1Jag ska nu försöka svara på de frågor ni ställde angående sex och äktenskap. Ja, det är bäst för en troende att inte gifta sig.2Men eftersom så många frestas att leva i sexuell lössläppthet, bör var och en som vill gifta sig göra det.3Gifta par ska sedan ha ett regelbundet sexliv, för det är både mannens och kvinnans rätt som gifta.4En gift kvinna tillhör sin man, och inte sig själv. Och en gift man tillhör sin fru, och inte sig själv.5Gör inget uppehåll i er sexuella relation utom under en kort tid, och då bara om ni är överens om att båda vill koncentrera sig på att be. Sedan måste ni komma tillsammans igen, annars kan Satan fresta er, eftersom er längtan efter sex blir för stark.6Men jag befaller er inte att göra ett sådant uppehåll, utan säger bara att ni kan göra det om ni vill.7Helst skulle jag naturligtvis önska att alla levde ogifta, som jag gör. Men vi är inte alla lika. Gud har gett oss olika gåvor. En del har fått förmågan att leva som ogifta, andra inte.8Till er som är änklingar[1] eller änkor vill jag säga att det är bättre att ni förblir ogifta, precis som jag.9Men om ni inte kan leva utan en sexuell relation, så gift er. Det är bättre att gifta sig än att vara upptänd av begär.10Till er som nu är gifta har jag däremot en befallning, eftersom den kommer från Herren Jesus själv: Frun får inte skilja sig från sin man,11och mannen får inte skilja sig från sin fru.[2] Men om ni ändå skulle skilja er, måste ni förbli ogifta, eller försonas med varandra.12Här skulle jag vilja göra ett tillägg, som inte är en direkt befallning från Herren: Om en troende man har en fru som inte delar hans tro men ändå vill leva med honom, får han inte skilja sig från henne.13Och om en troende kvinna har en man som inte delar hennes tro men ändå vill leva med henne, får hon inte skilja sig från honom.14Den man som inte tror kommer nära Gud genom att han är förenad med sin troende fru, och den kvinna som inte tror kommer nära Gud genom att hon är förenad med sin troende man. Annars skulle ju deras barn inte höra till Guds folk, men nu tillhör de Gud.15Om den som inte tror däremot vill skilja sig, så låt honom få det. Då är den troende mannen eller kvinnan inte längre bunden. Gud vill ju att man ska leva i frid med den person man är gift med,16och det finns ingen garanti för att den troende parten i ett äktenskap ska kunna få den andre att börja tro genom att de fortsätter att leva tillsammans.[3]
Behåll den ställning ni hade innan ni började tro
17En allmän regel är att var och en bör fortsätta att leva i den ställning han hade då Gud inbjöd honom att få tillhöra honom. Det är så jag undervisar i alla församlingar.18Den som var jude när han blev inbjuden att få tillhöra Gud, kan fortsätta att vara jude. Och den som var icke-jude kan fortsätta att vara icke-jude. Icke-judiska män behöver inte gå igenom den judiska omskärelseceremonin.19Det spelar ingen roll för Gud om en man är omskuren eller ej. Det viktiga är att vi lever så som Gud vill.20Ni ska alltså fortsätta i den situation ni befann er i när Gud inbjöd er att få tillhöra honom.21Var du slav när du fick Guds inbjudan att få tillhöra honom, så oroa dig inte över det, även om du naturligtvis ska ta chansen att bli fri om du får ett erbjudande.[4]22Den slav som genom sin tro tillhör Herren Jesus, kan ju glädja sig över att Herren har köpt honom fri från hans slaveri under synden. Och den som är fri och tillhör Herren Jesus måste komma ihåg att han nu är en slav till Jesus Kristus.23Ja, Gud har köpt er alla fria från ert slaveri under synden, och har redan betalat priset för er. Se därför till att ni inte blir slavar under människors regler.24Fortsätt, kära syskon, att tjäna Gud i den situation ni befann er i när ni tackade ja till Guds inbjudan att få tillhöra honom.
