Lukas 6

Nya Levande Bibeln

från Biblica
1 En vilodag[1], när Jesus och hans efterföljare gick genom några sädesfält, ryckte hans efterföljare av ax, som de gnuggade mellan händerna för att kunna äta.2 Men några av fariseerna[2] sa: ”Varför gör ni så där? Det är ju förbjudet i Moses lag att skörda på vilodagen.”3 Då svarade Jesus dem: ”Har ni aldrig läst vad kung David gjorde när han och hans män blev hungriga?[3]4 Han gick in i Guds hus och åt av det speciella bröd som bara prästerna får äta och delade sedan med sig till de andra. Det var också ett brott mot lagen.”5 Sedan sa Jesus till fariseerna: ”Jag, Människosonen[4], har rätt att avgöra vad som är tillåtet på vilodagen.”6 En annan vilodag[5] undervisade han i synagogan, och då satt där en man med en vanställd högerhand.7 Laglärarna[6] och fariseerna höll noga ögonen på Jesus. Skulle han våga bota mannens hand på vilodagen? I så fall skulle de få något att anklaga honom för.8 Men Jesus förstod precis vad de tänkte. Därför sa han till mannen med den vanställda handen: ”Res dig upp och kom hit där alla kan se dig.” Och mannen gjorde som Jesus sa till honom.9 Sedan vände Jesus sig till fariseerna och laglärarna och sa: ”Låt mig få fråga er en sak: Vad är tillåtet att göra på vilodagen enligt Moses lag[7]? Får man göra gott eller får man göra ont? Får man rädda liv eller får man döda någon?”10 Han såg på dem en efter en och sa sedan till mannen: ”Räck fram din hand.” Och när mannen gjorde det, blev handen normal igen!11 Men Jesus fiender blev rasande och började prata med varandra om hur de skulle kunna röja honom ur vägen.12 Några dagar senare gick Jesus upp på ett berg för att be, och han bad hela natten.13 När det ljusnade kallade han sedan samman sina efterföljare och utsåg tolv av dem till att bli hans speciella sändebud[8].14 Det var: Simon, som han gav namnet Petrus, Simons bror Andreas, Jakob, Johannes, Filippos, Bartolomaios,15 Matteus, Tomas, Alfaios son Jakob, Simon, som kallades ’den ivrige’[9],16 Jakobs son Judasoch Judas Iskariot, han som senare förrådde Jesus.17 När Jesus hade kommit ner från berget tillsammans med sina tolv närmaste efterföljare, stannade de på en stor slätt. Där hade många av hans efterföljare samlats, och en stor folkmassa från hela Judeen och Jerusalem och från kustområdet vid Tyros och Sidon[10]18 hade kommit för att höra honom och bli botade från sina sjukdomar. Jesus drev ut många onda andar,19 och alla försökte röra vid honom, eftersom det gick ut kraft från honom som gjorde alla friska. Verklig lycka20 Sedan vände han sig till sina efterföljare och sa: ”Lyckliga är ni som inser att ni är fattiga[11],för ni får vara Guds eget folk!21 Lyckliga är ni som nu hungrar[12],för ni ska bli mättade. Lyckliga är ni som nu gråter, för ni ska få skratta.22 Ja, ni är lyckliga när man hatar er och tar avstånd från er och hånar er och talar illa om er därför att ni är efterföljare till mig, Människosonen[13].23 Gläd er när det händer! Ja, dansa av glädje, för Gud ska belöna er. Kom ihåg att profeterna som förr i tiden framförde Guds budskap[14] blev lika illa behandlade av era förfäder.24 Men olycka ska drabba er som är rika, för ni har redan fått ut er glädje.25 Olycka ska drabba er som nu är mätta, ni ska få gå hungriga. Olycka ska drabba er som nu skrattar, ni ska få sörja och gråta.26 Ja, olycka ska drabba er som man nu talar väl om. Kom ihåg