från Biblica1Slutligen kom den dag då Herren sa till Noa: "Gå in i båten med hela din familj, för bland alla människor på jorden är det bara du som jag anser som rättfärdig.2Ta med dig djuren också, ett par av varje art. Men när det gäller de djur som jag har utvalt att använda till mat och offer, ska du ta sju par av varje3och sju par av varje slags fågel. På så sätt kommer allt skapat att bevaras och föröka sig på nytt, efter översvämningen.4Om en vecka ska jag sända ett regn som kommer att hålla på i fyrtio dagar och fyrtio nätter, och alla djur och fåglar och kräldjur, som jag har skapat, kommer att dö."5Noa gjorde därför som Herren hade befallt honom.6Han var 600 år när översvämningen kom.7Han gick ombord på båten med sin hustru, sina söner och deras hustrur, för att fly undan översvämningen.8-9Tillsammans med dem fanns alla djur, både de som kunde ätas och offras, och de som inte var avsedda för detta, och alla fåglar och kräldjur. De kom in i båten parvis, hanar och honor, precis som Gud hade befallt Noa.10-12En vecka senare, när Noa var 600 år, två månader och sjutton dagar gammal, började regnet komma i skyfall från himlen. Vatten från underjordiska källor vällde fram ur jorden under fyrtio dygn.13Men Noa hade samma dag gått in i båten med sin hustru och sina söner Sem, Ham och Jafet och deras hustrur.14-15Tillsammans med dem i båten fanns par av varje djurart, husdjur och vilda djur, dessutom kräldjur och fåglar av varje art.16De kom parvis, hane och hona, precis som Gud hade befallt. Sedan stängde Herren Gud dörren efter dem.17Under fyrtio dagar brusade vattenmassorna fram. De täckte marken och lyfte båten högt ovanför jorden.18Vattnet steg högre och högre, men båten flöt tryggt.19-20Slutligen täckte vattnet alla berg och stod flera meter över de högsta topparna.21Jordens alla levande varelser drunknade, fåglar, husdjur, vilda djur, kräldjur och hela mänskligheten.22Allt som andades och levde på torra land,23ja, allt liv på jorden utplånades. Gud förgjorde dem allesammans och lät bara Noa och dem som var med honom i båten leva.24Vattnet täckte jorden i 150 dagar.
1 Mosebok 7
Hoffnung für alle
från Biblica1Dann sagte der HERR zu Noah: »Geh nun mit deiner ganzen Familie in die Arche! Denn ich habe mir die Menschen angesehen: Du bist der Einzige, der noch vor mir bestehen kann!2Nimm von allen reinen Tieren je sieben Paare mit in das Schiff und von allen unreinen nur je ein Männchen und ein Weibchen!3Bring auch je sieben Paare von allen Vogelarten mit! So können die verschiedenen Tierarten nach der Flut weiterbestehen und sich wieder auf der ganzen Erde vermehren.4Noch eine Woche, dann werde ich es vierzig Tage und vierzig Nächte regnen lassen, damit alles Leben auf der Erde vernichtet wird, das ich geschaffen habe!«
Die große Flut
5Noah befolgte alles genau so, wie der HERR es ihm befohlen hatte.6Er war 600 Jahre alt, als die Sintflut[1] über die Erde hereinbrach.7Noah und seine Frau, seine Söhne und Schwiegertöchter gingen in die Arche, um sich vor den Wassermassen in Sicherheit zu bringen.8Sie nahmen die verschiedenen Tierarten mit – die reinen und unreinen –, von den Vögeln bis zu den Kriechtieren.9Paarweise kamen sie in das Schiff, jeweils ein Männchen und ein Weibchen, so wie Gott es angeordnet hatte.10Nach sieben Tagen brach die Flut herein.11Es war im 600. Lebensjahr von Noah, am 17. Tag des 2. Monats. Alle Quellen in der Tiefe brachen auf, und die Schleusen des Himmels öffneten sich.12Vierzig Tage und vierzig Nächte regnete es in Strömen.13Aber Noah und seine Frau, seine Söhne Sem, Ham und Jafet sowie die drei Schwiegertöchter waren genau an diesem Tag in das Schiff gegangen,14zusammen mit den verschiedenen Tierarten: dem Vieh, den wilden Tieren, Kriechtieren und Vögeln.15-16Sie waren paarweise gekommen, ein Männchen und ein Weibchen. Niemand fehlte, alle waren an Bord, genau wie Gott es Noah befohlen hatte, und der HERR schloss hinter ihm zu.17Vierzig Tage lang fiel das Wasser vom Himmel. Die Flut stieg ständig an und hob das Schiff vom Boden ab.18Die Wassermassen nahmen immer mehr zu, bis das Schiff auf dem Wasser schwimmen konnte.19Bald waren sogar sämtliche Berge bedeckt,20das Wasser stand sieben Meter über ihren höchsten Gipfeln.21-22Alle Lebewesen auf dem Land ertranken: das Vieh, die wilden Tiere, Vögel, Kriechtiere und auch die Menschen.23Gott löschte das Leben auf der Erde völlig aus. Niemand konnte sich retten. Nur wer sich mit Noah an Bord der Arche befand, kam mit dem Leben davon.24Hundertfünfzig Tage lang blieb das Wasser auf seinem höchsten Stand[2].