Råd till den som är ogift
25När det gäller dem som aldrig har varit gifta, har jag ingen särskild befallning från Herren Jesus. Men Herren har i sin godhet gett mig uppdraget att undervisa, och därför kan ni lita på de råd jag ger er.26Jag anser alltså att det är bäst att vara ogift, med tanke på de förföljelser de troende blir utsatta för.27Den som redan är gift ska naturligtvis inte skilja sig. Men om du inte är gift, ska du inte försöka hitta någon att gifta dig med.28De män och kvinnor som ändå bestämmer sig för att gifta sig, de går inte emot Guds vilja. Men de kommer att drabbas av många svårigheter, som jag önskar att de slapp gå igenom.29-31Låt mig säga en sak, kära syskon. Den nuvarande världen kommer snart att gå under. Det är inte lång tid kvar. Därför måste den man som är gift inte bara leva för sitt äktenskap, den som är ledsen eller glad får inte vara upptagen med sina känslor, den som köper något får inte vara upptagen med det materiella, och den som håller på med världsliga saker får inte bli så upptagen med dem att de betyder allt för honom.32Jag vill bespara er en massa extra bekymmer. En ogift man har tid att tjäna Herren Jesus och göra det som gläder Herren.33Men en gift man måste tänka på hem och familj och göra det som gläder hans fru.34Han blir splittrad i sina intressen. På samma sätt har en ogift kvinna eller flicka tid att tjäna Herren, eftersom både hennes kropp och själ tillhör Gud. Men en gift kvinna måste tänka på hem och familj och göra det som gläder hennes man.35Jag har inte gett er dessa regler för att begränsa er frihet, utan för att hjälpa er. Det enda jag vill är att ni ska kunna tjäna Herren Jesus och leva helt för honom utan att vara upptagna med en massa andra saker.36Om ett par är förlovat[5] och har bestämt sig för att inte gifta sig, men mannen tycker att han handlar fel mot sin fästmö, eller om han själv inte kan avstå från sex, och därför tycker att de bör gifta sig, då ska de gifta sig. De går inte emot Guds vilja.37Om ett förlovat par däremot klarar att hålla fast vid sitt beslut om att inte gifta sig, och inte är tvingade till det av någon annan, då handlar de rätt om de förblir ogifta.38De som gifter sig handlar alltså rätt, men de som inte gifter sig handlar ännu bättre.39En gift kvinna är bunden till sin man så länge han lever. Men om hennes man dör, kan hon gifta om sig med vem hon vill, bara det är med en troende.40Fast enligt min åsikt är det bättre för henne att leva som ogift. Och jag tror att det är Guds Ande som talar genom mig när jag säger detta.
1Nun zu der Frage, die ihr mir in eurem Brief gestellt habt. Ihr sagt: »Es ist gut für einen Mann, wenn er überhaupt nicht mit einer Frau[1] schläft.«2Darauf antworte ich: Damit niemand zu einem sexuell unmoralischen Leben verleitet wird, ist es besser, wenn jeder Mann seine Frau und jede Frau ihren Mann hat.3Der Mann soll seine Frau nicht vernachlässigen, und die Frau soll sich ihrem Mann nicht entziehen,4denn weder die Frau noch der Mann dürfen eigenmächtig über ihren Körper verfügen; sie gehören einander.5Keiner soll sich dem Ehepartner verweigern, außer beide wollen eine Zeit lang verzichten, um für das Gebet frei zu sein. Danach kommt wieder zusammen, damit euch der Satan nicht in Versuchung führen kann, weil ihr euch nicht enthalten könnt.6Wenn ich hier von einem vorübergehenden Verzicht schreibe, dann ist das als Zugeständnis an euch gedacht, nicht als Befehl.7Ich wünschte zwar, jeder würde wie ich ehelos leben. Aber jeder hat von Gott eine besondere Gabe bekommen: Die einen leben nach seinem Willen in der Ehe, die anderen bleiben unverheiratet.8Den Unverheirateten und Verwitweten rate ich, lieber ledig zu bleiben, wie ich es bin.9Wenn ihnen das Alleinsein aber zu schwer fällt, sollen sie heiraten. Denn das ist besser, als von unerfülltem Verlangen verzehrt zu werden.
Über die Ehescheidung
10Was ich jetzt den Verheirateten sage, ist kein persönlicher Rat, sondern ein Gebot unseres Herrn[2]: Keine Frau darf sich von ihrem Mann scheiden lassen. (Matt 5:31; Matt 19:3)11Hat sie sich aber doch von ihm getrennt, soll sie unverheiratet bleiben oder sich wieder mit ihrem Mann versöhnen. Dasselbe gilt für den Mann.12Für diejenigen, deren Ehepartner nicht gläubig ist, gibt es keinen ausdrücklichen Befehl des Herrn. Deshalb rate ich: Wenn ein Christ eine ungläubige Frau hat, die bei ihm bleiben will, soll er sich nicht von ihr trennen.13Und wenn eine Christin einen ungläubigen Mann hat, der bei ihr bleiben will, soll sie ihn nicht verlassen.14Denn der ungläubige Mann steht durch seine gläubige Frau unter dem Einfluss Gottes, ebenso die ungläubige Frau durch ihren gläubigen Mann. Sonst würden ja auch eure Kinder fern von Gott sein. Doch auch sie stehen unter Gottes Segen.15Wenn aber der ungläubige Partner auf einer Trennung besteht, dann willigt in die Scheidung ein. In einem solchen Fall ist der christliche Partner nicht länger an den anderen gebunden. Denn Gott will, dass ihr in Frieden lebt.16Es ist ja nicht sicher, ob du als Frau deinen Mann zu Christus führen kannst oder ob du als Mann deiner Frau zum Glauben verhelfen wirst.[3]
