1Sedan såg jag Lammet stå på Sions berg[1], och tillsammans med Lammet stod 144 000 människor, som hade Lammets namn och hans Fars namn skrivna på sina pannor.2Och jag fick höra röster från himlen. Rösterna lät som dånet av stora vattenmassor, och som mullret av åska, eller som en hel orkester av harpor.3Dessa tusentals människor stod inför Guds tron och inför de fyra levande varelserna och de 24 himmelska ledarna och sjöng en ny sång. Och ingen kunde lära sig den sången, utom de 144 000 som hade blivit friköpta från jorden.4Det är de som har hållit sig borta från avgudadyrkan och har bevarat sin andliga renhet.[2] De följer Lammet vart det än går, för de har blivit friköpta från jordens alla människor som en första skörd åt Gud och Lammet.5De har aldrig ljugit för någon, de är utan skuld.
De tre änglarna
6Efter det fick jag se en annan ängel, som flög mitt över himlen. Han hade ett evigt glädjebudskap att berätta för dem som bor på jorden, för alla länder och stammar och språk och folk.7Och han ropade med hög röst: ”Bäva inför Gud och ge honom äran, för tiden har kommit då han ska döma. Tillbe honom som skapade himlen och jorden och havet och alla vattenkällor.”8En andra ängel följde efter honom och ropade: ”Den stora staden Babylon har fallit, den stad som drog med sig världens folk i sin sexuella lössläppthet och blev orsak till att de nu får dricka Guds vredes vin.”[3]9Sedan följde en tredje ängel som ropade med hög röst: ”Alla som tillber odjuret[4] och dess bild och bär hans märke på pannan eller på handen,10måste också dricka av Guds vredes vin, som outspätt har hällts upp i Guds vredes bägare. Och de ska plågas med eld och svavel inför Guds änglar och Lammet.[5]11Röken från deras plågor ska stiga upp i all evighet, och de ska inte få någon lindring vare sig dag eller natt, alla dessa som tillber odjuret och dess bild och tar emot märket med odjurets namn[6].12Här behövs uthållighet hos dem som tillhör Gud, hos dem som håller fast vid Guds befallningar och tron på Jesus.”13Och jag hörde en röst från himlen som sa: ”Skriv ner detta: lyckliga är de som från och med nu dör medan de troget följer Herren Jesus! Ja, säger Guds Ande, de ska få vila från sitt lidande, för deras goda gärningar följer dem!”
Skördetid på jorden
14Sedan fick jag se ett vitt moln, och på det satt någon som liknade en människoson[7]. Han hade en krans av guld på sitt huvud och en vass lie i sin hand.15En ängel kom nu ut från templet och ropade med hög röst till honom som satt på molnet: ”Det är dags att skörda! Låt din lie svepa över jorden, för skörden är mogen.”16Han som satt på molnet svepte då med sin lie över jorden, och skörden på jorden samlades in.17Ännu en ängel kom ut från templet i himlen, och han hade också en vass lie.18Sedan kom en ängel ut från altaret i templet, och han hade makt över elden. Han ropade med hög röst till ängeln som hade den vassa lien: ”Ta din lie och skär av druvklasarna från jordens vinstock, för vindruvorna är mogna.”19Då svepte ängeln med sin lie över jorden och skar av druvklasarna och kastade druvorna i Guds vredes stora vinpress.20Druvorna trampades sedan i vinpressen utanför staden.[8] Och blod flöt därifrån i en ström som var så djup att den skulle nå upp till betslet på en häst, och strömmen var 1 600 stadier lång.
1Potom som videl Baránka, ako stojí na vrchu Sion, a s ním stoštyridsaťštyritisíc tých, čo majú na čele napísané jeho meno i meno jeho Otca.2A začul som hlas z neba ako hukot mohutného vodopádu alebo burácanie hromu a zároveň ten hlas znel ako nádherný chorál sprevádzaný harfami.3Pred Božím trónom, pred štyrmi bytosťami a pred starcami spievala sa nová pieseň. A tú pieseň sa nemohol nik naučiť, iba tých stoštyridsaťštyritisíc z obyvateľov zeme, ktorí boli vykúpení.4Zostali verní svojmu Pánovi a nepoškvrnili sa so ženami. Nasledujú Baránka, kamkoľvek ide. Ako prví z ľudí boli Kristovou obeťou vykúpení pre Boha a pre Baránka.5Ich ústa nikdy nevyslovili lož a nenájde sa na nich nijaká škvrna.
Traja anjeli ohlasujú súd
6Potom som videl anjela, ako letí stredom nebeskej klenby. Niesol radostnú správu o vykúpení, ktorá má večnú platnosť. Ohlasoval ju všetkým obyvateľom zeme, každému národu, kmeňu, jazyku i rase.7Volal mohutným hlasom: „Bojte sa Boha a vzdajte mu česť! Nastáva chvíľa jeho konečného súdu! Pokloňte sa tomu, ktorý stvoril nebo i zem, more i pramene vôd!“8Za ním letel druhý anjel a volal: „Padol Babylon, padlo to veľké mesto, ktoré zvádzalo všetky národy a strhávalo do hriechu.“9Za nimi letel tretí anjel a volal mohutným hlasom: „Ak sa niekto bude klaňať šelme a jej obrazu a bude nosiť jej znak na čele alebo na ruke,10bude piť víno Božieho rozhorčenia, nezriedeného, naliateho do čaše jeho hnevu a bude mučený ohňom a sírou pred svätými anjelmi a pred Baránkom.11Dym z ohňa, ktorý ich trápi, bude stúpať na večné veky a tí, čo sa klaňajú šelme a jej obrazu a dali si vtisnúť znamenie jej mena, nebudú mať úľavy vo dne ani v noci.12Tu sa prejaví vytrvalosť Božieho ľudu, ktorý zachováva Božie príkazy a vernosť Kristovi.“13A vtom som počul hlas z neba: „Napíš toto: Od tejto chvíle sú šťastní tí, ktorí umierajú s Pánom. Áno, hovorí Duch, nech si odpočinú od svojej námahy, lebo ich skutky idú s nimi.“14Tu som videl biely oblak a na oblaku sedel ktosi, kto vyzeral ako Syn človeka. Na hlave mal zlatý veniec a v ruke ostrý kosák.15Vtom ďalší anjel vyšiel z chrámu a mohutným hlasom zavolal na toho, čo sedel na oblaku: „Hoď kosák a žni, lebo nastal čas žatvy a úroda zeme dozrela.“16A ten, čo sedel na oblaku, hodil kosák na zem a zem bola zožatá.17A ďalší anjel vyšiel z nebeského chrámu a aj on mal ostrý kosák.18Od oltára vyšiel ešte jeden anjel a ten mal moc nad ohňom. Zavolal mohutným hlasom na toho, čo mal kosák: „Daj sa do práce so svojím ostrým kosákom a odrež strapce z révy zemskej vinice, lebo hrozno dozrelo.“19Tu hodil anjel kosák na zem, odrezal strapce na zemskej vinici a hodil ich do veľkého lisu Božieho hnevu.20Lis šliapali vonku za mestom a z lisu vytekala krv, ktorá siahala až po uzdy koní a rozlievala sa dookola ako more.