från Biblica1Kära syskon, jag önskar av hela hjärtat, och jag ber ständigt till Gud, att Israels folk ska bli räddat.2Jag vet hur ivrigt de kämpar för att tjäna Gud, men de förstår inte vad det är han vill.3De förstår inte att Gud själv vill göra dem skuldfria inför honom, utan fortsätter att i egen kraft försöka bli felfria. Därför vägrar de också att acceptera hans erbjudande.4Men sedan Kristus kom, är Moses lag[1] inte längre vägen till räddning, eftersom var och en nu kan bli skuldfri inför Gud genom att tro på det Kristus har gjort för oss.
Räddningen gäller alla
5När det gäller våra möjligheter att bli skuldfria inför Gud genom att lyda Guds lag, lät ju Gud Mose skriva så här: ”Den människa som håller alla bud ska få liv genom lagen.”[2]6Men när det gäller att bli skuldfri inför Gud genom att tro, har Gud sagt i Skriften[3]: ”Du behöver inte fråga dig själv: Vem ska fara upp till himlen?” (det vill säga, för att hämta ner Kristus, så att han kan rädda oss).7Eller: ”Vem ska fara ner i djupet?” (det vill säga, för att hämta tillbaka Kristus från de döda).8Och vad har Gud mer sagt? Jo, att: ”Budskapet är nära dig. Det finns i ditt hjärta och på dina läppar” (det vill säga, det budskap om tro på Jesus Kristus som vi sprider).[4]9Om du alltså öppet bekänner att Jesus är Herren[5] och av hela hjärtat tror att Gud har uppväckt honom från de döda, då blir du räddad.10Det är vårt hjärtas tro som gör oss skuldfria inför Gud, och vår öppna bekännelse som räddar oss.11Gud har ju sagt i Skriften: ”Ingen som tror på honom ska bli besviken.”[6]12Detta gäller för både judar och andra folk, för vi har alla samma Herre. Och han ger generöst av sitt goda till alla som tillber honom,13för det står också i Skriften: ”var och en som tillber Herren ska bli räddad”[7].
Alla trodde inte på budskapet om Kristus
14Men om människor ska kunna tillbe Kristus, måste de först tro på honom. Och om de ska kunna tro på honom, måste de först få höra om honom. Och om de ska få höra om honom, måste någon sprida budskapet till dem.15-16Och den som sprider budskapet, måste vara sänd av någon. Det är detta Gud talar om genom profeten Jesaja, när han säger: ”Vad underbart det är när någon kommer med goda nyheter!”[8]Men alla israeliter trodde inte på de goda nyheterna, för Jesaja säger också: ”Herre, vem trodde på vårt budskap?”17Tron kommer alltså av att man hör budskapet, det vill säga, budskapet om Kristus.18Men då blir min fråga: Har Israels folk verkligen hört budskapet om Kristus? Jo, visst har de hört det! Det står ju i Skriften[9]: ”Budbärarnas budskap har nått hela jorden, deras ord har nått till världens ände.”19Men då säger jag: De kanske aldrig förstod budskapet? Jo, visst förstod de det. Redan för länge sedan varnade ju Gud Israels folk och lät säga genom Mose: ”Jag ska göra er svartsjuka genom att vända mig till sådana som inte är ett folk. Ja, ni ska bli arga på ett folk som saknar förstånd.”[10]20Och Gud går så långt, att han genom profeten Jesaja säger: ”Jag blev funnen av dem som inte sökte efter mig, och jag visade mig för dem som inte frågade efter mig.”[11]21Men om Israels folk säger Gud: ”Hela tiden har jag varit beredd att försonas med dem, men de har varit olydiga och upproriska mot mig.”[12]
Romarbrevet 10
Lutherbibel 2017
från Deutsche Bibelgesellschaft1Brüder und Schwestern, meines Herzens Wunsch ist und ich flehe auch zu Gott für sie, dass sie gerettet werden.2Denn ich bezeuge ihnen, dass sie Eifer für Gott haben, aber ohne Einsicht.3Denn sie erkennen die Gerechtigkeit nicht, die vor Gott gilt, und suchen, ihre eigene Gerechtigkeit aufzurichten, und sind so der Gerechtigkeit Gottes nicht untertan. (Rom 1:17)4Denn Christus ist des Gesetzes Ende[1], zur Gerechtigkeit für jeden, der glaubt. (Matt 5:17; Joh 3:18; Apg 13:39; Rom 1:16; Gal 3:24; Heb 8:13)5Mose schreibt von der Gerechtigkeit, die aus dem Gesetz kommt: »Der Mensch, der dies tut, wird dadurch leben.« (3 Mos 18:5)6Aber die Gerechtigkeit aus dem Glauben spricht so: »Sprich nicht in deinem Herzen: Wer will hinauf gen Himmel fahren?« – nämlich um Christus herabzuholen; (5 Mos 30:11)7oder: »Wer will hinab in die Tiefe fahren?« – nämlich um Christus von den Toten heraufzuholen.8Aber was sagt sie? »Das Wort ist dir nahe, in deinem Munde und in deinem Herzen.« Dies ist das Wort vom Glauben, das wir predigen.9Denn wenn du mit deinem Munde bekennst, dass Jesus der Herr ist, und glaubst in deinem Herzen, dass ihn Gott von den Toten auferweckt hat, so wirst du gerettet. (Matt 10:32; 2 Kor 4:5; Fil 2:11)10Denn wer mit dem Herzen glaubt, wird gerecht; und wer mit dem Munde bekennt, wird selig.11Denn die Schrift spricht: »Wer an ihn glaubt, wird nicht zuschanden werden.«12Es ist hier kein Unterschied zwischen Juden und Griechen; es ist über alle derselbe Herr, reich für alle, die ihn anrufen. (Apg 10:34; Apg 15:9; Gal 3:28)13Denn »wer den Namen des Herrn anruft, wird selig werden« (Joel 3:5)14Wie sollen sie aber den anrufen, an den sie nicht glauben? Wie sollen sie aber an den glauben, von dem sie nichts gehört haben? Wie sollen sie aber hören ohne Prediger?15Wie sollen sie aber predigen, wenn sie nicht gesandt werden? Wie denn geschrieben steht: »Wie lieblich sind die Füße der Freudenboten, die das Gute verkündigen!«
Warum ist Israel nicht zum Glauben gekommen?
16Aber nicht alle waren dem Evangelium gehorsam. Denn Jesaja spricht: »Herr, wer glaubte unserm Predigen?«17So kommt der Glaube aus der Predigt[2], das Predigen aber durch das Wort Christi. (Joh 17:20)18Ich frage aber: Haben sie es nicht gehört? Doch, es ist ja »in alle Lande ausgegangen ihr Schall und ihr Wort bis an die Enden der Welt«19Ich frage aber: Hat es Israel nicht verstanden? Als Erster spricht Mose: »Ich will euch eifersüchtig machen auf ein Nicht-Volk; über ein unverständiges Volk will ich euch zornig machen.« (5 Mos 32:21)20Jesaja aber wagt zu sagen: »Ich ließ mich finden von denen, die mich nicht suchten, ich offenbarte mich denen, die nicht nach mir fragten.« (Rom 9:30)21Zu Israel aber spricht er: »Den ganzen Tag habe ich meine Hände ausgestreckt nach einem Volk, das sich nichts sagen lässt und widerspricht.«