Jeder an seinem Platz
17Grundsätzlich möchte ich sagen: Jeder soll das Leben annehmen, in das Gott ihn gestellt hat, und an dem Platz bleiben, an dem er war, als Gott ihn zum Glauben rief. So ordne ich es in allen Gemeinden an.18Darum soll jemand, der nach jüdischem Gesetz beschnitten wurde, sich auch als Christ zu seiner Beschneidung bekennen. Wurde er aber nicht beschnitten, soll er die Beschneidung auch nicht nachholen.19Denn Gott kommt es nicht darauf an, ob wir beschnitten sind oder nicht. Bei ihm zählt allein, ob wir nach seinen Geboten leben.20Jeder soll Gott an dem Platz dienen, an dem ihn Gottes Ruf erreichte.21Bist du als Sklave ein Christ geworden? Mach dir deswegen keine Sorgen! Kannst du aber frei werden, dann nutze die Gelegenheit.[4]22Wer als Sklave Christus gehört, der ist von ihm aus der Sklaverei der Sünde freigekauft worden. Ein freier Mann aber, der dem Herrn gehört, ist dadurch ein Sklave von Christus.23Christus hat euch freigekauft; ihr gehört jetzt allein ihm. Lasst euch nicht wieder von Menschen versklaven!24Deshalb, liebe Brüder und Schwestern, soll jeder an dem Platz bleiben, an dem er war, als Gott ihn zum Glauben rief. Dort soll er in Verantwortung vor Gott seinen Dienst tun.
Verliert euch nicht an diese Welt!
25Für die Unverheirateten hat mir der Herr keine ausdrückliche Anweisung gegeben. Aber weil der Herr mich in seiner Gnade zum Dienst berufen hat, sind meine Worte vertrauenswürdig. Darum möchte ich euch meine Meinung sagen.26Wenn ich daran denke, in welcher schweren Zeit wir leben, scheint es mir das Beste zu sein, wenn man unverheiratet bleibt.27Hast du dich allerdings schon an eine Frau gebunden, dann sollst du diese Bindung nicht lösen. Bist du aber noch frei, dann suche nicht nach einer Frau.28Wenn du heiratest, begehst du jedoch keine Sünde. Das gilt für Männer wie für Frauen. Nur werdet ihr als Verheiratete besonderen Belastungen ausgesetzt sein, und das würde ich euch gern ersparen.29Denn eins steht fest, Brüder und Schwestern: Wir haben nicht mehr viel Zeit. Deshalb soll von nun an für die Verheirateten ihr Partner nicht das Wichtigste im Leben sein.30Wer weint, soll sich von seiner Trauer nicht gefangen nehmen lassen, und wer sich freut, lasse sich dadurch nicht vom Wesentlichen abbringen. Wenn ihr etwas kauft, betrachtet es so, als könntet ihr es nicht behalten.[5]31Verliert euch nicht an diese Welt, auch wenn ihr in ihr lebt. Denn diese Welt mit allem, was sie zu bieten hat, wird bald vergehen.32Ich möchte euch unbelastet und ohne Sorgen wissen. Wer unverheiratet ist, kann sich uneingeschränkt darum kümmern, wie er dem Herrn gefällt.33Ist aber jemand verheiratet, so kümmert er sich um viele Dinge des täglichen Lebens und will seiner Frau gefallen.34Darum ist seine Aufmerksamkeit geteilt. Eine unverheiratete Frau sorgt sich uneingeschränkt darum, mit Leib und Seele für den Herrn da zu sein. Aber eine verheiratete Frau sorgt sich um menschliche Belange und will ihrem Mann gefallen.35Ich sage dies alles nicht, um euch durch irgendwelche Vorschriften einzuengen, sondern um euch zu helfen. Ich möchte, dass ihr ein vorbildliches Leben führt und unbeirrt nur das eine Ziel verfolgt, dem Herrn zu dienen.36Wenn aber jemand meint, es sei unrecht gegenüber seiner Verlobten, sie nicht zu heiraten, und wenn sein Verlangen nach ihr zu stark ist, so soll er tun, was er für richtig hält. Die beiden können heiraten, es ist keine Sünde.37Wer aber die innere Bereitschaft und Kraft zur Ehelosigkeit aufbringt, wer sich selbst beherrschen kann und fest entschlossen ist, nicht zu heiraten, der tut gut daran.38Wer also seine Verlobte heiratet, der handelt richtig; wer sie nicht heiratet, handelt besser.39Solange ein Mann lebt, ist seine Frau an ihn gebunden. Wenn er aber stirbt, darf sie wieder heiraten, wen sie will. Nur sollte sie darauf achten, dass der neue Ehemann wie sie dem Herrn gehört.[6]40Allerdings ist sie besser dran, wenn sie allein bleibt und nicht noch einmal heiratet. Dies ist kein Befehl, sondern meine Meinung, doch ich habe schließlich auch Gottes Geist empfangen.