1"Flytta nu till Betel och bosätt dig där", sa Gud till Jakob. "Bygg där ett altare för att tillbe den Gud som visade sig för dig när du flydde från din bror Esau."2Då bad Jakob hela sin familj att förstöra avgudarna som de hade fört med sig och att tvätta sig och ta på sig rena kläder.3"Vi ska nämligen gå till Betel", sa han till dem. "Där tänker jag bygga ett altare åt Gud, som besvarade mina böner när jag var i nöd och som var med mig på min resa."4Då gav de Jakob alla sina avgudar och sina örhängen, och han gömde dem under eken nära Sikem.5Sedan började de sin vandring igen. Ingen anföll dem, för över alla de städer som de gick igenom vilade en förskräckelse från Gud.6Slutligen kom de fram till Lus, som också kallas Betel, i Kanaan.7Där reste Jakob ett altare som han kallade Guds altare, efter den Gud som mött honom där. Det var ju i Betel som Gud hade visat sig för honom när han flydde från Esau.8Strax därefter dog Rebeckas gamla barnsköterska Debora och begravdes under eken i dalen nedanför Betel, och ända sedan dess har den kallats Gråteken.9När Jakob kommit fram till Betel på sin resa från Paddan-Aram, visade sig Gud för honom igen och välsignade honom.10Och Gud sa till honom: "Du ska inte längre kallas Jakob (bedragaren) utan Israel (en som kämpar med Gud och vinner seger).11Jag är den Allsmäktige Guden, och jag ska se till att du blir fruktsam och förökar dig och blir ett stort folk, ja, många folk. Många kungar kommer att finnas bland dina ättlingar,12och jag ska ge dig det land som jag gav till Abraham och Isak. Ja, jag ska ge det till dig och dina ättlingar."13-14Efteråt reste Jakob en sten på platsen där Gud hade visat sig för honom. Han hällde vin över den som ett offer till Gud och smorde sedan stenen med olivolja.15Jakob kallade platsen Betel (Guds hus), eftersom Gud hade talat till honom där.16När han lämnade Betel reste han och hans familj mot Efrat (Betlehem). Medan de fortfarande hade lång väg kvar att gå började Rakels värkar.17Efter en mycket svår förlossning utropade slutligen barnmorskan: "Vad underbart! Det blev en pojke till!"18Men Rakel dog, och i sin sista suck kallade hon honom Benoni (min sorgs son), men hans far kallade honom i stället Benjamin (min högra hands son, lyckosonen).19Rakel dog alltså och begravdes nära vägen till Efrat (som också kallas Betlehem).20Jakob reste en minnessten vid hennes grav, och den står där än i dag.21Sedan reste Israel vidare och slog läger bortom Herdetornet.22Det var medan han var där som Ruben låg med Bilha, sin fars bihustru, och någon berättade detta för Israel. Detta är namnen på Jakobs tolv söner:23Leas söner: Ruben, den förstfödde, Simeon, Levi, Juda, Isaskar och Sebulon.24Rakels söner: Josef och Benjamin.25Rakels tjänsteflicka Bilhas söner: Dan och Naftali.26Leas tjänsteflicka Silpas söner: Gad och Aser. Alla barnen föddes i Paddan-Aram.27Slutligen kom Jakob fram till sin far Isak vid Mamre i Kirjat-Arba (som nu kallas Hebron), där Abraham också hade bott.28Isak dog strax efteråt, vid en mogen ålder av 180 år. Hans söner Esau och Jakob begravde honom.
