1Jesus steg sedan i en båt och åkte över till Kafarnaum, den stad där han bodde.2Där kom de till honom med en förlamad man som låg på en bår. Och när Jesus såg vilken stor tro de hade, sa han till den förlamade: ”Var inte ledsen, min son. Jag har förlåtit dina synder!”3Några av laglärarna[1] sa då för sig själva: ”Han hädar ju och gör sig själv till Gud!”4Men Jesus visste vad de tänkte och frågade dem: ”Varför tänker ni onda tankar?5Är det inte lika omöjligt för en människa att säga till den förlamade: ’Res dig upp och gå’ som att säga: ’Jag förlåter dig dina synder’?”6Sedan vände han sig till den förlamade och sa: ”För att bevisa att jag, Människosonen[2], har makt att förlåta synder här på jorden, säger jag till dig: ’Res dig upp, ta din bår och gå hem!’ ”7Och mannen reste sig och gick hem.8När folket såg vad som hände blev de alldeles förskräckta, och de hyllade Gud för att han gett sådan makt till människor.
Jesus kallar en tullindrivare att följa honom
9När Jesus gick vidare därifrån fick han se en tullindrivare[3] som hette Matteus sitta utanför tullhuset. ”Kom och bli min efterföljare”, sa Jesus till honom. Och Matteus reste sig och följde Jesus.10När Jesus och hans efterföljare senare åt tillsammans i Matteus hus, fanns många av hans gamla kollegor vid tullen med bland gästerna och även en del annat ökänt folk.11Fariseerna[4] var upprörda. ”Hur kan er mästare sänka sig så lågt att han äter tillsammans med tullindrivare och syndare?” frågade de Jesus efterföljare. Men Jesus hörde det och sa:12”Det är inte de friska som behöver läkare, utan de sjuka.13Gå härifrån och försök förstå vad Gud menar när han säger: ’Jag vill hellre att ni visar varandra kärlek, än att ni offrar till mig.’[5] Min uppgift här på jorden är att föra syndare tillbaka till Gud, inte att ta hand om dem som redan följer hans vilja.”
Jesus svarar på en fråga om fasta
14En dag kom Johannes döparens efterföljare till Jesus och frågade honom: ”Varför fastar inte dina efterföljare som vi och fariseerna[6] gör?”15Jesus svarade: ”Bröllopsgästerna kan väl inte sörja och gå utan mat medan brudgummen är hos dem? Men en dag ska han tas ifrån dem, och då kommer de att fasta.16Det finns en tid och en plats för allt. Ingen lagar till exempel ett gammalt klädesplagg med ett stycke nytt tyg som aldrig har tvättats, för då krymper det nya tyget och river sönder plagget, så att hålet blir ännu större.17Ingen öser heller nytt vin i gamla vinsäckar, för när vinet jäser sprängs säckarna och blir förstörda, och vinet rinner ut. Nej, nytt vin lagrar man i nya säckar, för då har man både vin och säckar kvar.”
Jesus botar en kvinna med blödningar och uppväcker en död flicka
18Under tiden som Jesus sa detta kom en synagogföreståndare[7] och föll ner inför honom. ”Min dotter har just dött”, sa han. ”Kom och lägg händerna på henne, så får hon liv igen.”19Då reste sig Jesus och följde med mannen, tillsammans med sina efterföljare. Men medan de var på väg till hans hus kom20en kvinna, som under tolv års tid lidit av svåra blödningar. Hon närmade sig Jesus bakifrån och rörde vid tofsen på hans mantel,21för hon tänkte: ’Om jag bara får röra vid hans kläder så kommer jag att bli frisk.’22Då vände Jesus sig om och fick se henne: ”Min dotter”, sa han, ”var inte orolig![8] Din tro har hjälpt dig.” Och från den stunden var kvinnan frisk.23När Jesus sedan kom fram till synagogföreståndarens hus och hörde begravningsmusiken och fick se alla människor som klagade högljutt,24sa han: ”Gå ut härifrån. Flickan är inte död. Hon sover bara.”Då hånskrattade de åt honom.25Men när folket hade körts ut ur huset, gick Jesus in i rummet där flickan låg och tog henne i handen. Och genast reste hon sig upp och var helt frisk.26Ryktet om det fantastiska som hänt spred sig sedan som en löpeld i hela området.
