1När Josef kom fram till Egypten som fånge till de ismaelitiska köpmännen, köptes han av Potifar, som var medlem av Faraos personliga stab och kapten över kungens livvakt och dessutom riksbödel.2Herren välsignade Josef i hans husbondes hus, och Josef lyckades med allt han gjorde.3När Potifar lade märke till detta och förstod att Herren var med Josef och att han lyckades med allt han företog sig,4blev han mycket nöjd med Josef och gjorde honom till sin närmaste man. Josef fick ansvaret över hela hushållet och över allt som Potifar ägde.5Från den dagen välsignade Herren Potifar och hela hans hus på grund av Josef. Gud var med i allt Potifar företog sig, och allt fungerade utmärkt både i huset och ute på fälten.6Josef fick ansvar för alltsammans. Det enda Potifar själv avgjorde var vad han skulle äta. Josef var välbyggd och såg bra ut.7En dag började däeför Potifars fru göra närmanden mot honom och föreslog att han skulle komma och ligga med henne.8Josef vägrade och sa till henne: "Min husbonde litar på mig i allt.9Själv har han inte mer makt här än vad jag har! Han har inte hållit undan något för mig utom dig, eftersom du är hans hustru. Hur skulle jag kunna göra något så ont som detta? Det skulle vara en stor synd emot Gud."10Men hon fortsatte med sina förslag dag efter dag. Josef vägrade att lyssna till henne och höll sig ur vägen så mycket som möjligt.11En dag när han var ensam med sina sysslor i huset12kom hon och grep tag i hans kläder och krävde att han skulle ligga med henne. Han slet sig loss, men rocken gled av honom, och hon stod där med den i handen när han flydde från huset.13När hon såg att allt hon hade kvar var hans rock,14-15ropade hon på de andra tjänarna."Den där hebreiske slaven bara förolämpar oss!" snyftade hon. "Han försökte våldta mig, men när jag skrek sprang han sin väg och glömde sina kläder."16Hon behöll rocken, och när hennes man kom hem på kvällen17berättade hon för honom vad som hänt."Den där hebreiske slaven, som du har här, försökte våldta mig,18men jag ropade på hjälp. Han flydde och lämnade kvar sin rock!"19När Potifar hörde hustruns berättelse blev han rasande.20Han spärrade in Josef i det fängelse där kungen hade sina fångar.21Men Herren var med Josef också där och var god emot honom. Josef blev så omtyckt av förmannen för vakterna22att denne lämnade över hela skötseln av fängelset till Josef och lät honom få ansvaret för alla de andra fångarna.23Sedan hade förmannen inget att bekymra sig över, för Josef tog hand om allt, och Herren var med honom så att allt lyckades väl för honom.