dig och blivit din fiende?17Han har gjort precis vad han sa att han skulle göra. Han har tagit riket ifrån dig och gett det till en av dina män, till David.18Allt detta har kommit över dig därför att du inte lydde Herrens befallningar när han var vred på Amalek.19Dessutom kommer hela Israels armé att bli jagad på flykten och bli besegrad av filisteerna i morgon, och du och dina söner ska komma och vara här med mig."20Saul föll raklång till marken, förlamad av fruktan på grund av Samuels ord. Han var alldeles slut, för han hade inte ätit på hela dagen.21När kvinnan såg vilket tillstånd han var i, sa hon: "Herre, jag lydde din befallning med risk för mitt liv.22Lyssna nu till mig och ät lite mat, så att du får nya krafter och orkar återvända hem."23Saul vägrade, men männen som var med honom vädjade då också till honom. Till sist gav han med sig och reste sig upp och satte sig på sängen.24Kvinnan, som hade en gödkalv, skyndade sig ut för att slakta den. Sedan gjorde hon en deg och bakade osyrat bröd.25Hon betjänade kungen och hans män, och de åt innan de försvann i natten.