Uppenbarelseboken 9 | Nya Levande Bibeln

Nya Levande Bibeln

1 Sedan blåste den femte ängeln i sin trumpet, och då såg jag en stjärna som hade fallit från himlen ner på jorden. Stjärnan fick nyckeln till den bottenlösa avgrunden, 2 och när den öppnade avgrunden vällde det fram rök som från en väldig ugn, och solen och luften förmörkades av röken. 3 Sedan kom det fram gräshoppor ur röken och slog ner på jorden, och de fick makt att sticka på samma sätt som skorpioner. 4 Men de blev tillsagda att inte skada gräset eller växterna eller träden, utan bara de människor som inte var märkta med Guds sigill på sina pannor. 5 De fick inte döda dem, men de skulle plåga dem under fem månader, och plågan som de orsakade kändes som skorpionstick. 6 När detta inträffar kommer människor att vilja ta sina liv, men de ska inte kunna det. De ska längta efter att få dö, men döden ska fly ifrån dem! 7 Gräshopporna såg ut som hästar, rustade till strid. De hade något som såg ut som kransar av guld på sina huvuden, och deras ansikten liknade människors ansikten. 8 Deras hår var långt som kvinnohår, och deras tänder var som lejontänder. 9 De hade bröstsköldar av något som liknade järn, och dånet av deras vingar lät som när en armé med hästar och vagnar rusar iväg till strid. 10 De hade stjärtar och giftgaddar som skorpioner, och det var med giftgaddarna de kunde plåga människorna under fem månader. 11 Deras kung är avgrundens ängel. På hebreiska heter han Abaddon och på grekiska Apollyon (”Förstöraren”). 12 Den första olyckan är över, men det ska komma två till. 13 Den sjätte ängeln blåste nu i sin trumpet, och då hörde jag en röst som talade från de fyra hornen på altaret av guld inför Guds tron. 14 Rösten sa till den sjätte ängeln: ”Släpp lös de fyra änglar som är bundna vid den stora floden Eufrat.” 15 De hade hållits beredda för just den stunden, den dagen, den månaden och det året, och nu släpptes de lösa för att döda en tredjedel av människorna. 16 De ledde en armé med 200 miljoner ryttare; jag fick reda på hur många de var. 17 I min syn såg jag hästarna och ryttarna, och de såg ut så här: Ryttarna bar eldröda och mörkblå och svavelgula bröstsköldar. Hästarnas huvuden liknade lejonhuvuden, och ur deras mun kom det rök och eld och svavel. 18 En tredjedel av alla människor dödades av dessa tre plågor, av elden, röken, och svavlet som kom från hästarnas munnar. 19 De hade dödande kraft i sina munnar, men också i sina svansar, för deras svansar var som ormar med huvuden, som kunde skada människorna. 20 Men de människor som överlevde dessa plågor vägrade fortfarande att vända om till Gud! De fortsatte att tillbe demoner och avgudabilder, som de själva tillverkat av guld, silver, brons, sten och trä, och som varken kan se eller höra eller gå. 21 Och de slutade inte med sitt mördande, sin magi och ockultism, sin sexuella lössläppthet och sina stölder.

Nádej pre kazdého

från Biblica

1 Tu zatrúbil piaty anjel. Videl som, ako z neba spadla na zem ďalšia hviezda. Mala kľúč od pažeráka priepasti. 2 Len čo sa priepasť otvorila, vyvalil sa z nej dym ako z obrovskej vyhne a zastrel slnko i všetko povetrie. 3 Z dymu sa vyrojili na zem kobylky a dostali moc, akú majú pozemské škorpióny. 4 Ale mali príkaz neškodiť tráve na zemi ani zeleni stromov, iba ľuďom, ktorí nemajú na čele Božie znamenie. 5 Ale nesmeli ľudí usmrcovať, iba trápiť päť mesiacov. Bolesť, čo spôsobujú, sa podobá uštipnutiu škorpióna. 6 Vtedy budú ľudia túžiť po smrti, ale márne, budú si žiadať zomrieť, ale smrť od nich utečie. 7-8 Kobylky sa podobali koňom vychystaným do boja. Hlavy sa im jagali, akoby mali na nich zlaté vence, a mali ľudský výzor. Hrivy im povievali ako ženské vlasy a ich zuby boli levie. 9 Prsia akoby mali okované železným pancierom a zvuk ich krídel pripomínal rachot vozov tiahnúcich do boja. 10 A chvosty mali ako škorpióni a v nich žihadlá, aby nimi trýznili ľudí päť mesiacov. 11 Ako kráľ nad nimi vládol anjel priepasti. Po hebrejsky sa volá Abaddon, po grécky Apollyon – Zhubca. 12 Ale to ešte nie je koniec. Prvá pohroma prešla a už sú tu dve ďalšie.

Šiesta poľnica

13 Zatrúbil šiesty anjel. Počul som akýsi hlas od štyroch rohov zlatého oltára, ktorý je pred Bohom. 14 Ten hlas rozkázal šiestemu anjelovi, čo mal poľnicu: „Rozviaž štyroch anjelov spútaných pri veľkej rieke Eufrat.“ 15 Tu boli rozviazaní tí štyria anjeli, pripravení na hodinu, deň, mesiac a rok, kedy majú pobiť tretinu ľudí. 16 V ich obrovskom vojsku bolo dvesto miliónov jazdcov; dozvedel som sa ich presný počet. 17 A potom sa mi zjavil takýto obraz: Videl som jazdcov, ako sa nesú na koňoch a majú ohnivočervené, fialovomodré a sírovožlté panciere. Hlavy koní boli ako hlavy levov a z tlám im sršal oheň, dym a síra. 18 Touto trojitou pohromou – ohňom, dymom a sírou z tlám – usmrtili tretinu ľudí. 19 Vražedná moc tých koní nevychádzala iba z tlám, ale aj z ich chvostov, ktoré boli ako jedovaté hady a nimi ľudí štípali. 20 Avšak ľudia, ktorí prežili tieto pohromy, nerobili pokánie a neodvrátili sa od výtvorov svojich rúk. Neprestali sa klaňať démonom a modlám zo zlata, striebra, medi, kameňa a dreva, ktoré sú slepé, hluché a nemôžu sa pohybovať. 21 Nie, ľudia sa vôbec nezmenili, neprestali sa vraždiť, nezanechali čarovanie, smilstvo a krádeže.