Uppenbarelseboken 4

Nya Levande Bibeln

från Biblica
1 När jag sedan tittade upp, såg jag en dörr som stod öppen till himlen. Och rösten som jag först hade hört, den som lät som en kraftig trumpetstöt, talade till mig och sa: ”Kom hit upp, så ska jag visa dig vad som måste hända i framtiden!”2 I samma ögonblick kom Guds Ande över mig och jag såg en tron i himlen och någon som satt på den.3 Han som satt på tronen gnistrade som en ädelsten, likt jaspis och karneol. Kring tronen var en regnbåge som lyste som smaragd,4 och i en ring runt tronen stod 24 andra troner, där det satt 24 himmelska ledare. De var alla klädda i vita kläder, och hade kransar av guld på sina huvuden.5 Från tronen kom det blixtar och mullrande åska, och alldeles framför tronen brann sju facklor, som representerar Guds sjufaldiga[1] Ande.6 Framför tronen låg något som liknade ett hav av glas, klart som kristall. Fyra levande varelser som hade fullt med ögon både framtill och baktill, stod mitt framför, mitt bakom och på båda sidor om tronen.7 Den första av dessa varelser såg ut som ett lejon, den andra liknade en ung tjur, den tredje hade en människas ansikte, och den fjärde var som en flygande örn.8 Varje varelse hade sex vingar och var helt täckt med ögon, till och med på insidan av vingarna. Dag och natt säger de utan uppehåll:”Helig, helig, helig är Herren Gud, han som har all makt, han som finns till, alltid har funnits och alltid kommer att finnas.”9 Och när dessa levande varelser ärar och hyllar och tackar honom som sitter på tronen och som lever i evighet,10 faller de 24 himmelska ledarna ner och tillber inför honom som sitter på tronen och som lever i evighet. Och de 24 himmelska ledarna kastar sina kransar av guld framför tronen och säger:11 ”Vi hyllar dig, vår Herre och Gud, för du är värd att bli ärad. Du är mäktig, och du har skapat allt. Ja, genom din vilja skapades det och finns till.”

Uppenbarelseboken 4

Gute Nachricht Bibel 2018

från Deutsche Bibelgesellschaft
1 Danach blickte ich auf, da sah ich im Himmel eine offene Tür. Die Stimme, die vorher zu mir gesprochen hatte und die wie eine Posaune klang, sagte: »Komm herauf! Ich werde dir zeigen, was in Zukunft geschehen muss.« (Upp 1:10; Upp 1:19; Upp 19:11)2 Sofort nahm der Geist von mir Besitz und ich sah: Im Himmel stand ein Thron, und auf dem Thron saß einer. (Upp 1:10)3 Er strahlte wie die Edelsteine Jaspis und Karneol. Über dem Thron stand ein Regenbogen, der leuchtete wie ein Smaragd.4 Um den Thron standen im Kreis vierundzwanzig andere Throne, darauf saßen vierundzwanzig Älteste. Sie trugen weiße Kleider und goldene Kronen. (Jes 24:23; Upp 5:5; Upp 5:8; Upp 5:10; Upp 6:11; Upp 7:11; Upp 7:13; Upp 11:16; Upp 14:3; Upp 19:4)5 Von dem Thron gingen Blitze aus und dröhnende Donnerschläge. Vor dem Thron brannten sieben Fackeln, das sind die sieben Geister Gottes. (2 Mos 19:16; Hes 1:13; Sak 4:2; Sak 4:10; Upp 1:4; Upp 8:5; Upp 11:19; Upp 15:1; Upp 16:18; Upp 17:9)6 Im Vordergrund war etwas wie ein gläsernes Meer, so klar wie Kristall. In der Mitte, in einem inneren Kreis um den Thron, waren vier mächtige Gestalten, die nach allen Seiten voller Augen waren. (Hes 1:22; Upp 15:2)7 Die erste sah aus wie ein Löwe, die zweite wie ein Stier, die dritte hatte ein Gesicht wie ein Mensch, und die vierte glich einem fliegenden Adler. (Hes 1:5; Hes 10:14)8 Jede der vier Gestalten hatte sechs Flügel, die innen und außen mit Augen bedeckt waren. Tag und Nacht rufen sie unaufhörlich: »Heilig, heilig, heilig ist der Herr, der Gott, der die ganze Welt regiert, der war und der ist und der kommt!« (Jes 6:2; Hes 1:18; Hes 10:12)9-10 Immer wieder riefen die vier mächtigen Gestalten Preis, Ehre und Dank aus für den, der auf dem Thron sitzt und in alle Ewigkeit lebt. Und jedes Mal, wenn sie das taten, warfen sich die vierundzwanzig Ältesten nieder vor dem, der auf dem Thron sitzt, und beteten den an, der in alle Ewigkeit lebt. Sie legten ihre Kronen vor dem Thron nieder und sagten:11 »Würdig bist du, unser Herr und Gott, dass alle dich preisen und ehren und deine Macht anerkennen. Denn du hast die ganze Welt geschaffen; weil du es gewollt hast, ist sie entstanden.«