1Herren sa till Josua:2"Säg till Israels folk att utse de fristäder som jag gav Mose instruktioner om.3Om en person har dödat någon oavsiktligt, ska han kunna fly till någon av dessa städer och känna sig säker där, så att inte den dödes släktingar kan komma för att hämnas.4När någon som oavsiktligt dödat en annan flyr till en sådan stad, ska han ta kontakt med de ledande i staden och förklara för dem vad som hänt, och då måste de ta emot honom och låta honom bo där.5Om en släkting till den som blivit dödad kommer för att hämnas, får den skyldige inte utlämnas, eftersom det var en olyckshändelse och inte ett överlagt mord.6Mannen som förorsakat olyckan måste stanna kvar i fristaden tills han stått inför rätta och bo kvar där tills den överstepräst som var i tjänst när olyckan inträffade, har dött. Sedan är han fri att vända tillbaka till sin egen stad och sitt hem.7De städer som utsågs till fristäder var Kedes i Galileen i Naftalis bergsbygd, Sikem i Efraims bergsbygd och Kirjat-Arba (också känd som Hebron) i Judas bergsbygd.8Herren gav också instruktioner om att tre sådana städer skulle utses för detta ändamål på östra sidan av Jordan. Det blev Beser i öknen på slätten som tillhörde Rubens stam, Ramot i Gilead inom Gads stams område och Golan i Basan inom Manasses område.9Dessa fristäder var till både för israeliterna själva och för övriga folk som bodde bland dem. Den som hade vållat någons död kunde fly dit för att ställas inför rätta i stället för att bli utsatt för den dödes familjs hämnd.
1HERREN sa till Josua:2”Säg till Israels folk att utse de fristäder som jag gav Mose instruktioner om.3Om en person har dödat någon oavsiktligt, ska han kunna fly till någon av dessa städer. De ska tjäna som tillflyktsorter undan blodshämnaren.[1]4När någon flyr till en sådan stad, ska han stanna i stadsporten[2] och tala med de äldste i staden om sin sak. Sedan ska de ta emot honom i staden och ge honom en plats där han kan bo.5Om blodshämnaren förföljer honom, får han inte utlämnas, eftersom det var en olyckshändelse och inte ett överlagt mord.6Mannen som förorsakat olyckan ska bo kvar i fristaden tills han stått inför rätta och tills den överstepräst som var i tjänst när olyckan inträffade, har dött. Sedan är han fri att vända tillbaka till sin egen stad och sitt hem.”7De städer som utsågs till fristäder var Kedesh i Galileen i Naftalis bergsbygd, Shekem i Efraims bergsbygd och Kirjat-Arba, dvs. Hebron, i Judas bergsbygd.8På östra sidan av Jordan mitt emot Jeriko utsåg de från Rubens stam Beser i öknen på slätten, från Gads stam Ramot i Gilead och från Manasses stam Golan i Bashan.9Dessa fristäder var till både för israeliterna själva och för övriga folk som bodde bland dem. Den som oavsiktligt hade vållat någons död kunde fly dit för att slippa bli dödad av blodshämnaren innan han ställts inför menigheten.