1 Proto ať nás všichni pokládají za služebníky Kristovy a správce Božích tajemství.2 Od správců se nežádá nic jiného, než aby byl každý shledán věrným.3 Mně tedy pramálo záleží na tom, soudíte-li mě vy nebo jakýkoliv lidský soud. Vždyť ani já nejsem soudcem sám nad sebou;4 ničeho si nejsem sice vědom, tím však ještě nejsem ospravedlněn, neboť mým soudcem je Pán.5 Nevyslovujte proto soudy předčasně, dokud Pán nepřijde. On vynese na světlo to, co je skryto ve tmě, a zjeví záměry srdcí; tehdy se člověku dostane chvály od Boha. 6 Toto jsem, bratří, kvůli vám vztáhl na sebe a na Apolla, abyste se na nás naučili, co znamená ‚ne nad to, co je psáno‘, a nikdo se nepyšnil jedním z nás proti druhému.7 Kdo ti dal vyniknout? Máš něco, co bys nebyl dostal? A když jsi to dostal, proč se chlubíš, jako bys to nebyl dostal?8 Už jste nasyceni, už jste zbohatli, vešli jste do Božího království, a my ne! Kéž byste skutečně vešli do království, abychom i my kralovali spolu s vámi!9 Skoro se mi zdá, že nás apoštoly Bůh určil na poslední místo, jako vydané na smrt; stali jsme se divadlem světu, andělům i lidem.10 My jsme blázni pro Krista, vy ovšem jste v Kristu rozumní; my jsme slabí, vy silní; vy slavní, my beze cti.11 Až do této chvíle trpíme hladem a žízní a nemáme co na sebe, jsme biti, jsme bez domova,12 s námahou pracujeme svýma rukama. Jsme-li tupeni, žehnáme, pronásledováni neklesáme,13 když nám zlořečí, odpovídáme laskavě. Až dosud jsme vyděděnci světa, na které se všechno svaluje. 14 Nepíši to proto, abych vás zahanbil, ale abych vás jako své milované děti napomenul.15 I kdybyste měli tisíce vychovatelů v Kristu, otců mnoho nemáte, neboť v Kristu Ježíši jsem vás já přivedl k životu skrze evangelium.16 Prosím vás: Jednejte podle mého příkladu!17 Právě proto jsem k vám poslal Timotea, svého v Pánu milovaného a věrného syna. On vám připomene můj způsob jednání v Kristu, jak učím v každé církvi.18 Někteří se začali povyšovat, protože prý už k vám nepřijdu;19 ale přijdu k vám brzy, bude-li Pán chtít, a učiním si úsudek o těch domýšlivcích ne podle toho, co mluví, ale podle toho, co dokážou.20 Království Boží nezáleží v slovech, nýbrž v moci.21 Vyberte si: Mám na vás přijít s holí, nebo s láskou a mírností?
1Ni ska alltså se oss som tjänare åt Jesus Kristus. Vi är förvaltare som har fått i uppdrag att berätta om Guds plan, som hittills har varit hemlig för människorna.2Och den viktigaste egenskapen hos en förvaltare är att han är ärlig och inte förskingrar sin herres rikedomar.3Men om jag har varit trogen mitt uppdrag eller ej, det kan varken ni eller någon annan människa bedöma. Nej, jag vågar inte ens lita på mitt eget omdöme.4Mitt samvete är rent, men det innebär ju inte att jag har gjort allt rätt. Den ende som kan avgöra hur jag har klarat mitt uppdrag är Herren Jesus själv.5Dra därför inga förhastade slutsatser om människor. Vänta tills Herren Jesus kommer tillbaka för att döma alla. Han ska dra fram allt i ljuset och visa varje människas innersta tankar. Och på den dagen ska Gud ge var och en det beröm han förtjänar.6Denna bild om tjänare och förvaltare har jag använt på mig själv och Apollos, för att ni ska förstå att man inte ska skryta över en viss person, medan man nedvärderar en annan. Nej, följ uppmaningen: ”håll er till Skriften”[1] så ska ni förstå hur man handlar.7Finns det något som gör er bättre än andra? Allt det goda ni har fått från Gud, var inte det en fri gåva? Varför skryter ni då och är malliga, precis som om det kom ifrån er?8När ni skryter så där, får man känslan av att ni är mätta och belåtna, trots att ni är i så stort behov av undervisning. Ni verkar rika och tycks ha blivit kungar utan oss. Ja, jag önskar att ni redan var kungar, så att vi fick regera tillsammans med er.9Men nu verkar det istället som om Gud har gett oss som är Jesus sändebud[2] den lägsta statusen av alla. Vi är som dödsdömda fångar som visas upp på avrättningsplatsen inför hela världen, ja, inför både människor och änglar.10Vi sändebud lever helt för Kristus och är tokiga i människors ögon, men ni är precis lagom hängivna och förståndiga. Vi saknar makt här i världen, men ni är mäktiga. Er tänker man väl om, men oss skrattar man åt.11Vi går fortfarande hungriga och törstiga. Vi saknar kläder, vi blir misshandlade och har ingen fast bostad.12Vi arbetar hårt med våra egna händer för att försörja oss. När man hånar oss, ber vi att Gud ska ge allt gott till dem som hånar. När vi blir förföljda, finner vi oss i det utan att klaga.13När man talar illa om oss, svarar vi vänligt. Vi blir behandlade som avfall på världens skräphög, som sopor som människorna har slängt bort.[3]14Men jag skriver inte detta för att få er att skämmas. Nej, jag vill bara få er att förstå vad som är rätt, eftersom ni är mina kära barn.15För även om ni hade oändligt många som undervisade er om Kristus, är det ändå jag som är er andliga far. Det var ju jag som fick berätta det glada budskapet om Jesus Kristus för er, så att ni kunde börja tro.16Och eftersom jag är er far, ber jag er nu att ha mig som föredöme.17Det är också därför jag skickar min trogna medarbetare Timotheos till er. Han är också mitt älskade barn, eftersom jag fick hjälpa honom börja tro på Herren Jesus. Han ska påminna er om de regler jag har sammanställt för dem som tillhör Jesus Kristus, och som jag undervisar om i alla församlingar.18Vissa av er verkar ha blivit självsäkra, eftersom de tror att jag aldrig mer ska komma tillbaka till Korinth.19Men jag ska komma till er – och det mycket snart ‑ om Herren vill. Och då ska jag ta reda på om dessa självsäkra människor verkligen är fyllda med Guds kraft, eller om deras ord bara är tomt skryt.20Om Gud får regera i oss, blir vi ju fyllda med hans kraft och talar inte en massa tomma ord.21Vad föredrar ni själva, mina kära barn? Ska jag komma för att tillrättavisa er, eller kan jag komma för att visa er ömhet och kärlek?