Jesaja 2 | Nya Levande Bibeln

Nya Levande Bibeln

Vandra i ljuset från Herren

1 Detta är vad Jesaja, Amos son, såg angående Juda och Jerusalem: 2 I de sista dagarna ska Herrens tempel på Sions berg i Jerusalem utöva dragningskraft på hela världen, och folk från många länder ska resa dit för att tillbe Herren. 3 Man kommer att säga till varandra: "Kom, låt oss gå upp på Herrens berg, till Israels Guds tempel. Där ska han undervisa oss om sina lagar, och vi ska lyda dem." Då ska lag utgå från Jerusalem, och Herrens ord ska styra världen. 4 Herren ska döma mellan nationerna. Svärden ska smidas om till plogbillar och spjuten till trädgårdsredskap. Alla krig ska upphöra, och man kommer att nedrusta och inte ens vara förberedd för krig. 5 Israel, kom och låt oss vandra i Herrens ljus! 6 Herren har förskjutit er därför att ni har beblandat er med människor från östern, sådana som sysslar med magi och har kontakt med onda andar som filisteerna. 7 Israel har mot min vilja samlat på sig stora skatter av silver och guld och mängder av hästar och vagnar. 8 Hela landet är fullt av avgudar. Det är människor som tillverkat dem, och ändå tillber ni dem! 9 Små och stora böjer sig för dem. Gud kan inte förlåta er detta. Ni kommer att bli förödmjukade och måste böja er för honom. 10 Kryp in i bergens grottor och göm er av rädsla för hans makt. 11 Den dag kommer, då ert högmod ska knäckas och bara Herren ska vara upphöjd. 12 På den dagen ska Herren, härskarornas Gud, gå emot alla stolta och högfärdiga och få dem att ödmjuka sig. 13 Alla Libanons höga cedrar och Basans väldiga ekar ska böjas mot marken. 14 Alla höga berg 15 och höjder och torn och murar, 16 alla stolta fartyg till havs och alla väldiga hamnar, ja, allt ska böja sig inför Herren på den dagen. 17 Människors högmod ska brytas ner, och deras stolthet ska knäckas. Bara Herren kommer att vara upphöjd. 18 Alla avgudar ska förintas. 19 När Herren reser sig från sin tron för att skaka jorden, kommer man att ta skydd i jordhålor och bergsgrottor för hans härlighet och makt. 20 Då ska man äntligen göra sig av med alla sina avgudar av silver och guld och lämna dem kvar till mullvadar och fladdermöss. 21 Man kommer att krypa in i grottorna bland klipporna för att försöka komma undan Herrens makt och väldiga majestät, när han reser sig för att skaka jorden. 22 Sätt inget hopp till en människa! Hon är lika svag som sin andedräkt! Hon är inget att lita på!

Lutherbibel 2017

från Deutsche Bibelgesellschaft

In Zion finden alle Völker Heil und Frieden

1 Dies ist das Wort, das Jesaja, der Sohn des Amoz, schaute über Juda und Jerusalem. (Jes 1:1) 2 Es wird zur letzten Zeit der Berg, da des HERRN Haus ist, fest stehen, höher als alle Berge und über alle Hügel erhaben, und alle Heiden werden herzulaufen, (Jes 60:3; Jes 66:23; Jer 3:17; Mik 4:1)

Jes 60:3Jes 66:23Jer 3:17Mik 4:1

3 und viele Völker werden hingehen und sagen: Kommt, lasst uns hinaufgehen zum Berg des HERRN, zum Hause des Gottes Jakobs, dass er uns lehre seine Wege und wir wandeln auf seinen Steigen! Denn von Zion wird Weisung ausgehen und des HERRN Wort von Jerusalem. (5 Mos 4:6; Jes 51:4; Sak 8:20; Joh 4:22)

5 Mos 4:6Jes 51:4Sak 8:20Joh 4:22

4 Und er wird richten unter den Nationen und zurechtweisen viele Völker. Da werden sie ihre Schwerter zu Pflugscharen machen und ihre Spieße zu Sicheln. Denn es wird kein Volk wider das andere das Schwert erheben, und sie werden hinfort nicht mehr lernen, Krieg zu führen. (Joel 4:10) 5 Kommt nun, ihr vom Hause Jakob, lasst uns wandeln im Licht des HERRN!

Der Tag des Herrn macht alles Hohe niedrig

6 Ja, du hast dein Volk, das Haus Jakob, verstoßen; denn sie sind den Sitten des Ostens verfallen, und es gibt Zeichendeuter wie bei den Philistern, und Kinder von Fremden haben sie mehr als genug. 7 Ihr Land wurde voll Silber und Gold, und ihrer Schätze war kein Ende; ihr Land wurde voll Rosse, und ihrer Wagen war kein Ende. (Jes 31:1; Mik 5:9) 8 Auch wurde ihr Land voll Götzen; sie beten an ihrer Hände Werk, das ihre Finger gemacht haben. (Jer 1:16) 9 Aber gebeugt wurde der Mensch, gedemütigt der Mann. Vergib ihnen nicht! 10 Geh in die Felsen und verbirg dich in der Erde vor dem Schrecken des HERRN und vor seiner herrlichen Majestät! (Jes 19:1) 11 Denn alle hoffärtigen Augen werden erniedrigt, und die stolzen Männer müssen sich beugen; der HERR aber wird allein hoch sein an jenem Tage. (Jes 5:15; Jes 17:1) 12 Denn der Tag des HERRN Zebaoth wird kommen über alles Hoffärtige und Hohe und über alles Erhabene, dass es erniedrigt werde: (Jes 10:33; Jer 46:10; Hes 30:3; Joel 1:15; Am 5:18; Sef 1:14)

Jes 10:33Jer 46:10Hes 30:3Joel 1:15Am 5:18Sef 1:14

13 über alle hohen und erhabenen Zedern auf dem Libanon und über alle Eichen in Baschan, 14 über alle hohen Berge und über alle erhabenen Hügel, 15 über alle hohen Türme und über alle festen Mauern, 16 über alle Tarsisschiffe im Meer und über alle kostbaren Boote, 17 dass sich beugen muss alle Hoffart der Menschen und sich demütigen müssen, die stolze Männer sind, und der HERR allein hoch sei an jenem Tage. (Jes 11:1) 18 Und mit den Götzen wird’s ganz aus sein. 19 Da wird man in die Höhlen der Felsen gehen und in die Klüfte der Erde vor dem Schrecken des HERRN und vor seiner herrlichen Majestät, wenn er sich aufmachen wird, zu schrecken die Erde. 20 An jenem Tage wird jedermann wegwerfen seine silbernen und goldenen Götzen, die er sich hatte machen lassen, um sich vor Mäusen und Fledermäusen niederzuwerfen, (1 Sam 6:11; Jes 30:22; Jes 31:7) 21 damit er sich verkriechen kann in die Felsspalten und Steinklüfte vor dem Schrecken des HERRN und vor seiner herrlichen Majestät, wenn er sich aufmachen wird, zu schrecken die Erde. 22 So lasst nun ab von dem Menschen, dessen Odem nur ein Hauch ist; denn für was ist er zu achten? (1 Mos 2:7)