1Nu hände det än en gång att mycket folk hade samlats, och att de inte hade något att äta. Jesus kallade då på sina efterföljare och sa:2”Jag känner stort medlidande med dessa människor. De har varit hos mig i tre dagar och har inget kvar att äta.3Om jag skickar hem dem utan att de fått mat, kommer de att svimma av utmattning längs vägen. En del av dem bor ju långt härifrån.”4Men hans efterföljare svarade: ”Var ska vi få tag på tillräckligt med mat åt alla dessa människor här i ödemarken?”5Jesus frågade: ”Hur många bröd har ni?” ”Sju”, svarade de.6Då bad Jesus folket att slå sig ner på marken, och han tog de sju bröden, tackade Gud för dem och bröt dem i bitar. Sedan gav han bitarna till sina efterföljare, som i sin tur delade ut dem bland folket.7Man hade dessutom några små fiskar, och Jesus tackade Gud för dem också och bad sedan sina efterföljare att dela ut dem.8Alla åt och blev mätta, och när man samlade ihop det som var över, blev det sju hela korgar.9Det var omkring 4 000 personer där. Jesus skickade sedan hem folket10och steg i en båt och åkte till trakten av Dalmanuta[1] tillsammans med sina efterföljare.
De religiösa ledarna vill se ett tecken från Gud
11När fariseerna[2] fick veta att Jesus var där, kom de för att diskutera med honom, och de krävde att han skulle ge dem ett tecken från Gud som bevis på vem han var.12Jesus blev djupt besviken när han hörde detta och suckade: ”Varför måste detta släkte se ett tecken för att kunna tro. Nej, jag försäkrar er att Gud inte ska låta er få se något tecken.”13Sedan lämnade han dem och steg i båten igen och åkte över till andra sidan sjön.
Jesus varnar för falsk undervisning
14Jesus efterföljare upptäckte nu att de hade glömt att skaffa mat innan de for. En enda brödkaka var allt de hade med sig i båten.15Jesus varnade dem då och sa: ”Akta er noga för både fariseernas[3] och kung Herodes jäst.”16”Vad menar han?” frågade hans efterföljare varandra. Men de antog att han sa detta därför att de hade glömt att ta med sig bröd.17När Jesus hörde dem diskutera sa han till dem: ”Varför är ni så oroliga för att ni inte har något bröd? Förstår ni fortfarande ingenting? Är ni så trögfattade?18Ni har ögon att se med och ser ändå ingenting, och öron att höra med och hör ändå ingenting. Kommer ni inte ihåg19att jag mättade mer än 5 000 personer med bara fem bröd? Hur många korgar med rester plockade ni upp den gången?””Tolv”, sa de.20”Och när jag mättade mer än 4 000 personer med sju bröd, hur många korgar fick ni över då?””Sju”, svarade de.21Jesus sa: ”Förstår ni fortfarande ingenting?”
En blind man börjar se igen
22När de kom över till Betsaida förde man fram en blind man till Jesus och bad att han skulle röra vid mannen och bota honom.23Jesus tog då den blinda mannen vid handen och ledde honom ut ur byn. Sedan spottade han på hans ögon och la sina händer på honom.”Kan du se något?” frågade Jesus.24Mannen såg sig omkring. ”Ja”, sa han, ”jag ser människor. Men de ser ut som träd som går omkring!”25Då la Jesus sina händer på mannens ögon en gång till. Och nu blev mannen helt botad och kunde se igen, och han såg allting klart och tydligt.26Jesus skickade sedan hem honom med uppmaningen: ”Gå inte in i byn på hemvägen.”
Petrus kallar Jesus för Messias, den utlovade kungen
27Sedan lämnade Jesus och hans efterföljare Galileen och gick norrut till byarna kring Caesarea Filippi[4]. Och medan de vandrade där längs vägen frågade han dem: ”Vem säger människorna att jag är?”28”Somliga säger att du är Johannes döparen”, svarade hans efterföljare, ”några säger att du är Elia[5], och andra att du är någon annan av profeterna som förr i tiden framförde Guds budskap.”29Då frågade han dem: ”Vem tror ni att jag är?”Petrus svarade: ”Du är Messias[6], den utlovade kungen.”30Men Jesus förbjöd dem strängt att tala med någon om honom.
Jesus förutsäger för första gången att han ska dö
31Efter det började Jesus undervisa sina efterföljare om att han, Människosonen[7], måste lida mycket. Han förklarade att folkets ledare och översteprästerna och laglärarna skulle ta avstånd från honom och se till att han blev dödad, men att han efter tre dagar skulle uppstå från de döda igen.32Detta sa han helt öppet. Men Petrus drog honom åt sidan och började protestera.33Jesus vände sig då om och såg bort mot sina efterföljare och sa strängt till Petrus: ”Gå bort ifrån mig, Satan! Det du tänker är människotankar och kommer inte från Gud.”34Sedan kallade han till sig sina efterföljare och bad allt folket att komma. Och han sa till dem:”Om någon vill bli min efterföljare, så kan han inte längre tänka på sig själv, utan måste följa mitt exempel och vara beredd att dö.35Ja, den som klamrar sig fast vid livet ska till sist förlora det, men den som förlorar sitt liv för min skull, och för att sprida budskapet om mig, han ska rädda det.36Vad vinner en människa om hela världen blir hennes, om hon samtidigt förlorar det eviga livet?37Inga pengar i världen kan hjälpa henne att få det tillbaka.38Den som inför dessa gudlösa och syndiga människor skäms för mig och för mitt budskap, honom ska jag, Människosonen[8], skämmas för, när jag återvänder i min Fars härlighet tillsammans med hans änglar.”
