1Jag ska sända förödelse över mitt folks ledare, herdarna för min hjord, för de har fördärvat och förskingrat alla dem som de var satta att vårda.2I stället för att leda min hjord i trygghet har ni övergett den och drivit den i fördärvet. Nu ska jag låta min vrede drabba er för allt ont ni gjort.3Jag ska själv samla det som finns kvar av min hjord från de platser dit jag sänt dem och leda dem tillbaka till deras egen fålla, där de ska bli fruktsamma och föröka sig.4Jag ska utse särskilda herdar, som ska ha omsorg om dem. De ska aldrig mer behöva vara oroliga och rädda.5-6Den tid kommer, när jag ska låta en frisk gren skjuta upp ur Davids stam, säger Herren. Han ska bli en kung som regerar med vishet och rättvisa, och han ska slå vakt om rättfärdighet över hela jorden. Vid den tiden ska Juda bli frälst och Israel bo i trygghet. Han ska kallas 'Herren vår rättfärdighet'.7När folket efter den dagen avlägger en ed ska de inte längre säga: "Så sant Herren lever, han som räddade Israels barn ut ur Egyptens land",8utan de ska säga: "Så sant Herren lever, han som ledde deras efterkommande tillbaka till deras land, från norr och från de länder han hade drivit bort dem till."
Varning för falska profeter
9Mitt hjärta vill brista när jag tänker på de falska profeterna, som alla är fulla av svek. Jag vaknar upp med fruktan och raglar som drucken av vin, på grund av de heliga och fruktansvärda ord som Herren har uttalat över dem.10Landet är fullt av otrogna, och Guds förbannelse vilar över det. Landet ligger i sorg och betesmarkerna är uttorkade, för profeterna gör det som är ont och använder sin makt på fel sätt.11Prästerna är inte bättre än profeterna. Alla är ogudaktiga. Jag har sett deras usla handlingar här, i mitt tempel, säger Herren.12Därför kommer deras stigar att vara mörka och hala. De ska snubbla och falla i mörkret. Jag ska låta olycka komma över dem när min fruktansvärda dag kommer.13Jag känner till de ogudaktiga profeterna från Samaria, som profeterade i Baals namn och förledde mitt folk Israel att synda.14Men Jerusalems profeter är ännu värre! Det de gör är fruktansvärt. De är otrogna mot sina hustrur och lever i lögn. De uppmuntrar och smickrar dem som är ogudaktiga, i stället för att omvända dem från deras synder. Dessa profeter är lika fördärvade som folket i Sodom och Gomorra var.15Därför säger härskarornas Herre: Jag ska ge dem bitter mat att äta och förgiftat vatten att dricka. Det är för deras skull som ogudaktigheten uppfyller landet.16Detta är min varning till mitt folk, säger härskarornas Herre. Hör inte på dessa falska profeter, när de profeterar för er och inger er falskt hopp! De hittar på allt de säger. Det de säger kommer inte från mig.17De säger alltid till dem som föraktar mig: "Bekymra er inte! Allt är väl!", och till dem som lever på det sätt de själva vill: "Herren har sagt att ni ska få leva i fred!"18Men kan ni nämna en enda av dessa profeter som lever tillräckligt nära Gud för att höra vad han säger? Har någon enda av dem verkligen lytt honom?19Se, Herren sänder en fruktansvärd storm för att sopa bort dessa ogudaktiga människor.20Herrens fruktansvärda vrede ska inte avta förrän han fullbordat det straff han utlovat. När sedan Jerusalem har fallit, kommer du att förstå vad jag menar.21Jag har inte sänt dessa profeter, och ändå hävdar de att det är min talan de för. Jag har inte gett dem något budskap, och ändå säger de att deras ord är mina.22Men mina profeter skulle ha försökt omvända mitt folk från dess onda väg.23Är jag en Gud som bara finns på en enda plats och inte kan se vad de håller på med?24Kan någon gömma sig för mig? Finns jag inte överallt i himmel och på jord?25"Kan du tänka dig vilken dröm jag fick från Herren i natt?" säger de. Sedan fortsätter de att ljuga i mitt namn.26Hur länge ska detta få fortsätta? Om de är "profeter" är de falska sådana, som hittar på allt de säger.27Genom att berätta om sina falska drömmar försöker de få mitt folk att glömma mig på samma sätt som deras förfäder gjorde när de vände sig till Baal.28Men låt dessa falska profeter berätta om sina drömmar, och låt mina trogna budbärare få förkunna mitt ord. Det är skillnad på halm och vete!29Bränner inte mitt ord som en eld? frågar Herren. Är det inte som en kraftig hammare, som krossar klippan till grus?30-31Därför står jag emot dessa profeter som får sina budskap från varandra och säger: "Det här budskapet är från Gud!"32Deras uppdiktade drömmar är vanvördiga lögner, som förleder mitt folk till synd. Jag har inte sänt dem, och de har inget alls att säga mitt folk, säger Herren.33När någon bland folket eller någon av deras "profeter" eller präster frågar dig: "Nå, Jeremia, vad har du för sorgliga nyheter från Herren idag?" ska du svara: "Sorgliga nyheter? Ni är de sorgliga nyheterna, för Herren har förkastat er!"34Och vad beträffar de falska profeterna och prästerna och folket som skämtar om "dagens sorgliga nyheter från Gud", kommer jag att straffa dem och deras familjer för att de säger så.35Ni kan fråga varandra: "Vilket är budskapet från Herren? Vad är det han säger?"36Men sluta upp att använda uttrycket "Guds sorgliga nyheter"! För det som verkligen är sorgligt är ni själva och era lögner. Ni förvränger mina ord och hittar på "budskap från Herren" som jag aldrig har uttalat.37Ni bör med all respekt fråga en profet: "Vilket är Herrens budskap? Vad har han sagt till dig?"38-39Men om ni frågar honom om "dagens sorgliga nyheter från Herren", när jag har varnat er för sådana hånfulla yttranden, då ska jag, Herren Gud, göra mig kvitt den börda ni är för mig. Jag ska förkasta er från min närhet, både er och denna stad som jag gav er och era förfäder.40Jag ska låta er få dåligt rykte. Ert namn ska bli ökänt tiderna igenom.
