1Det var nu den romerska kejsaren Tiberius 15:e regeringsår. Pontius Pilatus var landshövding i Judeen, Herodes härskare över Galileen, hans bror Filippos härskare över Itureen och Trachonitis och Lysanias härskare över Abilene.2Hannas och Kajafas var överstepräster. Vid den här tiden kom ett budskap från Gud till Johannes, Sakarias son, som levde ute i ödemarken.3Och Johannes gav sig iväg till trakterna kring Jordanfloden och undervisade överallt människorna om att de kunde få sina synder förlåtna om de lämnade synden, vände om till Gud och lät döpa sig.4Gud hade förutsagt, genom det som profeten Jesaja skrev i sin bok:”En röst ropar i ödemarken:’Bana väg för Herren! Gör stigarna raka för honom!5Fyll dalarna, sänk alla berg och höjder! Räta ut kurvornaoch jämna till de steniga vägarna!6Då ska alla människor få seGuds räddning.’ ”[1]7Och när stora mängder människor nu kom till Johannes för att bli döpta, talade han strängt till dem och sa: ”Ni huggormsyngel, tror ni att ni kan klara er undan Guds kommande dom?8Nej, först måste ni bevisa att ni vänt er bort från synden genom att göra det som är rätt. Inbilla er inte att ni kan komma undan. Tänk inte: ’Vi är trygga, för vi är judar och Abraham är vår stamfar.’ Jag försäkrar er att det inte hjälper. Gud kan förvandla de här stenarna till judar!9Domen hänger över er, yxan har redan börjat hugga i trädstammarna. Varje träd som inte bär god frukt ska huggas ner och kastas i elden!”10Då frågade folket: ”Vad vill du att vi ska göra?”11Han svarade: ”Om ni har två skjortor, så ge bort en av dem till någon som ingen har. Och om ni har mat att dela med er av, så ge till dem som är hungriga.”12Till och med tullindrivare[2] kom för att döpas, och de frågade: ”Hur kan vi visa att vi har slutat att synda?”13”Genom att vara ärliga”, svarade han. ”Kräv inte mer i skatt än vad de romerska myndigheterna ger order om.”14”Och vi då, vad ska vi göra?” frågade några soldater. Johannes svarade: ”Tvinga inte till er pengar genom hot och våld, utan nöj er med er lön.”15Hela folket väntade att Messias, den utlovade kungen, snart skulle komma, och nu frågade man sig om det inte kunde vara Johannes.16Men Johannes svarade dem alla: ”Jag döper er med vatten, men snart kommer en som är större än jag. Han är så mäktig att jag inte ens är värdig att knyta upp hans sandalremmar.[3] Han ska döpa er med Guds heliga Ande och eld.17Det är han som ska döma världen. Han står färdig att skilja de onda människorna från dem som följer Guds vilja, på samma sätt som bonden skiljer agnarna från vetet. Och sedan han har rensat upp på tröskplatsen, ska han samla vetet i ladan, men agnarna ska han bränna upp i en eld som aldrig slocknar.”18På många olika sådana sätt förmanade Johannes folket när han framförde sitt budskap till dem.
Herodes sätter Johannes i fängelse
19Johannes riktade också direkt kritik mot Herodes, härskaren i Galileen, för hans förhållande med sin brors fru Herodias och för allt annat ont han gjort.20Därför lät Herodes senare sätta Johannes i fängelse, och gjorde på det viset ännu en ond gärning.
Jesus blir döpt
21Men när mycket folk nu kom till Johannes för att bli döpta, kom också Jesus dit och lät döpa sig. Och när Jesus efter dopet stod där och bad öppnades himlen.22Guds heliga Ande sänkte sig synligt ner över honom i form av en duva, och en röst från himlen sa: ”Du är min älskade Son, du är min glädje.”
Jesus släkttavla
23Jesus var runt 30 år när han började undervisa folket och göra under bland dem. Han ansågs vara son till Josef. Och Josefs far och förfäder var: Eli, Mattat, Levi, Melki, Jannaj, Josef, Mattatias, Amos, Nahum, Hesli, Naggaj, Machat, Mattatias, Shimi, Josek, Joda, Jochanan, Resa, Serubbabel, Shealtiel, Ner, Melki, Addi, Kosam, Elmadam, Er, Josua, Elieser, Jorim, Mattat, Levi, Symeon, Juda, Josef, Jonam, Eljakim, Melea, Menna, Mattatta, Natan, David, Jishaj, Oved, Boas, Salma, Nachshon, Amminadav, Admin, Arni, Hesron, Peres, Juda, Jakob, Isak, Abraham, Terach, Nachor, Serug, Regu, Peleg, Ever, Shelach, Kenan, Arpakshad, Sem, Noa, Lemek, Metushelach, Henok, Jered, Mahalalel, Kenan, Enosh, Set. Set var son till Adam, som skapades av Gud.
