Lukas 1

Nya Levande Bibeln

från Biblica
1-2 Käre Theofilos! Många har redan skrivit om Jesus liv och allt det som har hänt ibland oss. Deras berättelser bygger på det vi har hört från de ögonvittnen som var med från början och som sedan spred budskapet om Jesus.3 Men nu vill också jag skriva ner allt i ordning för dig. Jag har noga gått igenom alla fakta ända från början,4 för att du ska förstå att du kan lita på alla de upplysningar du har fått. Här är min berättelse:5 När Herodes var kung i Judeen, fanns det en präst som hette Sakarias. Han tillhörde Avias avdelning bland prästerna. Också hans fru Elisabet var en ättling till Aron, han som var stamfar till alla präster bland Israels folk.6 Sakarias och Elisabet var båda mycket noga med att lyda Herren Gud och följa alla hans bud och regler.7 Tyvärr hade de inga barn, för Elisabet kunde inte få några, och båda hade nu hunnit bli ganska gamla.8-9 Men en dag, när Sakarias avdelning tjänade som präster i templet, och man som vanligt kastat lott om vem som skulle få gå in i templet och tända rökelse inför Herren Gud, blev Sakarias utvald.10 Och under tiden som rökoffret pågick stod folket utanför på tempelplatsen och bad.11-12 Då plötsligt, medan Sakarias var därinne, fick han se en ängel från Herren stå till höger om altaret, och han blev fruktansvärt rädd.13 Men ängeln sa: ”Var inte rädd, Sakarias! Jag har kommit för att meddela dig att Herren ska svara på din bön. Du och din fru Elisabet ska få en son, och du ska låta honom heta Johannes[1].14 Hans födelse ska göra er mycket glada och lyckliga, och många ska glädja sig över hans födelse.15 Han ska bli en av Herrens stora tjänare. Han ska aldrig smaka vin eller starka drycker, och han ska bli fylld av Guds heliga Ande, redan innan han är född.16 Han ska få många bland Israels folk att vända tillbaka till Herren, deras Gud.17 Han ska bli en man av samma kraftfulla natur och ande som Elia[2], och han ska bli en föregångare till Messias, den utlovade kungen, och förbereda människorna på hans ankomst. Han ska lära papporna att älska sina barn, och hjälpa de upproriska att göra som Herren vill.”18 Sakarias sa till ängeln: ”Hur kan jag vara säker på att detta verkligen kommer att hända? Jag är ju en gammal man och Elisabet kan inte få barn längre.”19 Då sa ängeln: ”Jag är Gabriel, och jag står vid Guds tron. Det är han som har sänt mig till dig med denna glada nyhet.20 Men eftersom du inte trodde på mig, ska du bli stum och inte kunna tala förrän barnet är fött. För det jag har sagt ska bli verklighet vid den tid Gud har bestämt.”21 Utanför stod folket och väntade på att Sakarias skulle komma ut, och man började undra varför han dröjde så länge.22 Då han till slut kom ut, kunde han inte tala till dem, men de förstod av hans gester att han måste ha sett en syn.23 När Sakarias hade avslutat sin tjänst i templet, vände han tillbaka hem.24 Och strax efteråt blev hans fru Elisabet med barn och höll sig undan från folk i fem månader.25 ”Tänk vad Herren är god”, jublade hon. ”Han har låtit mig bli gravid, så att jag slipper att skämmas över att inte ha några barn.”26 När Elisabet var gravid i sjätte månaden, sände Gud ängeln Gabriel till en ung flicka i staden Nasaret i Galileen.27 Hon hette Maria och var förlovad med en man som hette Josef, och han tillhörde kung Davids släkt.28 Ängeln Gabriel visade sig nu för henne och sa: ”Jag hälsar dig, Maria! Herren gläder sig över dig, och han är med dig!”29 Maria blev alldeles förskräckt och undrade vad ängeln kunde mena.30 Men ängeln sa: ”Var inte rädd, Maria! Gud har något gott i beredskap åt dig.31 Du ska bli med barn och föda en son, och du ska låta honom heta Jesus.32 Han ska bli stor och kallas Guds Son. Och Herren Gud ska göra honom till kung, för han ska ärva sin förfader Davids tron.33 Han ska regera över Israels folk[3] för evigt, och hans kungamakt ska aldrig ta slut.”34 Då frågade Maria ängeln: ”Men hur ska jag kunna bli med barn? Jag har ju inte varit tillsammans med någon man.”35 Ängeln svarade: ”Guds heliga Ande ska komma över dig, och Guds kraft ska omsluta dig. Därför ska det barn du