od Česká biblická společnost1 My silní jsme povinni snášet slabosti slabých a nemít zalíbení sami v sobě.2 Každý z nás ať vychází vstříc bližnímu, aby to bylo k dobru společného růstu.3 Vždyť Kristus neměl zalíbení sám v sobě, nýbrž podle slov Písma: ‚Urážky těch, kdo tě tupí, padly na mne.‘ 4 Všecko, co je tam psáno, bylo napsáno k našemu poučení, abychom z trpělivosti a z povzbuzení, které nám dává Písmo, čerpali naději.5 Bůh trpělivosti a povzbuzení ať vám dá, abyste jedni i druzí stejně smýšleli po příkladu Krista Ježíše,6 a tak svorně jedněmi ústy slavili Boha a Otce našeho Pána Ježíše Krista. 7 Proto přijímejte jeden druhého, tak jako Kristus k slávě Boží přijal vás.8 Chci říci: Kristus se stal služebníkem židů, aby ukázal Boží věrnost a potvrdil sliby dané otcům9 a pohanské národy aby slavily Boha za jeho slitování, jak je psáno: ‚Proto vzdám tobě chválu mezi národy a jménu tvému žalmy zpívati budu.‘ 10 A dále je řečeno: ‚Radujte se, pohané, spolu s jeho lidem.‘ 11 A opět: ‚Chvalte Hospodina, všichni národové, a vzdej mu chválu, lid všech zemí.‘ 12 A Izaiáš k tomu říká: ‚Přijde potomek Isajův, povstane, aby vládl národům, v něj budou pohané doufat.‘ 13 Bůh naděje nechť vás naplní veškerou radostí a pokojem ve víře, aby se rozhojnila vaše naděje mocí Ducha svatého.
— Apoštolova služba a plány
14 Jsem přesvědčen také já o vás, bratří moji, že i vy jste plni dobroty, naplněni veškerým poznáním, takže sami můžete ukazovat cestu jeden druhému.15 V tomto dopise jsem se místy odvážil připomenout vám leccos ve jménu milosti, která mi byla dána od Boha,16 abych byl služebníkem Krista Ježíše mezi pohanskými národy. Konám tuto posvátnou službu kázáním Božího evangelia, abych pohany přinesl jako obětní dar milý Bohu, posvěcený Duchem svatým.17 To je má chlouba, kterou mám v Kristu Ježíši před Bohem.18 Neodvážil bych se totiž mluvit o něčem, co by nevykonal Kristus skrze mne, slovem i skutkem,19 v moci znamení a divů, v moci Ducha, aby pohané přijali evangelium. Tak jsem celý okruh od Jeruzaléma až po Illyrii naplnil Kristovým evangeliem.20 Zakládám si na tom, že kážu evangelium tam, kde o Kristu ještě neslyšeli; nechci stavět na cizím základu,21 ale jak je psáno: ‚Ti, jimž nebylo o něm zvěstováno, uvidí a ti, kteří neslyšeli, pochopí.‘ 22 To mi také mnohokrát zabránilo, abych k vám přišel.23 Nyní však už pro mne není žádné volné pole v těchto končinách; už mnoho let k vám toužím přijít,24 až se vydám do Hispanie. Doufám tedy, že se u vás zastavím a že mě vypravíte na další cestu, až aspoň trochu užiji radosti ze společenství s vámi.25 Zatím však se chystám do Jeruzaléma, abych přinesl pomoc tamějším bratřím.26 Makedonští a Achajští se totiž rozhodli vykonat sbírku ve prospěch chudých bratří v Jeruzalémě.27 Rozhodli se tak proto, že i oni jsou jejich dlužníky. Jestliže pohané dostali podíl na jejich duchovních darech, jsou zavázáni posloužit jim zase ve věcech hmotných.28 Až dokončím tento úkol a řádně jim odevzdám výtěžek sbírky, vydám se do Hispanie a zastavím se u vás.29 Jsem jist, že až k vám dojdu, přijdu s plností Kristova požehnání.30 Prosím vás, bratří, pro našeho Pána Ježíše Krista a pro lásku, která je z Ducha, pomáhejte mi v boji svými přímluvami u Boha,31 abych byl zachráněn před nevěřícími v Judsku a aby moje služba pro Jeruzalém byla tamějším bratřím vítaná.32 Pak budu moci z vůle Boží k vám přijít s radostí a najít mezi vámi chvíli odpočinku. 33 Bůh pokoje buď se všemi vámi. Amen.
