från Biblica1Kära vänner, Gud har alltså lovat att vi ska få vara hans eget folk. Låt oss därför hålla oss borta från all synd, vare sig det gäller handlingar eller tankar. Låt oss visa respekt för det Gud har sagt och leva helt för honom.
Paulus gläder sig över församlingens ånger
2Jag ber er än en gång att ge mig plats i era hjärtan, för jag har inte handlat orätt mot någon. Jag har inte lurat någon eller utnyttjat någon.3Men detta säger jag inte för att ni ska känna er skyldiga. Nej, jag har ju redan sagt att jag ska älska er vad som än händer.4Jag litar fullständigt på er och är mycket stolt över er. Och nu har ni verkligen uppmuntrat mig och gjort mig jublande glad mitt i alla mina svårigheter.5När jag kom fram till Makedonien, fick jag ingen som helst ro. Runt omkring mig var det stridigheter, och inom mig var jag fylld av rädsla och oro.6Men Gud, som uppmuntrar den som är nedtryckt, uppmuntrade mig genom att Titus kom.7Och det var inte bara det att han kom som gjorde mig glad. Nej, det som verkligen gladde mig var att han själv hade blivit uppmuntrad hos er, och att han kunde berätta att ni längtade efter mitt besök, var ledsna över det som hade hänt och fortfarande ville mig väl.8Nu ångrar jag inte längre att jag skickade mitt förra brev till er, även om jag ett tag var bekymrad över hur ledsna ni skulle bli över det jag skrev. Men jag insåg ju att er förtvivlan snart skulle gå över.9Nu är jag istället glad, inte för att ni blev ledsna, utan därför att er förtvivlan fick er att vända om till Gud. Er förtvivlan kom ju av att ni insåg att ni hade handlat fel mot honom, och därför skadade jag ingen genom mitt brev.10Den förtvivlan Gud låter oss känna, den gör så att vi vänder om till honom och får evigt liv. En sådan förtvivlan behöver ingen ångra. Men vanlig mänsklig förtvivlan, den driver oss mot döden.11Tänk så mycket gott det har kommit av den förtvivlan Gud lät er känna. Ni ställde er genast på min sida. Ni blev upprörda över den synd mannen hade begått och blev oroliga över konsekvenserna. Ni längtade efter mig och ville lyda mina råd och straffa den skyldige. Ja, ni gjorde allt för att handla rätt.12Men jag skrev inte brevet bara med tanke på den man som hade syndat, eller på er som fick lida för det han gjort. Jag ville också att ni med Guds hjälp skulle inse hur helhjärtat ni egentligen stöder mig.13Och den iver ni nu visar har verkligen uppmuntrat mig. Dessutom blev jag väldigt glad för Titus skull. Han var så lycklig och lättad efter att ha träffat er.14Jag hade redan innan talat om för Titus hur stolt jag är över er, och jag behövde verkligen inte skämmas över er. Allt jag hade sagt till Titus om er visade sig vara sant, precis som allt annat är sant som jag har sagt till er.15Han älskar er nu mer än någonsin, eftersom han minns med vilken respekt ni lyssnade till honom och var villiga att följa alla hans råd.16Ja, jag är verkligen glad att jag så fullständigt kan lita på er.
1Pamätajte, moji milovaní, že tieto sľuby patria práve nám. Preto odstráňme všetko, čo znečisťuje telo alebo ducha. Berme vážne Božie slová a usilujme sa žiť tak, aby sme sa páčili Bohu.2Dôverujte nám! Nikomu z vás sme neukrivdili ani neublížili, nikoho nenavádzali na zlé, nikoho neoklamali.3Nechcem vám nič vyčítať, ozaj vás mám rád a na tom sa ani v živote, ani v smrti nič nezmení.4Bezvýhradne vám dôverujem a som na vás hrdý; myšlienky na vás ma povzbudzujú, takže i pri všetkých ťažkostiach sa mám stále z čoho radovať.5Ani príchod do Macedónska nám nepriniesol úľavu: okolo samý nepriateľ, vnútri nepokoj a neistota.6Ale Boh vie potešiť skľúčených. Keď bolo najhoršie, vrátil sa Títus a vlial nám novú silu – nielen svojou prítomnosťou, ale najmä správami, ktoré priniesol od vás.7Rozprával o vašej ľútosti, o tom, ako sa tešíte na náš príchod, aj o vašej ochote postaviť sa za mňa. To ma nielen upokojilo, ale priam zaplavilo radosťou.8Aj keď som sa vás svojím listom dotkol, predsa som rád, že som ho napísal. Najskôr som to takmer ľutoval,9ale teraz vidím, že som urobil dobre, pretože ste predsa len zmenili stanovisko. Pán Boh použil bolesť ako liek na vašu nápravu, takže som vám nijako neublížil.10Ľútosť podľa vôle Božej vedie človeka k zmene jeho postoja, a tým aj k záchrane. Na druhej strane zármutok bez Pána Boha človeka zabíja.11Vidíte, ako vám tá horká pilulka pomohla! Preč je ľahostajnosť k hriechu. Konečne ste sa ho zľakli, zbridil sa vám a túžite rýchlo sa ospravedlniť a potrestať vinníka. Urobili ste pre nápravu všetko, čo ste mohli.12Keď som ten list písal, nešlo mi ani tak o vinníka či postihnutého, ale chcel som sa presvedčiť, či vám na nás ešte záleží. Vďaka Bohu, nesklamal som sa.13Ešte viac ma však potešilo, akú radosť z vás mal Títus.14Nič som nemusel odvolávať z chvály, ktorú o vás počul odo mňa. Vždy som hovoril iba pravdu, aj Títus sa mohol teraz presvedčiť, že som nezveličoval.15S akou starostlivosťou ste ho prijali a ako ochotne konali podľa mojich pokynov! Preto si vás zamiloval aj on.16Som šťastný, že je medzi nami zase všetko ako predtým a že vám môžem aj naďalej úplne dôverovať.