1Es war im 15. Regierungsjahr von Kaiser Tiberius. Pontius Pilatus verwaltete als Statthalter die Provinz Judäa; Herodes[1] herrschte über Galiläa, sein Bruder Philippus über Ituräa und Trachonitis, und Lysanias regierte in Abilene; (Matt 3:1; Mark 1:1)2Hannas und später Kaiphas waren die Hohenpriester. In dieser Zeit sprach Gott zu Johannes, dem Sohn von Zacharias, der in der Wüste lebte.3Da machte sich Johannes auf den Weg und zog durch das ganze Gebiet am Jordan. Überall forderte er die Leute auf: »Kehrt um zu Gott und lasst euch von mir taufen! Dann wird er euch eure Sünden vergeben.«[2]4So erfüllte sich, was im Buch des Propheten Jesaja steht: »Jemand ruft in der Wüste: ›Macht den Weg frei für den Herrn! Räumt alle Hindernisse weg!5Jedes Tal soll aufgefüllt, jeder Berg und Hügel abgetragen werden, krumme Wege sollen begradigt und holprige Wege eben werden!6Dann werden alle Menschen sehen, wie Gott Rettung bringt!‹« (Jes 40:3)7Die Menschen kamen in Scharen zu Johannes, um sich von ihm taufen zu lassen. Aber er hielt ihnen entgegen: »Ihr Schlangenbrut! Wer hat euch auf den Gedanken gebracht, ihr könntet dem kommenden Gericht Gottes entrinnen?8Zeigt durch Taten, dass ihr wirklich zu Gott umkehren wollt! Bildet euch nur nicht ein, ihr könntet euch damit herausreden: ›Abraham ist unser Vater!‹ Ich sage euch: Gott kann selbst aus diesen Steinen hier Nachkommen für Abraham hervorbringen.9Schon ist die Axt erhoben, um die Bäume an der Wurzel abzuschlagen. Jeder Baum, der keine guten Früchte bringt, wird umgehauen und ins Feuer geworfen.«10Da wollten die Leute wissen: »Was sollen wir denn tun?«11Johannes antwortete: »Wer zwei Hemden hat, soll dem eins geben, der keins besitzt. Und wer etwas zu essen hat, soll seine Mahlzeit mit den Hungrigen teilen.«12Es kamen auch Zolleinnehmer, die sich taufen lassen wollten. Sie fragten: »Lehrer, und wir? Wie sollen wir uns verhalten?«13Johannes wies sie an: »Verlangt nur so viel Zollgebühren, wie ihr fordern dürft!«14»Und was sollen wir tun?«, erkundigten sich einige Soldaten. »Plündert nicht und erpresst niemand! Seid zufrieden mit eurem Sold«, antwortete ihnen Johannes.15Die Leute ahnten, dass bald etwas geschehen würde, und alle fragten sich, ob nicht Johannes der Christus, der ersehnte Retter, sei.16Doch Johannes erklärte öffentlich: »Ich taufe euch mit Wasser, aber nach mir wird ein anderer kommen, der viel mächtiger ist als ich. Ich bin nicht einmal würdig, ihm die Schuhe auszuziehen[3]. Er wird euch mit dem Heiligen Geist und mit Feuer taufen.[4]17Er hat schon die Schaufel in seiner Hand, mit der er die Spreu vom Weizen trennt. Den Weizen wird er in seine Scheune bringen, die Spreu aber wird er in einem Feuer verbrennen, das nie verlöscht.«18So verkündete Johannes den Menschen die rettende Botschaft Gottes und ermahnte sie darüber hinaus mit vielen anderen Worten.19Auch Herodes, den Herrscher von Galiläa, wies er scharf zurecht. Denn dieser lebte mit Herodias, der Frau seines Bruders, zusammen. Er schreckte vor keinem Verbrechen zurück.20Am Ende ging er so weit, dass er Johannes ins Gefängnis werfen ließ.
Jesus lässt sich taufen
21Als Johannes wieder einmal viele Menschen taufte, kam auch Jesus und ließ sich taufen. Während er betete, öffnete sich der Himmel, (Matt 3:13; Mark 1:9; Joh 1:32)22und der Heilige Geist kam wie eine Taube sichtbar auf ihn herab. Gleichzeitig sprach eine Stimme vom Himmel: »Du bist mein geliebter Sohn, über den ich mich von Herzen freue.«
Von Adam bis Jesus
23Jesus trat zum ersten Mal öffentlich auf, als er ungefähr 30 Jahre alt war. Die Leute kannten ihn als den Sohn von Josef. Josefs Vater war Eli, und dessen Vorfahren waren: (Matt 1:1)24Mattat – Levi – Melchi – Jannai – Josef –25Mattitja – Amos – Nahum – Hesli – Naggai –26Mahat – Mattitja – Schimi – Josech – Joda –27Johanan – Resa – Serubbabel – Schealtiël – Neri –28Melchi – Addi – Kosam – Elmadam – Er –29Joschua – Eliëser – Jorim – Mattat – Levi –30Simeon – Juda – Josef – Jonam – Eljakim –31Melea – Menna – Mattata – Nathan – David –32Isai – Obed – Boas – Salmon – Nachschon –33Amminadab – Admin – Arni – Hezron – Perez – Juda –34Jakob – Isaak – Abraham – Terach – Nahor –35Serug – Regu – Peleg – Eber – Schelach –36Kenan – Arpachschad – Sem – Noah – Lamech –37Metuschelach – Henoch – Jered – Mahalalel – Kenan –38Enosch – Set – Adam – und dieser stammte von Gott.