1Kära syskon, ni tror ju på Herren Jesus Kristus, han som delar Guds makt och härlighet, bli därför inte imponerade av människors status, utan behandla alla lika.2Låt mig ta ett exempel: Tänk er att ni är samlade till gudstjänst, och plötsligt kommer det in två män. Den ene har vackra, dyrbara kläder och en guldring på fingret. Den andre är en fattig man i smutsiga kläder.3Genast tar ni hand om den rika mannen och ger honom den bästa platsen i lokalen, medan någon säger till den fattige: ”Du kan stå där borta”, eller ”Sätt dig här på golvet bredvid mig.”4Har ni inte helt fel inställning när ni på det här sättet värderar människor efter deras yttre?5Lyssna på mig, mina kära syskon! Har inte Gud inbjudit dem som är fattiga i världens ögon att få tillhöra honom och få del av ett rikt liv när de tror på Herren Jesus? De får vara Guds eget folk, precis som Gud har lovat alla dem som älskar honom.6Varför behandlar ni då de fattiga illa? Är det inte de rika som förtrycker er och drar er inför domstol?7Är det inte de som hånar Jesus, honom som ni tillhör?8Gud vill att ni ska följa det viktigaste budet i hela Moses lag,[1] det som enligt Skriften lyder: ”Du ska älska din medmänniska som dig själv.”9Om ni därför behandlar människor olika, syndar ni mot Gud och är skyldiga till att ha brutit mot lagen.10Enligt lagen är man antingen skyldig eller oskyldig. Den som har brutit mot ett enda bud är lika skyldig som den som har brutit mot alla.11Den Gud som sa: ”Du ska inte vara otrogen i ditt äktenskap”har ju också sagt: ”Du ska inte mörda.”[2] Så om du mördar någon är du skyldig enligt lagen, även om du inte har varit otrogen i ditt äktenskap.12Varje gång ni säger eller gör något, ska ni handla som människor som en dag ska få evigt liv på grund av frihetens lag ‑ det budskap som gör oss fria från synden.13Den som inte visar medlidande med andra, ska på domens dag inte få något medlidande av Gud. Men den som visar medlidande ska själv få medlidande den dagen.
Tro utan handlingar är bara tomma ord
14Kära syskon, vad är det för nytta med att säga att man tror på Gud, om man inte omsätter sin tro i praktisk handling? Kan en sådan tro rädda någon?15Låt mig ta ett exempel: Om ni har fattiga medlemmar i församlingen som varken har mat eller kläder,16räcker det då med att säga till dem: ”Gud ska ta hand om er. Klä er varmt och ät ordentligt?” Kan era ord hjälpa dessa människor? Måste ni inte också ge dem vad de behöver?17Så är det alltså med er tro. Om den inte omsätts i praktisk handling är den död, och bara en massa tomma ord.18Nu kanske någon invänder: ”Tro är en sak, och goda gärningar en annan. De har inget med varandra att göra.” Men då svarar jag: ”Hur kan du bevisa att du tror, om du inte omsätter din tro i praktisk handling? Det är ju handlingarna som visar vilken tro man har.”19Inbillar du dig att det räcker med att tro att det bara finns en enda Gud? Det vet ju till och med de onda andarna och darrar av skräck inför honom.20Nej, var inte så oförståndig. Du måste inse att din tro är meningslös ifall du inte omsätter den i praktisk handling.21Tänk på vår förfader Abraham, som var villig att offra sin son Isak på altaret.[3] Abraham lydde Gud, och det var denna handling som gjorde att han blev accepterad av Gud.22Abrahams tro fick honom alltså att handla enligt Guds vilja. Han bevisade sin tro genom att omsätta den i praktisk handling.23Genom detta uppfylldes det som står i Skriften[4]: ”Abraham trodde på Gud, och därför räknades han som skuldfri inför honom.” Ja, Abraham kallades till och med Guds vän.24Ni ser alltså att människor blir skuldfria inför Gud på grund av sina handlingar. Det räcker inte med att bara tro.25Rachav, den prostituerade kvinnan i Jeriko, är ett annat exempel på detta. Hon tog emot de israelitiska budbärarna i sitt hus och släppte ut dem en annan väg, och på grund av denna handling blev hon accepterad av Gud.26En tro som inte omsätts i praktisk handling är alltså död och tom, precis som en kropp är död om det inte finns någon livsande i den.
