Jeremia 1 | Nya Levande Bibeln

Nya Levande Bibeln

Gud kallar Jeremia

1 Detta är Guds budskap genom prästen Jeremia, Hilkias son, från staden Anatot i Benjamins land. 2 Det första budskapet kom till honom under Amons son Josias trettonde regeringsår i Juda. 3 Flera andra budskap kom när Josias son Jojakim var kung i Juda och vid olika tillfällen fram till den femte månaden under det elfte året av Josias son Sidkias regering i Juda, när Jerusalem intogs och folket bortfördes som slavar. 4 Herren sa till mig: 5 "Jag kände dig innan du formades i din mors liv. Innan du föddes avskilde jag dig och utsåg dig till min budbärare till världen." 6 "Herre, jag kan inte vara den budbäraren! Jag är alldeles för ung!" svarade jag. 7 "Säg inte så, för du ska gå dit jag sänder dig och tala vad jag säger till dig", fortsatte Herren. 8 "Var inte rädd för människor, för jag, Herren, kommer att vara med dig och hjälpa dig." 9 Sedan rörde han vid min mun och sa: "Från och med nu lägger jag mina ord i din mun! 10 I dag börjar din uppgift att varna folk och nationer i hela världen och att slå ner och förgöra, plantera och bygga upp." 11 Sedan sa Herren till mig: "Jeremia! Vad är det du ser?"Jag svarade: "Jag ser en gren av ett mandelträd." 12 "Det är riktigt, och det betyder att jag ska låta mitt hot om straff bli verklighet", svarade Herren. 13 Sedan frågade Herren mig: "Vad ser du nu?""Jag ser en gryta med kokande vatten. Den kommer norrifrån och töms över Juda", svarade jag. 14 "Ja, från norr kommer olycka att dra fram över allt folk i det här landet", sa han. 15 "Jag ska befalla arméerna från kungarikena i norr att komma till Jerusalem och sätta upp sina troner vid stadens portar och längs dess murar och i alla andra städer i Juda. 16 På det sättet ska jag straffa mitt folk för att det har lämnat mig för att tillbe andra gudar, avgudar som de själva har gjort! 17 Gör dig beredd att gå ut och berätta allt som jag säger till dig. Var inte rädd, för då kommer jag att göra dig till åtlöje. 18 I dag gör jag dig osårbar inför alla deras anfall. De kommer inte att kunna skada dig. Du är som en befäst och ointaglig stad, stadig som en järnpelare eller en tung kopparport. Judas kungar, furstar och präster ska inte lyckas besegra dig. 19 De kommer att försöka, men de ska misslyckas, för jag är med dig", säger Herren. "Jag ska hjälpa dig."

Lutherbibel 2017

från Deutsche Bibelgesellschaft

1 Dies sind die Worte Jeremias, des Sohnes Hilkijas, aus dem Priestergeschlecht zu Anatot im Lande Benjamin. (Jer 11:21; Jer 32:7) 2 Zu ihm geschah das Wort des HERRN zur Zeit Josias, des Sohnes Amons, des Königs von Juda, im dreizehnten Jahr seiner Herrschaft (2 Kung 22:1) 3 und hernach zur Zeit Jojakims, des Sohnes Josias, des Königs von Juda, bis ans Ende des elften Jahres Zedekias, des Sohnes Josias, des Königs von Juda, bis Jerusalem weggeführt wurde im fünften Monat. (2 Kung 23:36; 2 Kung 25:2; 2 Kung 25:11; Jer 39:9; Jer 52:15)

2 Kung 23:362 Kung 25:22 Kung 25:11Jer 39:9Jer 52:15

Jeremias Berufung

4 Und des HERRN Wort geschah zu mir: 5 Ich kannte dich, ehe ich dich im Mutterleibe bereitete, und sonderte dich aus, ehe du von der Mutter geboren wurdest, und bestellte dich zum Propheten für die Völker. (Jes 49:1; Gal 1:15) 6 Ich aber sprach: Ach, Herr HERR, ich tauge nicht zu predigen; denn ich bin zu jung. (2 Mos 4:10; Jes 6:5) 7 Der HERR sprach aber zu mir: Sage nicht: »Ich bin zu jung«, sondern du sollst gehen, wohin ich dich sende, und predigen alles, was ich dir gebiete. 8 Fürchte dich nicht vor ihnen; denn ich bin bei dir und will dich erretten, spricht der HERR. (2 Mos 3:12) 9 Und der HERR streckte seine Hand aus und rührte meinen Mund an und sprach zu mir: Siehe, ich lege meine Worte in deinen Mund. (2 Mos 4:12; 5 Mos 18:18; Jes 6:7) 10 Siehe, ich setze dich heute über Völker und Königreiche, dass du ausreißen und einreißen, zerstören und verderben sollst und bauen und pflanzen. (Jer 18:7) 11 Und es geschah des HERRN Wort zu mir: Jeremia, was siehst du? Ich sprach: Ich sehe einen erwachenden Zweig. 12 Und der HERR sprach zu mir: Du hast recht gesehen; denn ich will wachen über meinem Wort, dass ich’s tue. (Jer 31:28) 13 Und es geschah des HERRN Wort zum zweiten Mal zu mir: Was siehst du? Ich sprach: Ich sehe einen siedenden Kessel überkochen von Norden her. 14 Und der HERR sprach zu mir: Von Norden her wird das Unheil losbrechen über alle, die im Lande wohnen. (Jer 4:6; Jer 6:1; Jer 6:22; Jer 10:22; Jer 25:9; Jer 50:41)

Jer 4:6Jer 6:1Jer 6:22Jer 10:22Jer 25:9Jer 50:41

15 Denn siehe, ich will rufen alle Geschlechter der Königreiche des Nordens, spricht der HERR, dass sie kommen sollen und ihre Throne setzen vor die Tore Jerusalems und rings um die Mauern her und vor alle Städte Judas. 16 Und ich will mein Gericht über sie ergehen lassen um all ihrer Bosheit willen, dass sie mich verlassen und andern Göttern opfern und ihrer Hände Werk anbeten. 17 So gürte nun deine Lenden und mache dich auf und predige ihnen alles, was ich dir gebiete. Erschrick nicht vor ihnen, auf dass ich dich nicht erschrecke vor ihnen! 18 Denn ich will dich heute zur festen Stadt, zur eisernen Säule, zur ehernen Mauer machen wider das ganze Land: wider die Könige Judas, wider seine Großen, wider seine Priester, wider das Volk des Landes, (Jer 15:20; Hes 3:8) 19 dass, wenn sie auch wider dich streiten, sie dir dennoch nichts anhaben können; denn ich bin bei dir, spricht der HERR, dass ich dich errette.