föder vara heligt och kallas Guds Son.36 Din släkting Elisabet väntar också barn, trots sin höga ålder. Hon, som man sa var steril, är nu i sjätte månaden!37 Ingenting är omöjligt för Gud!”38 Maria sa: ”Jag vill lyda Herren Gud och tjäna honom. Låt det bli som du har sagt.” Och sedan försvann ängeln.39-40 Några dagar senare skyndade sig Maria iväg till Elisabet. Hon gick upp till den stad bland Judeens berg där Sakarias bodde, och gick in i hans hus och hälsade.41 När Elisabet hörde Marias hälsning sparkade barnet till i henne, och hon blev fylld av Guds heliga Ande42 och ropade högt till Maria: ”Gud har gett dig mer gott än någon annan kvinna, och allt gott har han gett till ditt barn.43 Vilken ära för mig att mamman till min Herre kommer på besök.44 I samma stund som du hälsade på mig och jag hörde din röst, sparkade barnet till av glädje i min mage.45 Du kan vara lycklig som litade på Herren Gud, för han ska infria sitt löfte till dig.”46 Maria svarade:”Jag vill hylla Herren av hela mitt hjärta!47 Jag jublar över Gud, han som räddar mig!48 Han har vänt sin uppmärksamhet mot mig, och låter en enkel kvinna få tjäna honom. Från den här stunden ska människor i alla tider berätta om min lycka.49 Han, den helige och mäktige, har gjort fantastiska saker med mig.50 Han visar ständigt medlidande med alla dem som tillber honom.51 Hans makt är stor, han är full av kraft! De stolta och självsäkra slår han ner.52 Härskare störtar han från deras troner, men de ödmjuka upphöjer han.53 Han mättar de hungriga med sina gåvor, men de rika driver han bort med tomma händer.54 Han hjälper sitt folk Israel! Han glömmer inte det löfte han gav till våra förfäder,55 för han lovade vår stamfar Abraham och hans ättlingar att alltid vara god mot dem.”56 Maria stannade hos Elisabet i ungefär tre månader och återvände sedan hem.57 Elisabets väntan var nu slut, och det var dags för henne att föda. Och hon fick en pojke.58 Nyheten om hur god Herren Gud hade varit mot henne spred sig snabbt bland grannar och släktingar, och alla var glada för hennes skull.59 När pojken var åtta dagar gammal samlades alla släktingar och vänner för att vara med då man omskar pojken. Alla trodde då att han skulle få heta Sakarias efter sin pappa.60 Men Elisabet sa: ”Nej, han ska heta Johannes.”61 ”Varför det?” frågade de. ”Det finns ju ingen annan i din släkt som heter så.”62 Sedan vände de sig till pojkens pappa och försökte att med hjälp av tecken fråga honom vad han ansåg.63 Han bad då om något att skriva på och till allas förvåning skrev han: ”Han ska heta Johannes.”64 Och i samma stund kunde Sakarias tala igen, och han började hylla Gud.65 Alla som bodde däromkring blev helt förskräckta, och nyheten om vad som hade hänt spreds i hela Judeens bergsbygd.66 De som hörde om händelsen mindes det sedan och frågade sig: ”Vad ska det bli av detta barn när han växer upp? Herren Gud är ju med honom på ett särskilt sätt.”67 Och hans pappa Sakarias blev fylld av Guds heliga Ande och framförde ett budskap från Gud och sa:68 ”Hylla Herren, Israels Gud, för han kommer till sitt folk och befriar det.69 Han sänder oss en mäktig räddare från sin tjänare kung Davids släkt,70 precis som han för länge sedan lovade genom sina egna profeter,71 en som kan rädda oss från våra fiender, ja, från alla som hatar oss.72-73 Gud har varit god mot våra förfäder, och han håller sitt heliga löfte till Abraham:74 att vi ska bli befriade från våra fiender och få tjäna Gud utan rädsla,75 och att vi ska få tillhöra Gud och vara skuldfria inför honom för evigt.76 Och du, min lilla son, ska kallas en Guds profet, för du ska framföra Guds budskap om Herren innan han kommer och bana väg för honom.77 Du ska visa hans folk att räddningen är här och att de kan få förlåtelse för sina synder.78-79 För på grund av Guds kärlek och omsorg om oss, ska ett ljus komma ner till oss från höjden och lysa över alla som lever i mörker och dödsfruktan. Och detta ljus ska leda oss på fridens väg.”80 Johannes växte sedan upp och blev andligt stark. Och han höll till ute i ödemarken till den dag då han skulle börja tala till Israels folk.

