1-2Vilken lycka för dem som fått sin skuld förlåten! Vilken glädje när synderna plånas ut! Vilken befrielse det blir för dem som har bekänt sina synder och fått dem utplånade av Gud.3Det fanns en period i mitt liv, när jag ville hålla det hemligt vilken syndare jag var. Men min oärlighet gjorde mig olycklig, och varje dag blev en missräkning.4Både dag och natt straffade du mig. Min livskraft torkade upp som vatten en varm sommardag.5Till slut bekände jag alla mina synder för dig. Jag ville inte längre tiga med allt orätt jag gjort. Jag sa för mig själv: "Jag ska bekänna allt inför Herren."Och du förlät mig verkligen, och all min skuld försvann.6Därför ska alla som tror bekänna sina synder inför Gud, medan det ännu är tid att få förlåtelse. Då kommer domen inte att drabba dem.7Hos dig känner jag mig säker, och du tillåter inte att ångest och nöd griper tag i mig. Därför sjunger jag högt om din frälsning.8Du sa till mig: "Jag vill undervisa dig och leda dig på den väg du ska gå. Jag ska ge dig råd och jag ska följa dig med min blick.9Var därför inte som hästar eller åsnor, som måste ha betsel i munnen för att hålla sig på vägen!"10Många sorger drabbar ogudaktiga människor, men en bestående kärlek omger dem som litar på Herren.11Ni som tillhör Herren, var glada och jubla högt. Gud lyssnar till er. Sjung av glädje.