att de profeter som förr i tiden framförde falska budskap om Gud blev lika väl behandlade av era förfäder.27 Men till er som vill lyssna säger jag: Älska era fiender. Gör gott mot dem som hatar er.28 Be att Gud ska ge allt gott till dem som förbannar er, och be att han ska hjälpa dem som hånar er.29 Slår någon dig på ena kinden, så vänd också fram den andra! Vill någon ta ditt ytterplagg, så låt honom få skjortan också.30 Ge till alla som ber dig, och om någon tar det som är ditt, så kräv det inte tillbaka.31 Behandla andra så som ni vill att de ska behandla er.32 Om ni bara älskar dem som älskar er, är ni då värda särskilt beröm? Även onda människor älskar ju dem som ger kärlek tillbaka.33 Och om ni gör gott mot dem som gör gott mot er, är det något så märkvärdigt med det? Det gör ju de onda människorna också!34 Om ni lånar ut pengar till dem som kan betala tillbaka, är det något man bör tacka er för? Även onda människor lånar ju till sina vänner om de får igen pengarna.35 Nej, älska era fiender och gör gott mot dem, och låna ut era pengar utan att oroa er för om ni får dem tillbaka. Då ska Gud belöna er, och ni handlar som äkta Guds barn, för han är själv god mot dem som är otacksamma och onda.36 Visa samma medlidande med människor som er Far i himlen gör, han som har medlidande med alla.37 Döm inte andra, så ska ni själva inte bli dömda. Förklara ingen skyldig, så ska Gud inte förklara er skyldiga. Var beredda att förlåta, så ska ni få förlåtelse.38 Om ni ger, kommer ni att få. Ja, ni kommer att få tillbaka mer än ni gav, i ett rågat mått, väl packat och skakat så att mycket får plats. För det mått ni använder då ni ger till andra, det kommer Gud att använda när han ger till er.”39 Sedan förklarade Jesus detta genom att berätta två bilder. Han sa: ”Vad är det för mening med att en blind leder en annan blind? Båda kommer ju att falla i samma grop.40 Och en efterföljare står inte över sin mästare, men när han har lärt sig allt, kan han bli lika duktig som sin mästare.41 Varför hänger du upp dig på din medmänniskas små svagheter, när du inte erkänner din egen skuld som är mycket större?42 Varför säger du till henne: ’Kom hit så ska jag öppna ögonen på dig så att du ser dina fel’, när du samtidigt är blind för din egen synd? Du falska människa som bara låtsas lyda Gud! Rätta först till dina egna fel! Sedan kan du se klart och försöka hjälpa din medmänniska.43 Ett bra träd kan aldrig bära dålig frukt, och ett dåligt träd kan aldrig bära bra frukt.44 Trädet känns igen på den frukt det bär. Man hittar inte fikon på tistlar eller vindruvor på törnbuskar.45 På samma sätt visar en god människas ord på den godhet som finns i hennes hjärta, medan en ond människas ord avslöjar den ondska som finns inom henne. Munnen talar ju vad hjärtat är fullt av.46 Varför kallar ni mig ’Herre’, när ni ändå inte lyder mig?47 Den som kommer till mig och hör min undervisning och handlar efter den ‑ vem han liknar det ska jag berätta för er.48 Han liknar en man som bygger ett hus och gräver så djupt att han kan lägga grunden på ett fast berg. När floden sedan svämmar över och vattnet vräker sig mot huset, står det kvar, eftersom det är byggt på säker grund.49 Men den som hör och inte handlar, han liknar en man som bygger ett hus direkt på marken utan att gräva någon grund. Och när floden vräker sig mot huset, faller det genast ihop med ett stort brak.”

