1Acceptera alla som vill dela er gemenskap, även om deras tro är svag. Diskutera inte med dem, och tvinga dem inte att göra något som de anser är fel.2Någons tro kanske är så stark att han anser det rätt att äta vadsomhelst, medan en annans tro är så svag att han bara vågar äta grönsaker.[1]3Då ska den som vågar äta allt inte döma den som inte vågar. Och den som bara äter vissa saker ska inte döma den som äter allt. Gud har ju accepterat dem båda två!4Vad har du för rätt att döma dem som tjänar Herren Jesus? De är ju bara ansvariga inför honom, så låt honom tala om i fall de handlar rätt eller fel. Men Herren ska hjälpa dem att göra det som är rätt.5På samma sätt anser en del att vissa dagar är mer betydelsefulla än andra, medan andra tycker att alla dagar är lika. Här måste var och en följa sitt eget samvete.6Den som gör skillnad på olika dagar, gör det alltså för Herren Jesus skull. Och den som äter av vadsomhelst gör det för att ära Herren. Han tackar ju Gud för maten. Men den som avstår från viss mat gör det också för att ära Herren. Även han tackar ju Gud för maten!7Vi lever alltså inte för vår egen skull, och när vi dör angår det inte bara oss själva.8Nej, när vi lever, vill vi ära Herren Jesus, och när vi dör, vill vi ära Herren Jesus. Vi tillhör alltså Herren vare sig vi lever eller dör.9Kristus dog ju och blev levande igen just för att han skulle vara Herre över både levande och döda.10Varför dömer du då dina troende syskon och ser ner på dem? Kom ihåg att var och en av oss en dag ska stå inför Guds domstol.11Det står ju i Skriften[2]: ”Så sant jag lever, säger Herren, alla människor ska falla på knä inför mig, och alla ska bekänna att jag är Gud.”12Alltså ska var och en stå till svars för sina egna handlingar inför Gud.13Sluta därför med att döma varandra. Säg istället till er själva: ”Vi ska aldrig mer göra något som kan få en troende bror eller syster att synda.”14Själv är jag helt övertygad om att det jag äter aldrig kan göra mig ovärdig att komma inför Gud, eftersom jag lever i gemenskap med Jesus Kristus. Men den som anser att det är förbjudet att äta en viss slags mat, han gör uppror mot Gud om han äter, och därför är det fel för honom.15Om du alltså sårar din troende bror eller syster genom den mat du äter, då älskar du inte längre din medmänniska. Låt inte det du äter orsaka att någon som Kristus har dött för, går evigt förlorad.16Om ni gör det kommer människor istället att tala illa om det ni är övertygade om är rätt.17Att tillhöra Guds eget folk handlar ju inte om vad vi äter eller dricker, utan om att Guds heliga Ande ska fylla oss med sin godhet, så att vi kan leva i frid och glädje med varandra.18Om du tjänar Kristus med den inställningen gläder du Gud och blir uppskattad av andra människor.19Vi måste alltså sträva efter att göra sådant som skapar frid och hjälper andra att få en starkare tro.20Riv inte ner det som Gud har byggt upp, bara för matens skull! Det är tillåtet att äta vadsomhelst, men den som anser att det är fel syndar mot Gud om han äter.21Avstå därför hellre från att äta kött och dricka vin eller göra andra saker som kan få din troende bror eller syster att synda.22Vad du själv anser om allt detta får vara en sak mellan Gud och dig. Lycklig är den som kan följa sin övertygelse och äta vadsomhelst.23Men den som tvivlar på vad som är rätt och ändå äter, han kommer att bli dömd av Gud, eftersom han handlar mot sin egen tro. Allt man gör utan att vara övertygad om att det är rätt, det är synd!
1Den Schwachen im Glauben nehmt an und streitet nicht über Meinungen. (Rom 15:1; 1 Kor 8:9)2Der eine glaubt, er dürfe alles essen. Der Schwache aber isst kein Fleisch[1]. (1 Mos 1:29; 1 Mos 9:3)3Wer isst, der verachte den nicht, der nicht isst; und wer nicht isst, der richte den nicht, der isst; denn Gott hat ihn angenommen. (Kol 2:16)4Wer bist du, dass du einen fremden Knecht richtest? Er steht oder fällt seinem Herrn. Er wird aber stehen bleiben; denn der Herr kann ihn aufrecht halten. (Matt 7:1; Jak 4:11)5Der eine hält einen Tag für höher als den andern; der andere aber hält alle Tage für gleich. Ein jeder sei seiner Meinung gewiss. (Gal 4:10)6Wer auf den Tag achtet, der tut’s im Blick auf den Herrn; wer isst, der isst im Blick auf den Herrn, denn er dankt Gott; und wer nicht isst, der isst im Blick auf den Herrn nicht und dankt Gott auch.7Denn unser keiner lebt sich selber, und keiner stirbt sich selber.8Leben wir, so leben wir dem Herrn; sterben wir, so sterben wir dem Herrn. Darum: wir leben oder sterben, so sind wir des Herrn. (2 Kor 5:15; Gal 2:20)9Denn dazu ist Christus gestorben und wieder lebendig geworden, dass er über Tote und Lebende Herr sei.10Du aber, was richtest du deinen Bruder? Oder du, was verachtest du deinen Bruder? Wir werden alle vor den Richterstuhl Gottes gestellt werden. (Matt 25:31; Apg 17:31; 2 Kor 5:10)11Denn es steht geschrieben: »So wahr ich lebe, spricht der Herr, mir sollen sich alle Knie beugen, und alle Zungen sollen Gott bekennen.« (Fil 2:10)12So wird nun jeder von uns für sich selbst Gott Rechenschaft geben. (Gal 6:5)13Darum lasst uns nicht mehr einer den andern richten; sondern richtet vielmehr darauf euren Sinn, dass niemand seinem Bruder einen Anstoß oder Ärgernis bereite. (1 Kor 10:32)14Ich weiß und bin gewiss in dem Herrn Jesus, dass nichts unrein ist an sich selbst; nur für den, der es für unrein hält, für den ist es unrein. (Matt 15:11; Apg 10:15; Tit 1:15)15Wenn aber dein Bruder wegen deiner Speise betrübt wird, so handelst du nicht mehr nach der Liebe. Bringe nicht durch deine Speise den ins Verderben, für den Christus gestorben ist. (1 Kor 8:11)16Es soll doch nicht verlästert werden, was ihr Gutes habt.17Denn das Reich Gottes ist nicht Essen und Trinken, sondern Gerechtigkeit und Friede und Freude im Heiligen Geist. (1 Kor 8:8; Heb 13:9)18Wer darin Christus dient, der ist Gott wohlgefällig und bei den Menschen geachtet.19Darum lasst uns dem nachstreben, was zum Frieden dient und zur Erbauung untereinander. (Rom 12:18; Rom 15:2)20Zerstöre nicht um der Speise willen Gottes Werk. Es ist zwar alles rein; aber es ist nicht gut für den, der es isst mit schlechtem Gewissen.21Es ist besser, du isst kein Fleisch und trinkst keinen Wein und tust nichts, woran dein Bruder Anstoß nimmt.22Den Glauben, den du hast, habe für dich selbst vor Gott. Selig ist, der sich selbst nicht verurteilen muss in dem, was er gut heißt.23Wer aber zweifelt und dennoch isst, der ist schon verurteilt, denn es kommt nicht aus dem Glauben. Was aber nicht aus dem Glauben kommt, das ist Sünde.