Jesus botar blinda och stumma
27När Jesus lämnade flickans hem följde två blinda män efter honom och ropade: ”Jesus, du som ska ärva kung Davids tron,[9] ha medlidande med oss!”28De gick efter honom ända in i det hus där han bodde. Och Jesus frågade dem: ”Tror ni att jag kan bota er?””Ja, Herre”, svarade de. ”Det gör vi.”29Då rörde han vid deras ögon och sa: ”Eftersom ni tror, ska det också bli så.”30Och plötsligt kunde de se! Jesus varnade dem sedan strängt för att berätta detta för någon,31mentrots det var ryktet om honom snart ute över hela trakten.32När de båda männen var på väg ut kom man till Jesus med en besatt man som inte kunde tala.33Jesus drev då ut den onda anden, och genast kunde mannen tala. Människorna blev alldeles häpna och sa: ”Aldrig förr har något sådant hänt i Israel!”34Men när fariseerna[10] hörde det, sa de: ”Han driver ut de onda andarna med hjälp av Satan, de onda andarnas härskare!”
Jesus uppmanar sina efterföljare att be om arbetare
35Jesus vandrade omkring i alla städer och byar och undervisade i synagogorna[11]. Och vart han än kom berättade han det glada budskapet om att Gud vill rädda människor och göra dem till sitt eget folk, och han botade alla slags sjukdomar och plågor.36När han såg människorna kände han medlidande med dem, eftersom de hade så stora problem och inte visste var de kunde få hjälp. De var som får utan herde.37”Skörden är stor, men arbetarna är få”, sa han till sina efterföljare.38”Be därför den som har ansvaret för skördearbetet att han skickar ut fler arbetare på fälten.”
1Ježiš teda opäť nastúpil do člna, preplavil sa na druhý breh a prišiel do Kafarnauma, do mesta, kde býval.2Čoskoro doniesli k nemu na nosidlách porazeného človeka. Keď Ježiš videl ich vieru, povedal chorému: „Teš sa, syn môj, odpúšťajú sa ti hriechy!“3Ale niektorí z učiteľov Zákona sa pohoršovali: „Ten človek sa rúha! Na to má právo len Boh!“4Ale Ježiš čítal ich myšlienky a spýtal sa: „Prečo tak zle zmýšľate vo svojom srdci?5Čo je ľahšie povedať: Odpúšťajú sa ti hriechy, alebo: Vstaň a choď!?6Ale aby som vám dokázal, že mám tu na zemi moc odpúšťať hriechy, uzdravím tohto človeka.“ Nato sa obrátil k porazenému a povedal mu: „Vstaň a odnes si nosidlá domov!“7A porazený vstal a odišiel.
