1Sedan såg jag en ny himmel och en ny jord, för den första himlen och den första jorden var borta, och havet fanns inte mer.2Och jag såg Guds stad, det nya Jerusalem, komma ner från himlen, från Gud. Den var smyckad som en brud som är färdig att möta sin brudgum.3Och jag hörde en stark röst från tronen säga: ”Se, nu har Gud sitt hem bland människorna! Han ska bo tillsammans med dem, och de ska vara hans folk, ja, Gud själv ska vara hos dem.[1]4Han ska torka alla tårar från deras ögon, och döden ska inte finnas mer. Det ska inte längre finnas någon sorg eller gråt eller plåga, för allt det som fanns en gång är borta.”5Och han som sitter på tronen sa: ”Se, jag gör allting nytt!” Sedan sa han till mig: ”Skriv ner detta, för det jag säger är trovärdigt och sant.6Det har skett! Jag är alfa och omega,[2] början och slutet på allting. Jag ska låta den som är törstig få dricka ur källan med livets vatten helt gratis.7Den som segrar över det onda ska få allt detta som gåva, och jag ska vara hans Gud och han ska vara min son.8Men de fega, de som förnekar mig, de onda och korrupta människorna, mördare, de som ägnar sig åt sexuell lössläppthet, de som sysslar med magi och ockultism, avgudadyrkare och alla lögnare, deras plats blir i sjön som brinner av eld och svavel. Det är den andra döden.”
Det nya Jerusalem
9Sedan kom en av de sju änglar som hade tömt skålarna med de sju sista plågorna och sa till mig: ”Kom med mig, så ska jag visa dig bruden, Lammets fru.[3]”10I synen som Guds Ande lät mig se blev jag sedan förd av ängeln till en hög bergstopp.[4] Därifrån visade han mig Guds stad, Jerusalem, som kom ner från himlen, från Gud.11Staden strålade av Guds härlighet, och den gnistrade som en dyrbar ädelsten, som en kristallklar jaspis.12Den hade en stor och hög mur med tolv portar, som vaktades av tolv änglar. Och namnen på Israels tolv stammar stod skrivna på portarna.13Tre av portarna låg mot norr, tre mot söder, tre mot öster och tre mot väster.14Stadsmuren hade tolv grundstenar, och på dem stod namnen på Lammets tolv sändebud[5].15Ängeln som talade till mig höll en måttstock av guld i sin hand för att mäta staden och dess portar och dess mur.16Och när han mätte staden fann han att den var byggd som en kub. Den var lika bred som den var lång, och höjden var exakt densamma. Alla mått var 12 000 stadier[6].17Sedan mätte ängeln muren och fann att tjockleken var 144 alnar[7] enligt människors sätt att mäta, som också ängeln använde.18Muren var byggd av ädelsten, av jaspis. Och staden var av rent guld, som liknade genomskinligt glas.19Grundstenarna i stadsmuren var av alla slags vackra ädelstenar. Den första var en jaspis, den andra en safir, den tredje en kalcedon, den fjärde en smaragd, den femte en sardonyx,20den sjätte en karneol, den sjunde en krysolit, den åttonde en beryll, den nionde en topas, den tionde en krysopras, den elfte en hyacint och den tolfte en ametist.21De tolv portarna var gjorda av tolv pärlor, och varje port bestod av en enda pärla. Den stora gatan genom staden var av rent guld, som liknade genomskinligt glas.22Jag såg inget tempel i staden, för Herren Gud, han som har all makt, är stadens tempel, han och Lammet.23Och staden behöver varken sol eller måne, för Guds härlighet strålar över den, och Lammet är dess ljus.24Folken på jorden ska ledas av detta ljus, och världens makthavare ska komma till staden med sina rikedomar.25Portarna i staden ska aldrig stängas, för dagen tar inte slut och det finns ingen natt.26Allt dyrbart och härligt som folken äger ska föras dit.27Men inget ont ska tillåtas att komma dit in, ingen som handlar skamligt eller ohederligt, utan bara de som har sina namn skrivna i livets bok[8] som tillhör Lammet.
