1När Jesus hade gett sina tolv närmaste efterföljare dessa föreskrifter, gick han vidare för att undervisa och sprida sitt budskap i städerna i Galileen.2Johannes döparen, som just hade blivit satt i fängelse, fick höra om alla de under som Jesus Kristus[1] gjorde. Han skickade därför iväg några av sina efterföljare till Jesus för att fråga honom:3”Är du verkligen den som Gud har lovat sända oss, eller ska vi vänta på någon annan?”4Jesus svarade dem: ”Gå tillbaka till Johannes och berätta för honom vad ni har hört och sett:5att blinda börjar se, förlamade går, spetälska blir friska, döva hör, döda får liv igen, och de fattiga får höra ett glatt budskap.[2]6Säg sedan till honom: ’Lycklig är den som inte tvivlar på mig.’ ”7När Johannes efterföljare hade gått, började Jesus tala till folket om Johannes. Han sa: ”När ni gick ut till honom i ödemarken, vad ville ni då se? Ville ni se en svag man, lik ett grässtrå som vajar hit och dit för vinden?8Självklart inte! Ville ni se en man klädd i vackra kläder? Nej, då hade det varit bättre om ni gått till ett kungligt palats.9Ville ni kanske se en profet som framförde Guds budskap? Ja, jag säger er att Johannes är mer än en profet.10Han är den som Gud talar om i Skriften[3] när han säger: ’Lyssna! Jag sänder min budbärare före dig, och han ska bereda vägen för dig.’11Jag försäkrar er, att Johannes döparen har betytt mer än någon annan människa som har trätt fram offentligt. Ändå kommer den minst betydelsefulla bland dem som får vara Guds eget folk[4] att betyda mer än vad Johannes gjorde här på jorden.12Ända sedan den dag då Johannes döparen började tala till folket och fram till nu, har Gud med kraft börjat regera bland människorna,[5] även om det finns de som vill få det att ske med våld.13Att Gud skulle regera på jorden, var förutsagt av honom genom Moses lag och profeterna[6] redan innan Johannes började sin uppgift.14Och vare sig ni tror det eller inte, så är Johannes den som Gud talade om när han sa att Elia[7] skulle komma .15Lyssna noga och försök att förstå!16Vad ska jag säga om detta släkte som inte vill tro? De är som barn som leker på torget och ropar till de andra barnen:17’Vi spelade bröllopsmusik för er, men ni ville inte dansa. Vi spelade begravningsmusik för er, men ni ville inte sörja.’18Exakt så reagerar man när det gäller Johannes döparen och mig. Johannes dricker inte vin och går ofta utan mat, och då säger man: ’Han är besatt av en ond ande.’19Men jag, Människosonen[8], äter och dricker, och då beskyller man mig för att frossa i mat och dryck och leva tillsammans med de värsta syndare! Men till slut kommer Gud i sin vishet ändå att få rätt, när man ser resultatet av hans vishet.”
Jesus anklagar galileiska städer
20Sedan började Jesus anklaga människorna i de städer där han hade gjort de flesta av sina under, eftersom de inte hade vänt om till Gud. Han sa:21”Hur fruktansvärt kommer det inte att bli för er som bor i Korasin och Betsaida! För om de under jag gjorde hos er hade gjorts i Tyros och Sidon[9], hade människorna där ångrat sin synd och vänt om till Gud för länge sedan.22Jag försäkrar er, att på domens dag ska både Tyros och Sidon få ett lindrigare straff än ni!23Och ni, Kafarnaums invånare, tror ni att ni ska bli upphöjda till himlen? Nej, ner till helvetet ska ni störtas . För om de fantastiska under jag gjorde hos er hade utförts i Sodom[10], skulle den staden ha funnits kvar än idag.24Jag kan försäkra er, att Sodom ska slippa lindrigare undan på domens dag än ni!”
Jesus utlovar ro och vila
25Efter det bad Jesus den här bönen: ”Jag tackar dig Far, du som är Herre över himlen och jorden, för att du gömmer sanningen för dem som tror sig vara lärda och kloka, men visar den för dem som är som barn.26Ja, Far, så har du bestämt.”27Jesus fortsatte: ”Min Far har överlämnat allt åt mig. Ingen känner Sonen, utom Fadern, och ingen känner Fadern, utom Sonen och de människor som Sonen vill visa honom för.28Kom till mig alla ni som är trötta och kämpar med problem och tunga bördor, så ska jag ge er vila.29Gå in under mina villkor och låt mig undervisa er! Jag är mild och ödmjuk. Hos mig finner ni ro för era själar. Jag lägger inga tunga bördor på er.”