Povolanie Matúša
8Toto sa odohralo pred očami zhromaždeného zástupu. Všetci žasli a ďakovali Bohu, že dal človeku takú moc.9Keď sa Ježiš uberal ďalej, zazrel muža, ktorý sa volal Matúš, ako v colnici vyberá poplatky.„Poď so mnou a staň sa mojím učeníkom!“ vyzval ho. Matúš hneď vstal a išiel za ním.10Neskôr, keď Ježiš spolu s učeníkmi večeral v Matúšovom dome v spoločnosti mnohých ľudí pochybnej povesti, zbožní farizeji sa pohoršovali a vraveli jeho učeníkom:11„Ako si váš majster môže sadnúť za jeden stôl s takou spodinou?“12Keď to Ježiš počul, odpovedal im: „Lekára nepotrebujú zdraví, ale chorí.13Zamyslite sa nad tým, čo znamenajú staré slová Písma: Nechcem vaše obete a dary, ale chcem, aby ste boli milosrdní. Mojím poslaním tu na zemi je volať k Bohu hriešnikov, a nie spravodlivých.“14Jedného dňa prišli za Ježišom žiaci Jána Krstiteľa s otázkou. „My a farizeji často zachovávame pôst. Prečo sa tvoji učeníci takisto nepostia, ako to majú vo zvyku zbožní ľudia?“15Ježiš im odpovedal: „Žiada niekto od svadobčanov, aby boli smutní a odmietali jedlo, kým je medzi nimi ženích? Ale prídu dni, keď ženícha vytrhnú z ich stredu, a potom sa budú postiť.16Nový život z Boha sa nedá vtesnať do starých zvykov. To akoby niekto prišil na staré šaty záplatu z novej látky. Čo sa stane? Záplata sa vytrhne zo starého tkaniva a diera sa ešte zväčší.17Mladé víno predsa takisto nenalievate do mechov zo starej kože, lebo by popraskali a víno by vytieklo. Nové víno potrebuje nové mechy!“
Moc nad chorobou a smrťou
18Kým Ježiš hovoril, prišiel jeden z predstaviteľov miestnej synagógy a poklonil sa mu. „Práve mi umrela dcéra,“ povedal, „ale ty jej môžeš vrátiť život. Poď, polož na ňu ruku a ožije.“19Ježiš a jeho učeníci šli s ním.20Vtom k nemu pristúpila zozadu jedna žena, ktorá už dvanásť rokov krvácala, a dotkla sa okraja jeho šiat,21lebo si pomyslela: „Stačí, ak sa dotknem aspoň lemu jeho šiat, určite sa uzdravím.“22Ježiš sa obrátil, pozrel sa na ňu a povedal: „Teš sa, dcéra moja. Tvoja viera ťa uzdravila.“A naozaj, v tej chvíli bola žena zbavená svojho trápenia.23Keď Ježiš vošiel do domu predstaveného synagógy, kde hrala pohrebná hudba a nariekal zhromaždený dav,24povedal im: „Rozíďte sa, veď dievčatko neumrelo, iba spí.“ Ale nikto jeho slová nebral vážne a posmievali sa mu.25Keď napokon všetkých poslali preč, vstúpil do miestnosti, chytil dievčatko za ruku a ono vstalo.26Správa o tomto zázraku sa rozniesla po celom kraji.
Slepí vidia
27Len čo Ježiš vyšiel z domu predstaveného synagógy, do cesty mu vstúpili dvaja slepci a volali naňho: „Syn kráľa Dávida, zmiluj sa nad nami!“28Šli za ním až do domu, kde býval. Spýtal sa ich: „Naozaj veríte, že mám moc vrátiť vám zrak?“„Áno, Pane,“ ubezpečovali ho.29Tu sa dotkol ich očí a povedal: „Staň sa vám, ako veríte.“30V tej chvíli sa im otvorili oči. Dôrazne im prikázal, aby o tom nikomu nehovorili,31ale oni chodili po celom kraji a všade to rozhlasovali.
Nemý hovorí
32Keď odtiaľ odchádzali, priviedli k Ježišovi nemého človeka, posadnutého zlým duchom.33Ježiš démona vyhnal a muž ihneď začal hovoriť. Zástupom prebehla vlna prekvapenia: „Jakživ sme nevideli podobné zázraky!“ volali.34Ale farizeji vysvetľovali: „Vyháňa diablov, lebo jeho samého ovláda diabol, kráľ zlých duchov.“
Ježiš si povoláva apoštolov
35Potom Ježiš prechádzal všetkými mestami a dedinami, učil v židovských synagógach a hlásal radostnú zvesť o Božom kráľovstve. A všade, kde prišiel, liečil choroby každého druhu.36Bolo mu ľúto ľudí, ktorí prichádzali za ním, lebo nevedeli, na koho sa obrátiť so svojimi problémami a kde hľadať pomoc. Boli ako ovce bez pastiera.37Vtedy povedal svojim učeníkom:38„Žatva je veľká, ale žencov je málo. Preto proste Pána žatvy, aby vyslal robotníkov na svoje polia.“