Lukas 1

Nádej pre kazdého

från Biblica
1 Vznešený Teofil!Už mnohí predo mnou sa usilovali pravdivo vykresliť život a dielo Ježiša Krista2 na základe spoľahlivých správ jeho žiakov a očitých svedkov.3 Aj ja som sa rozhodol dôkladne preskúmať, roztriediť a napísať ti všetky dostupné správy,4 aby si získal istotu, že to, o čom si sa dozvedel, je pravda.5 Začnem tým, čo sa prihodilo židovskému kňazovi Zachariášovi, ktorý žil za vlády judského kráľa Herodesa. Zachariáš bol členom Abiášovej skupiny, jednej z dvadsiatich štyroch kňazských skupín, ktorých povinnosťou bolo dva razy do roka, vždy po celý týždeň, prisluhovať pri bohoslužbách v jeruzalemskom chráme. Jeho manželka Alžbeta pochádzala z kňazského rodu Áronovho.6 Obaja boli úprimne zbožní a svedomito zachovávali všetky Božie príkazy a predpisy.7 Boli to už starší ľudia a zostali bezdetní, lebo Alžbeta bola neplodná.8 Jedného dňa šiel Zachariáš do chrámu, aby tam podľa pravidiel skupiny vykonal kňazskú povinnosť.9 Tentoraz padol lós naňho, aby vstúpil do svätyne a tam na oltári pálil kadidlo.10 Zatiaľ sa vonku zhromaždení ľudia modlili, ako bolo v tej hodine zvykom.11 Zachariáš bol práve vo svätyni, keď sa mu ukázal Pánov anjel po pravej strane oltára.12 Predesil sa,13 ale Boží posol ho upokojoval: „Neboj sa, Zachariáš! Prišiel som ti oznámiť, že Boh vypočul tvoju modlitbu. Tvoja manželka Alžbeta ti porodí syna, ktorému dáte meno Ján, čo znamená Boh je milostivý.14 Obom vám spôsobí nesmiernu radosť a potešenie a mnohí budú vďační za to, že sa narodil.15 Stane sa jedným z veľkých Božích mužov. Nedotkne sa nikdy vína ani iného opojného nápoja. Duch Svätý bude v ňom už od narodenia.16 Mnohých spomedzi Židov privedie naspäť k Bohu, ich skutočnému Pánovi.17 Duchovnou mocou a horlivosťou bude pripomínať proroka Eliáša. Zmieri otcov so synmi a spurným otvorí oči pre pravdu. Ako kráľovský posol pripraví ľudí na príchod Božieho vládcu.“18 Zachariáš namietol: „To predsa nie je možné! Veď som už starý a ani moja žena nie je najmladšia.“19 Anjel mu odpovedal: „Ja som Gabriel, anjel, ktorý stojí pred Bohom a má ti oznámiť túto radostnú správu.20 No keďže si neuveril, budeš nemý, kým sa moje slová v určenom čase nenaplnia.“21 Ľudia vonku medzitým čakali na Zachariáša a čudovali sa, že tak dlho nejde.22 Keď sa konečne ukázal, nemohol prehovoriť. Posunkami im dal najavo, že mal vo svätyni videnie.23 Keď sa skončil týždeň jeho chrámovej služby, vrátil sa domov.24 Onedlho nato Alžbeta otehotnela, ale tajila to pred ľuďmi až do piateho mesiaca.25 Radovala sa: „Boh sa nado mnou zľutoval a zbavil ma pohŕdania a neúcty ľudí.“26 Asi pol roka po Zachariášovom videní poslal Boh anjela Gabriela do galilejského mestečka Nazareta27 k dievčaťu, ktoré sa volalo Mária. Bola snúbenicou Jozefa, ktorý pochádzal z Dávidovho kráľovského rodu.28 Anjel sa jej prihovoril: „Raduj sa, Mária, lebo Boh si zo všetkých žien vyvolil práve teba na veľkú úlohu!“29 Jeho slová ju znepokojili a nechápala ich zmysel.30 Posol pokračoval: „Neboj sa, Mária! Boh ťa chce nesmierne požehnať.31 Narodí sa ti syn a dáš mu meno Ježiš, čo znamená Boh vyslobodzuje.32 Nebude to obyčajný človek a bude sa volať Syn Najvyššieho.33 Zasadne na Dávidov trón a bude nielen vládcom Izraela, ale založí kráľovstvo, ktoré sa nikdy neskončí.“34 Mária namietala: „Ako sa mi môže narodiť dieťa? Veď nežijem s mužom!