1Det finns en stor orättvisa som jag har sett överallt i världen.2Gud har gett en del människor stor rikedom och ära, så att de kan få allt de vill, men sedan har han inte gett dem möjlighet att njuta av det. Snart dör de, och andra får alltsammans! Det är både meningslöst och smärtsamt.3Även om en man har hundra söner och lika många döttrar och får leva tills han blir riktigt gammal, men ändå inte fått ut något av livet och inte ens har pengar till en hederlig begravning, då hade det varit bättre att han aldrig blivit född.4För ett dödfött barn som med detsamma överlämnas åt mörkret utan att ha fått något namn har det bättre än han.5Fast det aldrig har sett solen, eller vetat om dess existens, så har det mer ro än en gammal olycklig man.6Och även om en människa lever tusen år två gånger om, men inte finner någon glädje, vad är det då för nytta med det hela?7-8Både visa och dårar lever och arbetar för att skaffa sig mat, och aldrig tycks de få nog. Båda ställs inför samma problem, men det är bara den vise som vet hur han ska leva.9Att drömma om det man inte har är lika meningslöst som att jaga efter vinden.10Allt är bestämt av Gud. Redan för länge sedan bestämde han varje människas livsväg. Därför är det ingen idé att diskutera med Gud om sitt öde.11Ju fler ord du använder desto tommare blir de, så varför bry sig om att tala över huvud taget?12Vem kan säga hur man bäst bör använda de få dagarna under sitt korta liv? Och vem kan veta något om framtiden sedan han är död?