1Und es begab sich, als Jesus diese Gebote an seine zwölf Jünger beendet hatte, ging er von dort weiter, zu lehren und zu predigen in ihren Städten. (Luk 7:18)2Da aber Johannes im Gefängnis von den Werken Christi hörte, sandte er seine Jünger (Matt 14:3)3und ließ ihn fragen: Bist du, der da kommen soll, oder sollen wir auf einen andern warten? (Matt 3:11)4Jesus antwortete und sprach zu ihnen: Geht hin und sagt Johannes wieder, was ihr hört und seht:5Blinde sehen und Lahme gehen, Aussätzige werden rein und Taube hören, Tote stehen auf und Armen wird das Evangelium gepredigt; (Jes 26:19; Jes 35:5; Jes 61:1)6und selig ist, wer sich nicht an mir ärgert. (Matt 13:57; Matt 26:31; Joh 6:61)
Jesu Zeugnis über den Täufer
7Als sie fortgingen, fing Jesus an, zu dem Volk über Johannes zu reden: Was wolltet ihr sehen, als ihr in die Wüste hinausgegangen seid? Ein Schilfrohr, das vom Wind bewegt wird? (Matt 3:1; Matt 3:5; Luk 7:24)8Oder was wolltet ihr sehen, als ihr hinausgegangen seid? Einen Menschen in weichen Kleidern? Siehe, die weiche Kleider tragen, sind in den Häusern der Könige.9Oder was wolltet ihr sehen, als ihr hinausgegangen seid? Einen Propheten? Ja, ich sage euch: Er ist mehr als ein Prophet. (Matt 21:26; Luk 1:76)10Dieser ist’s, von dem geschrieben steht: »Siehe, ich sende meinen Boten vor dir her, der deinen Weg vor dir bereiten soll.« (2 Mos 23:20; Mal 3:1; Mark 1:2)11Wahrlich, ich sage euch: Unter allen, die von einer Frau geboren sind, ist keiner aufgetreten, der größer ist als Johannes der Täufer; der aber der Kleinste ist im Himmelreich, ist größer als er.12Aber von den Tagen Johannes des Täufers bis heute leidet das Himmelreich Gewalt, und die Gewalt tun, reißen es an sich. (Luk 16:16)13Denn alle Propheten und das Gesetz haben geweissagt bis hin zu Johannes; (1 Pet 1:10)14und wenn ihr’s annehmen wollt: Er ist Elia, der da kommen soll. (Mal 3:23; Matt 17:10)15Wer Ohren hat, der höre! (Matt 13:9; Matt 13:43; Upp 2:7)16Mit wem soll ich aber dieses Geschlecht vergleichen? Es ist den Kindern gleich, die auf dem Markt sitzen und rufen den andern zu:17Wir haben euch aufgespielt und ihr habt nicht getanzt; wir haben Klagelieder gesungen und ihr habt nicht geweint. (Joh 5:35)18Denn Johannes ist gekommen, aß nicht und trank nicht, und sie sagen: Er ist von einem Dämon besessen. (Matt 3:4; Luk 1:15)19Der Menschensohn ist gekommen, isst und trinkt, und sie sagen: Siehe, dieser Mensch ist ein Fresser und Weinsäufer, ein Freund der Zöllner und Sünder! Und doch ist die Weisheit gerechtfertigt worden aus ihren Werken. (Matt 9:10; Luk 15:1; Luk 19:7; Joh 2:2; 1 Kor 1:24)
Weherufe über galiläische Städte
20Da fing er an, die Städte zu schelten, in denen die meisten seiner Taten geschehen waren; denn sie hatten nicht Buße getan: (Luk 10:13)21Wehe dir, Chorazin! Weh dir, Betsaida! Wären in Tyrus und Sidon die Taten geschehen, die bei euch geschehen sind, sie hätten längst in Sack und Asche Buße getan. (Joel 4:4; Jon 3:6)22Doch ich sage euch: Es wird Tyrus und Sidon erträglicher ergehen am Tage des Gerichts als euch.23Und du, Kapernaum, wirst du bis zum Himmel erhoben werden? Du wirst bis zur Hölle hinabfahren. Denn wenn in Sodom die Taten geschehen wären, die in dir geschehen sind, es stünde noch heutigen Tages. (Jes 14:13; Matt 4:13; Matt 8:5; Matt 9:1)24Doch ich sage euch: Es wird dem Land von Sodom erträglicher ergehen am Tage des Gerichts als dir. (1 Mos 19:1; Matt 10:15)
Jesu Lobpreis. Der Heilandsruf
25Zu der Zeit fing Jesus an und sprach: Ich preise dich, Vater, Herr des Himmels und der Erde, dass du dies Weisen und Klugen verborgen hast und hast es Unmündigen offenbart. (Jes 29:14; Luk 10:21; Joh 17:25; 1 Kor 1:18)26Ja, Vater; denn so hat es dir wohlgefallen.27Alles ist mir übergeben von meinem Vater, und niemand kennt den Sohn als nur der Vater; und niemand kennt den Vater als nur der Sohn und wem es der Sohn offenbaren will. (Matt 28:18; Joh 1:18; Joh 3:35; Joh 10:15; Joh 17:2; Fil 2:9)28Kommt her zu mir, alle, die ihr mühselig und beladen seid; ich will euch erquicken. (Jer 31:25; Matt 23:4)29Nehmt auf euch mein Joch und lernt von mir; denn ich bin sanftmütig und von Herzen demütig; so werdet ihr Ruhe finden für eure Seelen. (Jes 28:12; Jer 6:16)30Denn mein Joch ist sanft, und meine Last ist leicht. (1 Joh 5:3)