Josua 4

Nya Levande Bibeln

från Biblica
1 När allt folket hade kommit över floden sa Herren till Josua:2-3 "Säg till de tolv män, som utvalts från stammarna för sina särskilda uppdrag, att hämta var sin sten från den plats ute i floden där prästerna står för att resa ett monument av sten där ni slår läger i kväll."4 Josua sammankallade då de tolv männen5 och sa till dem att gå ut i floden precis där arken befann sig. "Var och en av er ska hämta en sten och bära den på sina axlar. Tillsammans ska det alltså vara tolv stenar, en för varje stam.6 Vi ska använda dem för att resa ett monument. När sedan era barn i framtiden frågar: 'Vad betyder detta minnesmärke?'7 ska ni svara: 'Det är en påminnelse om hur vattnet i Jordan stannade upp, när arken bars över!' Detta monument ska vara en ständig påminnelse för Israel om detta underverk.''8 Männen gjorde som Josua hade sagt till dem. De tog tolv stenar från flodens mitt - en sten för varje stam, precis som Herren hade sagt till Josua. De bar upp stenarna till lägerplatsen och byggde där ett monument.9 Josua reste också ett monument av tolv stenar mitt ute i floden, just på den plats där prästerna stod, och det finns fortfarande kvar där.10 Prästerna som bar arken stod kvar mitt ute i floden, tills alla de instruktioner som Josua fått av Herren genom Mose hade utförts. Under tiden hade alla hunnit vandra över floden,11 och folket stod sedan och såg på när prästerna bar upp arken från floden.12-13 Det var cirka 40.000 stridsberedda män som gick före folket, anförda av Rubens, Gads och halva Manasses stammar. Herrens armé tågade fram över slätterna mot Jeriko, på det sätt som Mose befallt.14 Det var en fantastisk dag för Josua! Herren hade upphöjt honom inför allt folk i Israel. De höll honom lika högt som Mose, och de skulle komma att hysa djup respekt för honom under hela hans liv.15-16 Det var nämligen Josua som Herren hade befallt att säga till prästerna som bar arken: "Kom upp ur Jordan!"17 Josua gav alltså den ordern.18 Och så snart prästerna kommit upp på stranden började vattnet forsa fram igen, och det steg tills det nått sin tidigare höga nivå, eftersom det var den tiden på året.19 Detta under inträffade den tionde dagen i första månaden. På den dagen gick hela nationen över floden Jordan och slog läger i Gilgal öster om Jeriko,20 och där restes de tolv stenarna från Jordan till ett monument.21 Josua förklarade än en gång varför stenarna skulle finnas där: "I framtiden, när era barn frågar varför de här stenarna finns här och vad som menas med dem,22 då ska ni berätta för dem att de är en påminnelse om det märkliga undret när hela Israels folk gick över floden Jordan på torr mark!23 Tala om för dem hur Herren, vår Gud, lät floden torka upp totalt inför våra ögon och lät den vara torr tills vi hade kommit över! Samma sak gjorde Herren för fyrtio år sedan vid Röda havet!24 Han gjorde detta för att alla folk på jorden ska förstå att Herren är en mäktig Gud, och för att ni alla alltid ska tillbe honom."

Josua 4

Hoffnung für alle

från Biblica
1 Als das ganze Volk durch den Jordan gezogen war, sprach der HERR zu Josua:2 »Wählt nun zwölf Männer aus dem Volk aus, von jedem Stamm einen.3 Befehlt ihnen, zwölf große Steine aus dem Jordan zu holen, genau an der Stelle, wo die Priester stehen. Sie sollen die Steine zu dem Ort bringen, an dem ihr heute übernachten werdet.«4 Josua rief die zwölf Männer5 und wies sie an: »Geht zurück in den Jordan, bis an die Stelle, wo die Priester mit der Bundeslade des HERRN, eures Gottes, stehen. Jeder von euch soll sich dort einen großen Stein auf die Schulter laden, damit wir zwölf Steine haben, für jeden Stamm Israels einen.6 Aus ihnen soll ein Denkmal gebaut werden. Wenn euch eure Kinder später einmal fragen, was diese Steine bedeuten,7 dann erklärt ihnen: ›Als man die Bundeslade durch den Jordan trug, staute sich sein Wasser, und wir konnten trockenen Fußes hinüberziehen. Daran soll dieses Denkmal die Israeliten zu allen Zeiten erinnern.‹«8 Die zwölf Männer taten, was Josua ihnen befohlen hatte. Sie hoben zwölf Steine aus dem Flussbett, für jeden Stamm Israels einen, und trugen sie bis an den Ort, wo sie übernachten sollten.9 Josua nahm weitere zwölf Steine und richtete mitten im Jordan ein Denkmal auf, genau dort, wo die Priester mit der Bundeslade standen. Diese Steine sind noch heute dort.10 Die Priester mit der Bundeslade standen noch immer im Flussbett. Sie blieben so lange dort, bis Josua und das Volk alle Weisungen des HERRN ausgeführt hatten, ganz wie es Moses Willen entsprach. Die Israeliten hatten den Fluss so schnell wie möglich durchquert.11 Erst als alle auf der anderen Seite waren, brachen auch die Priester mit der Bundeslade auf und nahmen ihren Platz an der Spitze des Zuges wieder ein.12 Die Stämme Ruben und Gad und der halbe Stamm Manasse zogen bewaffnet vor den anderen Israeliten her, wie Mose es befohlen hatte.13 Insgesamt waren es etwa 40.000 kampfbereite Soldaten, die unter der Führung des HERRN in die Ebene von Jericho einmarschierten.14 An diesem Tag sorgte der HERR dafür, dass ganz Israel vor Josua Achtung bekam. Das Volk hatte nun den gleichen Respekt vor ihm wie früher vor Mose; und so blieb es sein Leben lang.15 Der HERR hatte zu Josua gesagt:16 »Befiehl den Priestern, die die Bundeslade mit dem Gesetz tragen, ans Ufer zu kommen.«17 Josua forderte die Priester dazu auf,18 und sie stiegen mit der Bundeslade aus dem Jordan. Kaum berührten sie mit ihren Füßen das Land, da strömte das Wasser mit gleicher Gewalt wie zuvor, und der Jordan trat wieder über die Ufer.19 Dies ereignete sich am 10. Tag des 1. Monats. Das Volk schlug sein Lager bei Gilgal auf, an der östlichen Grenze des Gebietes von Jericho.20 Dort errichtete Josua ein Denkmal aus den zwölf Steinen, die er vom Jordan hatte mitbringen lassen.21 Er sagte zu den Israeliten: »Wenn eure Nachkommen euch eines Tages fragen werden, was diese Steine bedeuten,22 dann sollt ihr ihnen erklären: ›Die Steine erinnern uns daran, dass Israel trockenen Fußes den Jordan durchquert hat.‹23 Denn der HERR, euer Gott, hat diesen Fluss vor euren Augen aufgestaut, damit ihr hindurchziehen konntet, so wie er euch damals einen Weg durch das Schilfmeer gebahnt hat.24 Er tat es, um allen Völkern der Welt seine Macht zu zeigen. Und auch ihr sollt dem HERRN, eurem Gott, zu allen Zeiten mit Ehrfurcht begegnen!«