1Potom som videl nové nebo a novú zem. Staré nebo a stará zem zmizli a ani more už vôbec nebolo.2A uvidel som sväté mesto, nový Jeruzalem, ako zostupuje z neba od Boha. Bolo slávnostne vyzdobené ako nevesta, keď ide v ústrety svojmu ženíchovi.3A počul som od trónu mohutný hlas: „To je Boží príbytok medzi ľuďmi. Boh bude bývať s nimi; oni budú jeho ľud a on – ich Boh – bude s nimi.4Zotrie im každú slzu z očí a už nebude smrti ani žiaľu. A nebude tam plač ani bolesť, lebo to, čo bolo predtým, pominulo.“5A ten, ktorý sedel na tróne, povedal: „Pozri, všetko tvorím nové.“ Potom doložil: „Napíš: Tieto slová sú pravdivé a spoľahlivé.“6A povedal mi: „Už sa splnili. Ja som Alfa i Omega, počiatok i koniec. Smädnému dám zadarmo z prameňa živej vody.7Kto zvíťazí, dostane toto všetko; ja mu budem Bohom a on mi bude synom.8Ale zbabelci, neverní, poškvrnení, vrahovia, smilníci, čarodejníci, modloslužobníci a všetci luhári nájdu svoj údel v jazere, kde horí oheň a síra. A to je tá druhá smrť – večné oddelenie od Boha.“
Nový Jeruzalem
9Tu pristúpil jeden zo siedmich anjelov, čo mali sedem čiaš naplnených siedmimi pohromami, a povedal mi: „Poď, ukážem ti nevestu, Baránkovu manželku.“10Preniesol ma v duchu na veľký a vysoký vrch a ukázal mi sväté mesto Jeruzalem, ako zostupuje z neba od Boha11a žiari Božou vznešenosťou. Jagalo sa ako najvzácnejší drahokam, ako krištáľovo priezračný jaspis.12Malo mohutné a vysoké hradby, dvanásť brán strážených dvanástimi anjelmi a na bránach napísané mená dvanástich kmeňov synov Izraela.13Tri brány boli na východ, tri brány na sever, tri brány na juh a tri brány na západ.14Mestské hradby boli postavené na dvanástich základných kameňoch a na nich boli mená dvanástich Baránkových apoštolov.15Ten, čo sa so mnou zhováral, mal mieru zo zlatej trstiny, aby zmeral mesto, jeho brány i hradby.16Mesto je postavené do štvorca: je rovnako dlhé ako široké. Zmeral to mesto a bolo podľa dnešných mier približne dvetisícpäťsto kilometrov dlhé, široké aj vysoké.17Potom zmeral aj hradby mesta. Boli asi sedemdesiat metrov vysoké.18Hradby boli postavené z jaspisu a mesto bolo z rýdzeho zlata a jagalo sa ako krištáľ.19Základy hradieb tohto mesta sú samý drahokam. Prvý základný kameň je jaspis, druhý zafír, tretí chalcedón, štvrtý smaragd,20piaty sardonyx, šiesty sardion, siedmy chryzolit, ôsmy beryl, deviaty topás, desiaty chryzopras, jedenásty hyacint a dvanásty ametyst.21A dvanásť brán je z dvanástich perál, každá z jednej perly. A námestie tohto mesta je z rýdzeho zlata ako z priezračného krištáľu.22Ale nevidel som v ňom chrám, lebo jeho chrámom je Pán, Boh všemohúci, a Baránok.23Mesto nepotrebuje ani slnko, ani mesiac, aby malo svetlo. Ožiaruje ho Božia sláva a jeho svetlom je Baránok.24V jeho svetle budú žiť národy a králi sveta mu prinesú svoje bohatstvo.25Jeho brány zostanú otvorené, lebo stále trvá deň; noci tam už nebude.26Sústredí sa v ňom všetka sláva i bohatstvo národov.27Ale nič nečisté, nik, kto sa rúha, alebo klame, tam nebude mať prístup, iba tí, čo sú zapísaní v Baránkovej knihe života.