Lukas 6

Hoffnung für alle

från Biblica
1 An einem Sabbat ging Jesus mit seinen Jüngern durch die Getreidefelder. Die Jünger rissen einzelne Ähren ab, zerrieben sie zwischen den Händen und aßen die Körner. (Matt 12:1; Mark 2:23)2 Da beschwerten sich einige Pharisäer: »Was tut ihr da? Das ist am Sabbat doch gar nicht erlaubt!«3 Darauf antwortete Jesus: »Habt ihr denn nie gelesen, was König David tat, als er und seine Männer hungrig waren?4 Er ging in das Haus Gottes und aß mit ihnen von dem Brot, das Gott geweiht war und das nur die Priester essen durften.«[1] (1 Sam 21:2)5 Und Jesus fügte hinzu: »Der Menschensohn ist Herr über den Sabbat. Er kann somit entscheiden, was am Sabbat erlaubt ist.«6 Als Jesus an einem anderen Sabbat in die Synagoge ging und lehrte, war dort ein Mann, dessen rechte Hand verkrüppelt war.7 Die Schriftgelehrten und Pharisäer beobachteten aufmerksam, wie Jesus sich verhalten würde. Sollte er es nämlich wagen, auch am Sabbat zu heilen, so könnten sie Anklage gegen ihn erheben.8 Jesus wusste, was sie dachten. Er rief dem Mann mit der verkrüppelten Hand zu: »Steh auf und stell dich in die Mitte, damit alle dich sehen können!« Der Mann stand auf und trat vor.9 Nun wandte sich Jesus an die Pharisäer und Schriftgelehrten: »Ich will euch etwas fragen: Soll man am Sabbat Gutes tun oder Böses? Soll man das Leben eines Menschen retten oder soll man ihn zugrunde gehen lassen?«10 Jesus sah einen nach dem anderen an. Schließlich sagte er zu dem Mann: »Streck deine Hand aus!« Er tat es, und die Hand war gesund.11 Die Pharisäer und Schriftgelehrten aber packte eine sinnlose Wut. Sie berieten miteinander, was sie gegen Jesus unternehmen könnten.12 In dieser Zeit verließ Jesus die Stadt und stieg auf einen Berg, um zu beten. Die ganze Nacht hindurch sprach er im Gebet mit Gott. (Matt 10:1; Mark 3:13)13 Als es hell wurde, rief er seine Jünger zu sich und wählte zwölf von ihnen aus, die er Apostel nannte.14 Es waren Simon, dem er den Namen Petrus gab, und Simons Bruder Andreas; dann Jakobus und Johannes, Philippus, Bartholomäus,15 Matthäus, Thomas und Jakobus, der Sohn von Alphäus; sowie Simon, der ehemalige Freiheitskämpfer,16 Judas, der Sohn von Jakobus, und Judas Iskariot, der Jesus später verriet.17 Als Jesus mit seinen Jüngern den Berg hinuntergestiegen war, kamen sie zu einem ebenen Platz. Hier hatte sich eine große Anzahl seiner Jünger versammelt und dazu noch eine riesige Menschenmenge. Die Leute waren aus dem ganzen Land gekommen, auch aus Jerusalem und aus den Hafenstädten Tyrus und Sidon. (Matt 4:23; Mark 3:7)18 Sie wollten Jesus hören und von ihren Krankheiten geheilt werden. Alle, die von bösen Geistern beherrscht waren, wurden befreit.19 Jeder versuchte, Jesus zu berühren; denn von ihm ging eine Kraft aus, die sie alle heilte.20 Jesus blickte seine Jünger an und sagte: »Glücklich seid ihr Armen, denn euch gehört Gottes Reich. (Matt 5:1)21 Glücklich seid ihr, die ihr jetzt hungern müsst, denn ihr sollt satt werden. Glücklich seid ihr, die ihr jetzt weint, denn ihr werdet lachen!22 Glücklich schätzen könnt ihr euch, wenn euch die Menschen hassen und aus ihrer Gemeinschaft ausschließen, wenn sie euch verachten und Schlechtes über euch erzählen, nur weil ihr zum Menschensohn gehört.23 Dann freut euch! Ja, ihr könnt jubeln, denn im Himmel werdet ihr dafür reich belohnt werden. So wie die Leute mit euch umgehen, so haben es ihre Vorfahren auch schon mit den Propheten gemacht.24 Doch wehe euch, ihr Reichen! Ihr habt euer Glück schon auf Erden genossen.[2]25 Wehe euch, die ihr jetzt satt seid! Ihr werdet Hunger leiden. Wehe euch, die ihr jetzt sorglos lacht! Ihr werdet trauern und weinen.26 Wehe euch, die ihr jetzt von allen Leuten umschmeichelt werdet, denn so haben es ihre Vorfahren auch schon mit den falschen Propheten gemacht.