1Und Gott sprach zu Jakob: Mach dich auf und zieh nach Bethel und wohne daselbst und errichte dort einen Altar dem Gott, der dir erschien, als du flohst vor deinem Bruder Esau. (1 Mos 28:11; 1 Mos 31:13)2Da sprach Jakob zu seinem Hause und zu allen, die mit ihm waren: Tut von euch die fremden Götter, die unter euch sind, und reinigt euch und wechselt eure Kleider, (1 Mos 31:19; 5 Mos 27:15; Jos 24:23)3und lasst uns aufbrechen und nach Bethel ziehen, dass ich dort einen Altar errichte dem Gott, der mich erhört hat zur Zeit meiner Trübsal und mit mir gewesen ist auf dem Wege, den ich gezogen bin.4Da gaben sie ihm alle fremden Götter, die in ihren Händen waren, und ihre Ohrringe, und er vergrub sie unter der Eiche, die bei Sichem stand. (Jos 24:26; Dom 9:6)5Und sie brachen auf. Und es kam ein Gottesschrecken über die Städte, die um sie her lagen, sodass sie den Söhnen Jakobs nicht nachjagten. (2 Mos 23:27; Jos 10:10)6So kam Jakob nach Lus im Lande Kanaan, das nun Bethel heißt, samt all dem Volk, das mit ihm war,7und er baute dort einen Altar und nannte die Stätte El-Bethel, weil Gott sich ihm daselbst offenbart hatte, als er vor seinem Bruder floh.8Da starb Debora, die Amme der Rebekka, und wurde begraben unterhalb von Bethel unter der Eiche; die wurde genannt die Klageeiche. (1 Mos 24:59)9Und Gott erschien Jakob abermals, nachdem er aus Paddan-Aram gekommen war, und segnete ihn10und sprach zu ihm: Du heißt Jakob; aber du sollst nicht mehr Jakob heißen, sondern Israel sollst du heißen. Und so nannte er ihn Israel. (1 Mos 32:29)11Und Gott sprach zu ihm: Ich bin der allmächtige Gott; sei fruchtbar und mehre dich! Ein Volk und eine Menge von Völkern sollen von dir kommen, und Könige sollen aus deinen Lenden hervorgehen, (1 Mos 17:1; 1 Mos 17:6; 1 Mos 28:3)12und das Land, das ich Abraham und Isaak gegeben habe, will ich dir geben und will’s deinem Geschlecht nach dir geben.13Und Gott fuhr auf von ihm an der Stätte, da er mit ihm geredet hatte.14Jakob aber richtete ein steinernes Mal auf an der Stätte, da er mit ihm geredet hatte, und goss Trankopfer darauf und begoss es mit Öl. (1 Mos 28:18)15Und Jakob nannte die Stätte, da Gott mit ihm geredet hatte, Bethel.
Benjamins Geburt und Rahels Tod
16Und sie brachen auf von Bethel. Und als es noch eine Strecke Weges war bis Efrata, da gebar Rahel. Und es kam sie hart an über der Geburt.17Da ihr aber die Geburt so schwer wurde, sprach die Hebamme zu ihr: Fürchte dich nicht, denn auch diesmal wirst du einen Sohn haben. (1 Mos 30:24)18Als ihr aber das Leben entwich und sie sterben musste, nannte sie ihn Ben-Oni, aber sein Vater nannte ihn Ben-Jamin[1].19So starb Rahel und wurde begraben an dem Wege nach Efrata, das nun Bethlehem heißt. (1 Mos 48:7; 1 Sam 10:2; Jer 31:15; Mik 5:1; Matt 2:18)20Und Jakob richtete einen Stein auf über ihrem Grab; das ist das Grabmal Rahels bis auf diesen Tag.21Und Israel zog weiter und schlug sein Zelt auf jenseits von Migdal-Eder.
Jakobs Söhne
22Und es begab sich, als Israel im Lande wohnte, ging Ruben hin und schlief bei Bilha, seines Vaters Nebenfrau. Und das kam vor Israel. Es hatte aber Jakob zwölf Söhne. (1 Mos 49:4; 1 Krön 2:1)23Die Söhne Leas waren diese: Ruben, der erstgeborene Sohn Jakobs, Simeon, Levi, Juda, Issachar und Sebulon.24Die Söhne Rahels waren: Josef und Benjamin.25Die Söhne Bilhas, Rahels Magd: Dan und Naftali.26Die Söhne Silpas, Leas Magd: Gad und Asser. Das sind die Söhne Jakobs, die ihm geboren sind in Paddan-Aram.
Jakobs Heimkehr. Isaaks Tod
27Und Jakob kam zu seinem Vater Isaak nach Mamre, nach Kirjat-Arba, das ist Hebron, wo Abraham und Isaak als Fremdlinge gelebt hatten.28Und Isaak wurde hundertachtzig Jahre alt,29verschied und starb und wurde versammelt zu seinen Vätern, alt und lebenssatt. Und seine Söhne Esau und Jakob begruben ihn.