från Biblica1Om någon stjäl en oxe eller ett får, som han sedan slaktar eller säljer, ska han betala fem oxar för varje oxe han stulit och fyra får för varje stulet får.2Om en tjuv blir tagen på bar gärning och dödas, när han håller på att bryta sig in i ett hus, förklaras inte den som dödat honom skyldig om det hände i mörker.3Men om det sker i dagsljus, måste det betraktas som mord. Om en tjuv avslöjas ska han ge full ersättning, och om han inte har någonting att betala med, måste han säljas som slav för att så betala sin skuld.4Om ett stulet djur, vare sig det är en oxe, åsna eller ett får, hittas levande hos tjuven, ska han ge dubbel ersättning.5Om någon med flit låter sina djur gå lösa och beta på en annans åker eller släpper in dem i någon annans vingård, ska han betala för all skada genom att ge ägaren av åkern eller vingården det bästa av sin egen skörd.6Om elden kommer lös så att sädeskärvarna eller den oskurna säden bränns upp, ska den som vållat branden ge full ersättning.7Om någon överlämnar pengar eller varor till förvaring hos någon annan och det blir stulet, ska tjuven betala dubbel ersättning om man får fast honom.8Men om man inte får fast tjuven, ska den som fått hand om värdesakerna föras fram inför Gud, för att man ska få reda på om det är han själv som är tjuven.9Alltid när en oxe, en åsna, ett får, kläder eller något annat har förlorats, för att senare återfinnas hos någon som förnekar att han stulit det, ska båda parter föras fram inför Gud. Den som Gud förklarar skyldig ska betala det dubbla värdet till den andre.10Om någon ber sin granne att ta hand om en åsna, en oxe, ett får eller något annat djur som han äger, och detta dör, skadas eller försvinner och det inte finns några vittnen som kan tala om vad som hänt,11måste grannen avlägga en ed att han inte har stulit det, och ägaren måste tro honom. Ersättning ska inte betalas ut.12Men om djuret, eller vad slags tillhörighet det nu är, har stulits, ska den som haft ansvar för det betala ersättning till ägaren.13Om det är ett djur och det har rivits ihjäl, ska han kunna visa upp djurkroppen som bevis, och behöver då inte ersätta skadan.14Om någon lånar ett djur av en annan, och det blir skadat eller dödat och ägaren inte är där just då, måste mannen som lånat det betala full ersättning.15Men om ägaren är närvarande behöver han inte betala, och om han har hyrt det behöver han inte heller betala det. Ägaren får då stå för sådana risker.
Allmänna regler
16Om någon förför en flicka som inte är förlovad och ligger med henne, ska han betala den vanliga brudgåvan för henne och ta henne till hustru.17Men om hennes far vägrar honom att gifta sig med henne, ska han ändå ge den penningsumma som man brukar få betala för en brud.18En häxa ska du inte låta leva.19Den som har sexuellt umgänge med ett djur ska straffas med döden.20Den som offrar till någon annan gud än Herren ska dödas.21Utlänningar ska ni inte förtrycka. Kom ihåg att ni själva har varit främlingar i Egypten.22Ni ska inte behandla änkor och föräldralösa illa.23Om ni gör det och de ber till mig om hjälp, ska jag hjälpa dem.24Min vrede kommer då att drabba er, och jag ska låta fienden döda er, så att era hustrur blir änkor och era barn faderlösa.25Om du lånar pengar till någon av dina medbröder som är fattig, så får du inte ta ut ränta av honom, som man gör i vanliga fall.26Om du har tagit din nästas mantel som pant för skulden, måste du lämna tillbaka den till honom före kvällen.27Den är troligen det enda täcke han har, och hur ska han kunna hålla sig varm utan den? Om du inte lämnar tillbaka den och han då ber till mig om hjälp, ska jag lyssna till hans bön och visa nåd mot honom på din bekostnad, för jag har medlidande med honom.28Du ska inte häda Gud, och över era domare och styresmän ska du inte uttala någon förbannelse.29Du ska vara noga med att ge mig en tiondel av din skörd och ditt vin och att ge lösesumma för din äldste son.30Beträffande det förstfödda av din boskap ska du göra så att du ger det till mig på den åttonde dagen, sedan det under sju dagar har varit tillsammans med modern.31Ni är heliga. Ni är mitt utvalda folk och ni ska inte äta kött av ett djur som dödats av rovdjur. Kasta det till hundarna.