«27 »Euch aber, die ihr mir wirklich zuhört, sage ich: Liebt eure Feinde und tut denen Gutes, die euch hassen. (Matt 5:38)28 Bittet Gott um seinen Segen für die Menschen, die euch Böses tun, und betet für alle, die euch beleidigen.29 Wenn jemand dir eine Ohrfeige gibt, dann halte die andere Wange auch noch hin. Wenn dir einer den Mantel wegnimmt, dann weigere dich nicht, ihm auch noch das Hemd zu geben.30 Gib jedem, der dich um etwas bittet, und fordere nicht zurück, was man dir genommen hat.31 Behandelt die Menschen so, wie ihr von ihnen behandelt werden möchtet.32 Oder wollt ihr etwa noch dafür belohnt werden, dass ihr die Menschen liebt, die euch auch lieben? Das tun selbst die Leute, die von Gott nichts wissen wollen.33 Ist es etwas Besonderes, denen Gutes zu tun, die auch zu euch gut sind? Das können auch Menschen, die Gott ablehnen.34 Und was ist schon dabei, Leuten Geld zu leihen, von denen man genau weiß, dass sie es zurückzahlen? Dazu braucht man nichts von Gott zu wissen.35 Ihr aber sollt eure Feinde lieben und den Menschen Gutes tun. Ihr sollt anderen etwas leihen, ohne es zurückzuerwarten. Dann werdet ihr reich belohnt werden: Ihr werdet Kinder des Höchsten sein. Denn auch er ist gütig zu Undankbaren und Bösen.36 Seid barmherzig, wie euer Vater im Himmel barmherzig ist!«37 »Urteilt nicht über andere, dann wird Gott euch auch nicht verurteilen! Richtet keinen Menschen, dann werdet auch ihr nicht gerichtet werden! Wenn ihr vergebt, dann wird auch euch vergeben. (Matt 7:1)38 Gebt, was ihr habt, dann werdet ihr so überreich beschenkt werden, dass ihr gar nicht alles aufnehmen könnt. Mit dem Maßstab, den ihr an andere anlegt, wird man auch euch messen.«39 Jesus gebrauchte einen Vergleich und sagte: »Wie kann ein Blinder einen anderen Blinden führen? Werden sie nicht beide in die Grube fallen?40 Ein Schüler steht nicht über seinem Lehrer. Im besten Fall kann er werden wie sein Lehrer, wenn er alles von ihm gelernt hat.41 Warum siehst du jeden kleinen Splitter im Auge deines Mitmenschen, aber den Balken in deinem eigenen Auge bemerkst du nicht?42 Wie kannst du zu ihm sagen: ›Mein Freund, komm her! Ich will dir den Splitter aus dem Auge ziehen!‹, und dabei erkennst du nicht, dass du selbst einen Balken in deinem Auge hast! Du Heuchler! Entferne zuerst den Balken aus deinem Auge, dann kannst du klar sehen, um auch den Splitter aus dem Auge deines Mitmenschen zu ziehen.«43 »Ein guter Baum trägt keine schlechten Früchte und ein schlechter Baum keine guten. (Matt 7:15; Matt 12:33)44 So erkennt man jeden Baum an seinen Früchten. Von Dornbüschen kann man keine Feigen pflücken und von Gestrüpp keine Weintrauben.45 Wenn ein guter Mensch spricht, zeigt sich, was er Gutes in seinem Herzen trägt. Doch ein Mensch mit einem bösen Herzen kann auch nur Böses von sich geben. Denn wovon das Herz erfüllt ist, das spricht der Mund aus!«46 »Warum nennt ihr mich dauernd ›Herr!‹, wenn ihr doch nicht tut, was ich euch sage? (Matt 7:24)47 Wisst ihr, mit wem ich einen Menschen vergleiche, der zu mir kommt, meine Worte hört und danach handelt?48 Er ist wie ein Mann, der sich ein Haus bauen wollte. Zuerst hob er eine tiefe Baugrube aus. Dann legte er die Fundamente seines Hauses auf felsigen Grund. Als aber ein Hochwasser kam und die Fluten gegen das Haus brandeten, konnten sie keinen Schaden anrichten, denn das Haus war gut und stabil gebaut.49 Wer sich meine Worte allerdings nur anhört und nicht danach lebt, der ist wie einer, der auf das Fundament verzichtet und sein Haus direkt auf die Erde baut. Bei einem Hochwasser unterspülen die Fluten sein Haus, und es wird mit einem Mal einstürzen; kein Stein wird auf dem anderen bleiben.«