1Vi som har en stark tro är skyldiga att hjälpa de svaga med deras problem, och kan inte bara tänka på oss själva.2Var och en av oss måste hela tiden göra det som är bäst för andra människor, och se till att deras tro blir starkare.3Kristus tänkte inte på sig själv, utan på andra. Det står ju i Skriften[1]: ”Hånet som riktades mot dig har fallit på mig.”4Alla dessa budskap från Gud som finns i Skriften, står där för att undervisa oss. De är till för att uppmuntra oss, så att vi utan att tröttna kan hålla fast vid hoppet om att till slut räddas för evigt.5Och jag ber att Gud, han som uppmuntrar och ger uthållighet, ska hjälpa er att leva i fullständig harmoni med varandra, och att Jesus Kristus ska vara ert föredöme.6Då kan ni alla tillsammans hylla Gud, han som är Far till vår Herre Jesus Kristus.7Acceptera därför varandra på samma sätt som Kristus har accepterat er, för då blir Gud ärad.8Låt mig förklara hur vi tillsammans kan hylla Gud: Kristus kom för att hjälpa judarna och visa dem att Gud håller de löften han gav till deras förfäder.9Men han kom också för att alla andra folk skulle kunna hylla Gud för den nåd han har visat dem. Det står ju i Skriften: ”Därför ska jag hylla dig bland folken, och sjunga till din ära.”[2]10Det står också: ”Gläd er, alla ni jordens folk, tillsammans med hans folk.”[3]11På ett tredje ställe i Skriften står det: ”Hylla Herren, alla folk! Sjung till hans ära, alla jordens folk!”[4]12Profeten Jesaja skriver också: ”Han som ärver kung Davids tron[5]ska komma, och han ska härska över alla folk. Alla ska hoppas på honom.”13Därför ber jag att Gud, som har gett oss detta hopp, ska fylla er med glädje och frid när ni tror på honom. Ja, jag ber att Guds heliga Andes kraft ska göra er tro på detta hopp allt starkare.
Paulus speciella uppdrag
14Jag är själv övertygad om, kära syskon, att Gud har fyllt er med godhet mot andra människor. Och ni vet redan så mycket om dessa saker att ni kan undervisa varandra.15-16Men jag ville ändå skriva till er för att påminna om allt detta, och ibland har jag varit mycket rakt på sak. Det beror på att Gud gav mig förmånen att få tjäna honom. Han gjorde mig till präst åt Jesus Kristus, för att jag skulle sprida Guds glada budskap till icke-judiska folk och sedan överlämna dessa folk som ett offer till Gud. Och han tar emot dem med glädje, eftersom hans heliga Ande har gjort dem värdiga att tillhöra honom.17Tack vare min gemenskap med Jesus Kristus kan jag vara stolt över det uppdrag Gud har gett mig.18Något annat än det som Kristus har gjort genom mig vågar jag inte tala om. Det är han som har fått de icke-judiska folken att lyda Gud genom mina ord och mina handlingar,19och genom kraften i de tecken och under jag har fått utföra med Guds Andes hjälp. På detta sätt har jag spridit det glada budskapet om Kristus, med början i Jerusalem och sedan överallt, ända till Illyrien.[6]20Hela tiden har min målsättning varit att sprida det glada budskapet på platser där man aldrig har hört talas om Kristus, istället för att fortsätta arbetet i församlingar som andra hade startat.21Jag har följt det som står i Skriften: ”De som inte har fått budskapet om honom ska se, och de som inte har hört ska förstå.”[7]
Paulus resplaner
22Det är på grund av denna målsättning som jag har hindrats så länge från att resa till er.23Men nu är jag äntligen färdig med mitt arbete i det här området, och kan efter många år av väntan komma till er.24Jag planerar nämligen att resa till Spanien, och på vägen dit tänkte jag stanna i Rom. När jag sedan har fått vara tillsammans med er en kort tid, hoppas jag att ni ger mig vad jag behöver för min fortsatta resa.25Men först måste jag resa till Jerusalem för att hjälpa de troende där.26Församlingarna i Makedonien och Achaia[8] har nämligen gjort en frivillig insamling för de som är fattiga bland de troende i Jerusalem.27De var glada att få göra detta, eftersom de står i tacksamhetsskuld till judarna. De icke-judiska folken har ju fått del av allt det andliga goda som Gud har gett judarna, och därför är det också rätt att de icke-judiska folken delar med sig av sitt materiella goda.28Men så snart jag har avslutat detta uppdrag och lämnat över gåvan till dem, tänker jag resa till Spanien och hälsa på er på vägen.29Och jag vet att när jag kommer till er, ska jag få vara med och ge er av allt det goda som Kristus har i beredskap åt er.30Men innan dess vill jag be er om en sak, kära syskon: Hjälp mig i min kamp genom att be till Gud för mig, så att vår Herre Jesus Kristus kan bli ärad. Jag vet ju vilken kärlek Guds Ande har gett er.31Be att Gud räddar mig från de människor i Judeen som vägrar att tro på Kristus och att de troende i Jerusalem ska bli glada över den hjälp jag har med mig.32Då kan jag, om Gud vill, få besöka er, och genom detta bli uppmuntrad och utvilad.33Jag ber att Gud, han som ger frid, ska vara med er alla. Ja, det är min bön![9]