Jakobsbrevet 2
Nádej pre kazdého
från Biblica1Bratia moji, ak veríte v Ježiša Krista, ktorý je slávnym Pánom všetkých, nesmiete robiť rozdiely medzi ľuďmi. Nemôžete merať ľudí podľa ich vzhľadu.2Predstavte si, že do vášho zhromaždenia príde elegantne oblečený hosť so zlatým prsteňom na ruke a hneď za ním obyčajný človek v obnosených šatách.3Prvého zahrniete pozornosťou a zavediete ho na popredné miesto, kým druhého si ani nevšimnete a necháte ho niekde stáť.4Čoho ste sa dopustili? Urobili ste rozdiel medzi ľuďmi a navyše podľa zvrátených meradiel.5Nezabudnite, milí bratia, že Boh často bezvýznamných ľudí vierou mení na duchovných boháčov a otvára dvere do svojho kráľovstva tým, ktorí ho milujú, a nie tým, čo na to majú.6A vy by ste takým človekom pohrdli! Či vás azda práve vplyvní ľudia neutláčajú a nevláčia po súdoch?7Veď práve oni sa tak často posmievajú menu toho, ktorý je pre vás všetkým!8Korunou Božích prikázaní je láska. Konáte správne, ak dodržiavate príkaz Písma: „Miluj svojho blížneho práve tak, ako miluješ seba!“9Nadŕžať jednému a pohŕdať druhým je podľa tohto zákona hriech.10Človek, ktorý chce prísne dodržiavať Boží zákon, ale v jednom prikázaní sa potkol, je vinný práve tak ako ten, kto porušuje celý zákon.11Boh, ktorý povedal: „Nezabiješ!“, povedal takisto „Nescudzoložíš!“. A tak aj keď si nikoho nezabil, ale dopustil si sa manželskej nevery, rovnako si porušil zákon.12Každý z vás bude súdený podľa toho, či sa vo svojom živote spravoval alebo nespravoval Božím zákonom lásky.13Preto dávajte pozor na to, čo vravíte a ako sa správate. Kto sa správa nemilosrdne, hrozí mu prísny súd. Ale milosrdenstvo víťazí nad súdom.
Viera sa musí prejaviť činmi
14Na čo by vám bola viera, milí bratia, keby ste podľa nej nežili? Myslíte si, že vás taká viera spasí?15Povedzme, že niekto z vašich priateľov bude hladovať a nebude si mať čo obliecť.16Poviete mu azda: „Tak maj sa dobre a dbaj, aby si neprechladol a netrpel hladom!“ No ak mu nedáte ani jedlo, ani šatstvo, akú to má cenu?17Viera, ktorá sa neprejavuje v činoch, je sama osebe mŕtva a bezcenná.18Ak máte len takú vieru, môže vám niekto namietnuť: „Ty hovoríš o svojej viere. Dokáž ju svojimi činmi. No o mne vravíš, že vieru nemám. O mojej viere svedčia činy.“19Veríš, že je Boh. To je dobre. Ale nezabudni, že v Boha verí aj diabol, ale nič mu to nepomôže. Trasie sa pred Božím súdom.20Vy pochabí, ešte chcete, aby som vás presviedčal, aká bezcenná je viera, ktorá sa neprejavila skutkami?21Čím prejavil svoju vieru Abrahám? Tým, že bol odhodlaný obetovať Bohu aj vlastného syna Izáka.22Uňho šla viera ruka v ruke s činom a dozrela poslušnosťou.23O takú vieru ide v Písme, keď čítame: „Abrahám uveril Bohu a Boh sa k nemu priznal a nazval ho svojím priateľom.“24Vidíte, že človek nachádza v Božích očiach ospravedlnenie nielen pre svoju vieru, ale aj preto, ako ju dokazuje svojimi činmi.25Poslušný čin viery zachránil aj prostitútku Rachab, keď ukryla izraelských vyzvedačov a umožnila im útek.26Viera bez činov je ako telo bez duše.