1När kung Hiskia hörde deras rapport, rev han också sönder sina kläder och klädde sig i säcktyg, och sedan gick han till templet för att be.2Han bad Eljakim och Sebna och några av de ledande prästerna att de skulle klä sig i säcktyg och gå till profeten Jesaja, Amos son, med följande meddelande:3"Kung Hiskia säger: 'Det här är en dag fylld av svårigheter, förolämpningar och skam. Det är som när ett barn ska födas men modern inte har kraft att föda fram det.4Men kanske Herren, din Gud, har hört hur den assyriske generalen har smädat den levande Guden och därför vill straffa honom. Så bed nu för den spillra av oss som ännu finns kvar!' "5-6Då svarade Jesaja: "Herren säger: 'Säg till er herre att inte oroa sig över vad han har hört av den assyriske kungens tjänare.7Jag ska se till att en viss rapport får den assyriske kungen att omedelbart återvända hem, och där ska jag se till att han blir dödad.' "8När den assyriske generalen fick höra att hans kung hade lämnat Lakis drog han sig tillbaka från Jerusalem och mötte honom i Libna.9Strax efteråt nåddes kungen av meddelandet att den egyptiske kungen Tirhaka stod beredd att anfalla honom. Innan han gav sig i väg för att möta anfallet, skickade han ett meddelande till kung Hiskia:10"Låt inte lura dig av den gud du tror på. Tro honom inte, när han säger, att jag inte ska inta Jerusalem!11Du vet mycket väl vad de assyriska kungarna har gjort överallt där de har dragit fram. De har fullkomligt förintat allt. Varför skulle du vara ett undantag?12Har de andra folkens gudar befriat dem, gudarna i Gosan, Haran, Resef och i Eden i Telassar?13Vad har hänt med kungarna i Hamat, Arpad, Sefarvaim, Hena och Iva?"
Hiskia ber Herren om hjälp
14Hiskia tog emot brevet från sändebuden, och när han hade läst det, gick han över till templet och bredde ut det inför Herren.15Sedan bad han:"Herre, Israels Gud, du som sitter på din tron mellan keruber, du är den ende Guden, och den som råder över alla kungariken på jorden. Du har skapat himmel och jord.16Böj dig ner, Herre och lyssna! Öppna dina ögon, Herre, och se! Hör, hur denne Sanherib har smädat den levande Guden!17Herre, det är ju sant att Assyriens kungar har besegrat alla dessa folk18och bränt ner deras avgudabilder, men det var ju bara avbildningar. De gick att förstöra, därför att de bara var döda ting som människor tillverkat av trä och sten.19Herre, vår Gud, vi ber dig att rädda oss undan honom, så att alla folk på jorden förstår att endast du är Gud!"
Herren lovar beskydda Jerusalem
20Från Jesaja kom då detta budskap till Hiskia: "Herren, Israels Gud, säger: Jag har hört din bön!21Och det här är min dom över kung Sanherib: Jungfrun, dottern Sion, är inte rädd för dig! Jerusalems dotter föraktar och hånar dig.22Vem är det du har smädat och hånat? Och mot vem har du varit så uppstudsig? Jo, det är mot den Helige i Israel!23Dina hantlangare har öst sina förolämpningar över mig och sagt: 'Mina vagnar kan nå upp på de högsta bergen, ja, ända till den högsta toppen på Libanon. Jag har huggit ner de högsta cedrarna och cypresserna där och nått fram till dess mest avlägsna delar och finaste skogar.24Jag har fått ny kraft från brunnar jag grävt i främmande land, och jag har brutit Egyptens makt genom att bara gå förbi!'25Men varför har du inte tidigare förstått att det är jag, Herren, som har låtit dig göra allt detta? Det var jag som bestämde att du skulle segra över alla dessa befästa städer!26Därför hade folken du besegrade ingen makt att sätta sig upp mot dig! De var som gräset som torkar i solens hetta och säden som fördärvas innan den hunnit gå i ax.27Jag vet allt om dig. Jag vet alla dina planer och vet vart du tänker gå nästa gång. Jag känner också till allt ont du sagt om mig.28Eftersom du tror att du är överlägsen mig, ska jag sätta en krok i din näsa och ett betsel i din mun och leda dig tillbaka samma väg som du kom.29Och detta, Hiskia, är beviset på att jag ska göra som jag sagt: I år ska mitt folk äta självvuxen säd och nästa års utsäde ska också tas därifrån, men på det tredje året ska du så och få en riklig skörd, och också plantera vingårdar och äta dess frukt.30Än en gång ska en kvarleva av Juda rota sig i jorden och bära frukt.31Herren ska se till att en skara av överlevande, liten men stark, går ut från Jerusalem.32Och mitt beslut beträffande kungen av Assyrien är att han inte ska komma in i den här staden. Han ska varken skjuta pilar, gå fram i skydd av sköldar eller bygga belägringsramp mot dess mur.33Han måste vända tillbaka samma väg som han kom,34för jag ska försvara och rädda den här staden för mitt eget namns och för min tjänare Davids skull."35Den natten dödade Herrens ängel 185.000 assyriska soldater, och på morgonen låg det döda kroppar överallt i hela lägret.36Då bröt kung Sanherib upp och återvände till Nineve.37Där blev han mördad av sina söner Adrammelek och Sareser när han tillbad i sin gud Nisroks tempel. De flydde sedan till Ararats land, och deras bror Esarhaddon blev ny kung i landet.