1»So spricht der HERR: Wehe euch, ihr Führer meines Volkes! Ihr seid Hirten, die ihre Herde auseinandertreiben und zugrunde richten!2Ich hatte euch befohlen, die Menschen meines Volkes wie Schafe zu weiden. Aber ihr habt sie zerstreut und davongejagt, anstatt für sie zu sorgen. Darum sorge ich nun dafür, dass eure Vergehen bestraft werden! Das sage ich, der HERR, der Gott Israels. Mein Wort gilt!3Ich selbst werde die Schafe sammeln, die noch von meiner Herde übrig geblieben sind. Aus allen Ländern, in die ich sie vertrieben habe, bringe ich sie in ihre Heimat zurück. Dort werden sie sich wieder vermehren und das Land bevölkern.4Ich werde Hirten über sie einsetzen, die sie auf gute Weide führen. Dann werden sie sich nicht mehr fürchten und keine Angst mehr haben; niemand von ihnen geht verloren. Das verspreche ich, der HERR.5Es kommt die Zeit, da werde ich einen König aus der Nachkommenschaft von David hervorgehen lassen, den man wirklich als gerecht bezeichnen kann[1]. Er wird weise regieren und in seinem Land für Recht und Gerechtigkeit sorgen. (Jes 4:2; Jer 33:15; Sak 3:8)6Unter seiner Regierung wird Juda Hilfe finden und Israel in Sicherheit leben. ›Der HERR ist unsere Gerechtigkeit‹, so wird man diesen König nennen.7Ja, ich, der HERR, verspreche euch: Es kommt die Zeit, da wird man beim Schwören nicht mehr sagen: ›So wahr der HERR lebt, der das Volk Israel aus Ägypten geführt hat‹,8sondern: ›So wahr der HERR lebt, der die Nachkommen der Israeliten aus dem Land im Norden zurückgebracht hat und aus allen anderen Ländern, in die er sie vertrieb.‹ Dann werden sie wieder in ihrem eigenen Land wohnen.«
Glaubt den Lügenpropheten nicht!
9Über die Propheten sagte Jeremia: »Mir bricht das Herz, ich zittere am ganzen Leib. Ich taumle wie ein Betrunkener, der vom Wein benommen ist. Denn die Worte des HERRN, des heiligen Gottes, haben mich getroffen.10Unser Land ist voll von Ehebrechern, darum lastet Gottes Fluch auf uns. Ausgedörrt ist das Land, vertrocknet sind die Weideplätze in der Wüste. Die Propheten haben einen falschen Weg eingeschlagen, sie missbrauchen ihre Macht.11So spricht der HERR: Gottlos sind sie alle – Priester und Propheten. Und selbst in meinem Tempel muss ich ihr Treiben mit ansehen!12Doch die Wege, die sie gehen, werden glatt und schlüpfrig sein; in die Dunkelheit wird man sie stoßen, und dort kommen sie zu Fall! Ja, ich lasse Unheil über sie hereinbrechen, ich, der HERR! Es kommt der Tag, an dem ihre Strafe sie trifft.13Unter den Propheten von Samaria habe ich Abscheuliches gesehen: Sie haben im Namen des Gottes Baal geweissagt und mein Volk in die Irre geführt.14Aber was ich unter den Propheten von Jerusalem sehe, ist noch viel erschreckender: Sie begehen Ehebruch, sie lügen und betrügen; und den, der ein gottloses Leben führt, bestärken sie noch darin, anstatt ihn davon abzubringen. In meinen Augen sind sie keinen Deut besser als die Einwohner von Sodom und Gomorra!15Darum spreche ich, der HERR, der allmächtige Gott, dieses Urteil über die Propheten: Ich werde ihnen bittere Kost[2] zu essen und giftiges Wasser zu trinken geben. Denn die Propheten von Jerusalem haben die Gottlosigkeit im ganzen Land verbreitet.16Hört, was ich, der HERR, der allmächtige Gott, sage: Achtet nicht auf die Weissagungen dieser Propheten! Sie machen euch falsche Hoffnungen und verkünden euch Visionen, die sie sich selbst ausgedacht haben, aber nicht meine Worte sind.17Denen, die nichts mehr von mir wissen wollen, verkünden sie in meinem Namen: Es wird euch weiterhin gut gehen. Und zu allen, die bloß ihrem eigensinnigen Herzen folgen, sagen sie: Kein Unheil wird euch treffen!18Doch keiner dieser Propheten kennt meine geheimen Gedanken[3], keiner hat mein Wort gehört oder meine Pläne durchschaut. Keiner weiß, was ich gesagt habe.