“35 Anjel jej povedal: „Sám Stvoriteľ prejaví na tebe svoju moc. Duch Svätý to spôsobí, a tak tvoje dieťa bude svätý Boží Syn.36 Veď aj tvoja príbuzná Alžbeta, po celý život neplodná, bude mať vo svojej starobe syna. Už o tri mesiace sa jej narodí.37 U Boha nie je nič nemožné.“38 Mária na to povedala: „Chcem sa celkom odovzdať Bohu. Nech sa teda stane, ako si povedal.“ Potom anjel odišiel.39 O niekoľko dní sa Mária vydala do mestečka v judských kopcoch, kde žil Zachariáš s Alžbetou.40 Keď k nim vstúpila a pozdravila sa,41 pocítila Alžbeta, ako sa jej dieťa živo pohlo. V tej chvíli Alžbetu prenikol Svätý Duch42 a zvolala: „Mária, Boh si ťa vyvolil spomedzi všetkých žien a tvoj syn bude veľkým darom pre ľudí.43 Aká je to pre mňa česť, že ma navštívila matka môjho Pána.44 Len čo som začula tvoj pozdrav, dieťatko vo mne od radosti poskočilo.45 Si blahoslavená, lebo si uverila Božím sľubom. On ich všetky splní.“46 Nato sa Mária začala modliť: „Velebí moja duša Pána47 a radujem sa v Bohu, vo svojom Spasiteľovi.48 Mňa, bezvýznamné dievča, si všimol. Ľudia zo všetkých národov mi odteraz budú blahorečiť49 pre veľké veci, ktoré Boh so mnou vykonal.50 Je mocný a svätý a ustavične sa zľutováva nad tými, ktorí sa ho boja v ktoromkoľvek čase.51 Vystiera svoju mocnú ruku, aby maril plány pyšných,52 aby zosadzoval vládcov z trónu, pozdvihoval utláčaných,53 sýtil hladných dobrými vecami a bohatých prepúšťal s prázdnymi rukami.54 Ujíma sa svojho ľudu, Izraela,55 lebo sľúbil našim otcom, Abrahámovi i jeho potomkom, že k nim bude naveky milosrdný.“56 Mária ostala s Alžbetou tri mesiace a potom sa vrátila domov.57 Keď nastal čas, narodil sa Alžbete syn.58 Všetci susedia a príbuzní sa radovali, že ju Boh tak obšťastnil.59 Zišli sa na ôsmy deň, keď podľa zákona chlapcov obrezávali, a chceli mu dať meno po otcovi Zachariáš.60 Ale Alžbeta povedala: „Nie, bude sa volať Ján.“61 Namietali: „Vo vašej rodine sa predsa nikto tak nevolal.“62 Tu sa obrátili na otca, aké mu chce dať meno.63 Vypýtal si tabuľku a na prekvapenie všetkých napísal: „Bude sa volať Ján.“64 V tej chvíli sa Zachariášovi opäť otvorili ústa a začal chváliť Boha.65 Ohromení susedia pochopili, že sa tu deje čosi mimoriadne, a chýr o tom sa rozniesol po judských kopcoch.66 Každý, kto o tom počul, spytoval sa vo svojom srdci: „Čo len vyrastie z toho dieťaťa? Veď je očividné, že ho sprevádza Božia moc.“67 Duch Svätý vnukol Zachariášovi tieto prorocké slová:68 „Chvála Pánu, Bohu Izraela, že prichádza svojmu ľudu na pomoc a vyslobodzuje ho.69 Posiela nám mocného Záchrancu z rodu kráľa Dávida,70 ktorého už dávno ohlasoval ústami svojich prorokov.71 Ten nás vytrhne z rúk nepriateľov i z rúk tých, ktorí nás nenávidia.72 Dnes sa Boh láskavo priznáva k našim otcom a svojej zmluve s nimi.73 Veď sa zaviazal Abrahámovi,74 že raz budeme slúžiť Bohu po celý život, zbavení útlaku a strachu,75 očistení a poslušní.76 A ty, syn môj, budeš prorokom Najvyššieho. Pripravíš cestu Božiemu Synovi:77 Budeš hlásať ľudu, že ich prichádza zachrániť tak, že im odpustí všetky previnenia.78 V ňom k nám prichádza Boh plný zľutovania a milosrdenstva. Slnko spásy už vychádza,79 aby zažiarilo všetkým, ktorí žijú v tmách a v tôni smrti, a osvietilo nám cestu k zmiereniu s Bohom!“80 Chlapec Ján sa vyvíjal dobre telesne aj duchovne. Neskôr odišiel na púšť, kde žil v ústraní až do chvíle, keď vystúpil so svojím posolstvom pred verejnosť.