1Wenn ein Dieb ergriffen wird beim Einbruch und wird dabei geschlagen, dass er stirbt, so liegt keine Blutschuld vor.2War aber schon die Sonne aufgegangen, so liegt Blutschuld vor. Es soll aber ein Dieb wiedererstatten; hat er nichts, so verkaufe man ihn um den Wert des Gestohlenen.3Findet man bei ihm das Gestohlene lebendig, sei es Rind, Esel oder Schaf, so soll er’s zweifach erstatten.4Wenn jemand in einem Acker oder Weinberg Schaden anrichtet, weil er sein Vieh das Feld eines andern abweiden lässt, so soll er’s mit dem Besten seines Ackers und Weinberges erstatten.5Wenn ein Feuer ausbricht und ergreift die Dornen und verbrennt einen Garbenhaufen oder das Getreide, das noch steht, oder den Acker, so soll Ersatz leisten, wer das Feuer angezündet hat.6Wenn jemand seinem Nächsten Geld oder Gegenstände zu verwahren gibt und es wird ihm aus seinem Hause gestohlen: findet man den Dieb, so soll er’s zweifach erstatten;7findet man aber den Dieb nicht, so soll der Herr des Hauses vor Gott treten, ob er nicht etwa seine Hand an seines Nächsten Habe gelegt hat.8Wenn einer den andern einer Veruntreuung beschuldigt, es handle sich um Rind oder Esel oder Schaf oder Kleider oder um etwas, was sonst noch verloren gegangen ist, von dem einer sagt: Ja, das ist es!, so soll beider Sache vor Gott kommen. Wen Gott für schuldig erklärt, der soll’s seinem Nächsten zweifach erstatten. (1 Kung 8:31)9Wenn jemand seinem Nächsten einen Esel oder ein Rind oder ein Schaf oder irgendein Stück Vieh in Obhut gibt und es stirbt ihm oder kommt zu Schaden oder wird ihm weggetrieben, ohne dass es jemand sieht,10so soll es unter ihnen zum Eid vor dem HERRN kommen, ob er nicht etwa seine Hand an seines Nächsten Habe gelegt hat, und der Besitzer soll es hinnehmen, sodass jener nicht Ersatz zu leisten braucht.11Stiehlt es ihm aber ein Dieb, so soll er’s dem Besitzer ersetzen.12Wird es zerrissen, so soll er es zum Zeugnis herbeibringen und nicht ersetzen. (1 Mos 31:39)13Wenn es jemand von seinem Nächsten leiht und es kommt zu Schaden oder stirbt, wenn der Besitzer nicht dabei ist, so soll er’s ersetzen.14Ist der Besitzer dabei, soll er’s nicht ersetzen. Ist er aber Tagelöhner, wird’s von seinem Lohn genommen.15Wenn jemand eine Jungfrau beredet, die noch nicht verlobt ist, und schläft bei ihr, so soll er den Brautpreis für sie geben und sie zur Frau nehmen. (5 Mos 22:28)16Weigert sich aber ihr Vater, sie ihm zu geben, so soll er Geld darwägen, so viel einer Jungfrau als Brautpreis gebührt.
20Einen Fremdling sollst du nicht bedrücken und bedrängen; denn ihr seid auch Fremdlinge in Ägyptenland gewesen. (3 Mos 19:33; 5 Mos 10:18)21Ihr sollt Witwen und Waisen nicht bedrücken. (5 Mos 27:19; Jes 1:17; Sak 7:10)22Wirst du sie bedrücken und werden sie zu mir schreien, so werde ich ihr Schreien erhören.23Dann wird mein Zorn entbrennen, dass ich euch mit dem Schwert töte und eure Frauen zu Witwen und eure Kinder zu Waisen werden.24Wenn du Geld verleihst an einen aus meinem Volk, an einen Armen neben dir, so sollst du an ihm nicht wie ein Wucherer handeln; ihr sollt keinerlei Zinsen von ihm nehmen. (3 Mos 25:36; 5 Mos 23:20; Ords 28:8)25Wenn du den Mantel deines Nächsten zum Pfande nimmst, sollst du ihn wiedergeben, ehe die Sonne untergeht, (5 Mos 24:10)26denn sein Mantel ist seine einzige Decke auf der bloßen Haut; worin soll er sonst schlafen? Wird er aber zu mir schreien, so werde ich ihn erhören; denn ich bin gnädig.
Gebote der Gottesfurcht
27Gott sollst du nicht lästern, und einem Obersten in deinem Volk sollst du nicht fluchen. (3 Mos 24:14; Apg 23:5)28Den Ertrag deines Feldes und den Überfluss deines Weinberges sollst du nicht zurückhalten. Deinen ersten Sohn sollst du mir geben. (2 Mos 13:2; 2 Mos 13:13; 2 Mos 23:19; 5 Mos 18:4; Ords 3:9)29So sollst du auch tun mit deinem Stier und deinem Kleinvieh. Sieben Tage lass es bei seiner Mutter sein, am achten Tage sollst du es mir geben. (3 Mos 22:27)30Ihr sollt mir heilige Leute sein; darum sollt ihr kein Fleisch essen, das auf dem Felde von Tieren zerrissen ist, sondern es vor die Hunde werfen. (3 Mos 7:24; 3 Mos 19:2; 5 Mos 14:21; Hes 4:14; Hes 44:31; 1 Pet 1:15)