«19Seht, der Zorn des HERRN bricht los wie ein gewaltiger Sturm, wie ein Wirbelsturm fegt er über die Gottlosen hinweg.20Er wird sich erst legen, wenn alles ausgeführt ist, was der HERR sich vorgenommen hat. Die Zeit kommt, in der ihr das klar erkennen werdet!21Gott sagt: »Ich habe diese Propheten nicht gesandt, und doch sind sie losgezogen. Ich habe ihnen keine Botschaft anvertraut, trotzdem haben sie geweissagt.22Wenn sie wirklich meine Gedanken kennen würden, dann hätten sie meinem Volk meine Botschaft verkündet, damit es von seinen falschen Wegen umkehrt und aufhört, Böses zu tun.23Ich, der HERR, sage: Ich bin nicht nur der Gott in eurer Nähe, sondern auch der ferne Gott, über den ihr nicht verfügt.24Meint ihr, jemand könnte sich so vor mir verstecken, dass ich ihn nicht mehr sehe? Ich bin es doch, der den Himmel und die Erde erfüllt, ich, der HERR!25Ich weiß ganz genau, was die Propheten reden: ›Hört, was euch Gott durch unsere Träume sagen will!‹ Und dann weissagen sie Lügen und berufen sich dabei auf mich!26Wie lange soll das noch so weitergehen? Was wollen diese Propheten damit erreichen, dass sie Lügen und selbst erfundene Botschaften verbreiten?27Sie denken wohl, wenn sie meinem Volk ihre Träume erzählen, vergisst es mich, so wie seine Vorfahren mich vergessen haben, weil sie dem Götzen Baal dienten!28Ein Prophet, der Träume hat, sollte sagen, dass es nur Träume sind; aber wer mein Wort empfängt, soll es gewissenhaft als mein Wort verkünden. Meint ihr, Spreu und Weizen seien dasselbe?29Ich, der HERR, sage euch: Mein Wort ist wie ein Feuer und wie ein Hammer, der Felsen in Stücke schlägt!30Darum bekommen es diese Propheten mit mir zu tun, sie, die einander die Worte stehlen und behaupten, sie hätten sie von mir!31Sie werden mir ganz gewiss nicht entkommen, diese Propheten, die ihre eigenen Gedanken von sich geben und dann sagen: ›Der Herr hat gesprochen.‹32Nein, mir entgehen diese Lügner nicht, die ihre Träume als mein Wort ausgeben! Sie führen mein Volk in die Irre und täuschen es mit ihrer zusammengereimten Botschaft. Ich, der HERR, habe sie nicht gesandt und ihnen keinen Auftrag gegeben. Sie helfen diesem Volk keinen Schritt weiter!«
Ihr seid die Last, die auf mir liegt!
33»Jeremia, wenn das Volk, ein Priester oder ein Prophet dich fragt: ›Welche Botschaft hat der HERR dir heute wieder aufgelastet?‹,[4] sollst du ihm in meinem Auftrag antworten: ›Ihr seid die Last, die auf mir liegt, aber ich werde euch abwerfen!‹34Wenn ein Prophet, ein Priester oder jemand aus dem Volk sagt: ›Der HERR hat mir eine Botschaft aufgelastet‹, dann werde ich ihn bestrafen, ihn und seine ganze Familie!35Fragt einander lieber: ›Was hat der HERR geantwortet?‹ oder: ›Was sagt der HERR?‹36Aber bezeichnet meine Botschaft nicht mehr als Last! Denn wer dies tut, der bürdet sich selbst damit eine Last auf, weil er die Botschaft des HERRN verfälscht, die Worte des lebendigen und allmächtigen Gottes!37Darum fragt einen Propheten: ›Was hat dir der HERR geantwortet?‹ oder: ›Was sagt der HERR?‹38Wenn ihr aber weiterhin meine Botschaft als Last bezeichnet, obwohl ich euch durch meine Boten davor warnen ließ,39dann will ich euch hochheben wie eine Last[5] und euch wegwerfen, ebenso die Stadt Jerusalem, die ich euch und euren Vorfahren gegeben habe.40Die Schande, in die ich euch dann stürze, wird ewig dauern und nie vergessen werden!«