1Damals waren wieder einmal viele Menschen bei Jesus versammelt, und sie hatten nichts zu essen. Da rief Jesus die Jünger zu sich und sagte: (Matt 15:32; Mark 6:32)2»Die Leute tun mir leid. Seit drei Tagen sind sie hier bei mir und haben nichts zu essen. (4 Mos 27:17; Matt 9:36; Mark 6:34)3Wenn ich sie jetzt hungrig nach Hause schicke, werden sie unterwegs zusammenbrechen; denn manche sind von weit her gekommen.«4Die Jünger gaben zu bedenken: »Wo soll jemand hier in dieser unbewohnten Gegend das Brot hernehmen, um all diese Menschen satt zu machen?«5»Wie viele Brote habt ihr?«, fragte Jesus, und sie sagten: »Sieben!«6Da forderte er die Leute auf, sich auf die Erde zu setzen. Dann nahm er die sieben Brote, sprach darüber das Dankgebet, brach sie in Stücke und gab sie seinen Jüngern zum Austeilen. Die Jünger verteilten sie an die Menge.7Außerdem hatten sie ein paar kleine Fische. Jesus segnete sie und ließ sie ebenfalls austeilen.8Die Leute aßen und wurden satt und füllten sogar noch sieben Körbe mit dem Brot, das übrig blieb.9Es waren etwa viertausend Menschen. Dann schickte Jesus sie nach Hause,10stieg mit seinen Jüngern in ein Boot und fuhr in die Gegend von Dalmanuta.
Die Pharisäer fordern einen Beweis
11Jetzt kamen die Pharisäer zu Jesus und begannen, mit ihm zu streiten. Sie wollten ihn auf die Probe stellen und verlangten von ihm ein Zeichen vom Himmel als Beweis dafür, dass er wirklich von Gott beauftragt sei.[1] (Matt 12:38; Matt 16:1; Joh 6:30)12Jesus stöhnte und sagte: »Wieso verlangt diese Generation einen Beweis? Ich versichere euch: Diese Generation bekommt nie und nimmer einen Beweis!«13Damit ließ er sie stehen, stieg wieder ins Boot und fuhr ans andere Seeufer.
Unverständige Jünger
14Die Jünger hatten vergessen, Brot zu besorgen; nur ein einziges hatten sie bei sich im Boot. (Matt 16:5)15Jesus warnte sie: »Nehmt euch in Acht vor dem Sauerteig der Pharisäer und vor dem Sauerteig von Herodes!« (Luk 12:1)16Da sagten sie zueinander: »Wir haben kein Brot!« (Mark 6:52)17Jesus hörte es und sagte zu ihnen: »Was macht ihr euch Sorgen darüber, dass ihr kein Brot habt? Versteht ihr denn noch immer nicht? Begreift ihr denn gar nichts? Seid ihr genauso verstockt wie die anderen?18Ihr habt doch Augen, warum seht ihr nicht? Ihr habt doch Ohren, warum hört ihr nicht? Erinnert ihr euch nicht daran, (Jer 5:21)19wie ich die fünf Brote unter fünftausend Menschen ausgeteilt habe? Wie viele Körbe mit Resten habt ihr da eingesammelt?« »Zwölf«, sagten sie. (Mark 6:43)20»Und als ich die sieben Brote unter viertausend Menschen ausgeteilt habe, wie viele Körbe mit Resten waren es da?« »Sieben«, antworteten sie; (Mark 8:8)21und Jesus sagte: »Begreift ihr denn immer noch nichts?«
Jesus heilt einen Blinden
22Als sie nach Betsaida kamen, brachten die Leute einen Blinden und baten Jesus, den Mann zu berühren.23Jesus nahm ihn bei der Hand und führte ihn aus dem Ort hinaus. Er spuckte ihm in die Augen,[2] legte ihm die Hände auf und fragte: »Kannst du etwas erkennen?« (Mark 7:33; Joh 9:6)24Der Blinde blickte auf und sagte: »Ja, ich sehe die Menschen; sie sehen aus wie wandelnde Bäume.«25Noch einmal legte ihm Jesus die Hände auf die Augen. Danach blickte der Mann wieder auf – und war geheilt. Er konnte jetzt alles ganz deutlich erkennen.26Jesus befahl ihm: »Geh nicht erst nach Betsaida hinein, sondern geh gleich nach Hause!«
Petrus spricht aus, wer Jesus ist
27Jesus zog mit seinen Jüngern weiter in die Dörfer bei Cäsarea Philippi. Unterwegs fragte er sie: »Für wen halten mich eigentlich die Leute?« (Matt 16:13; Luk 9:18)28Die Jünger gaben zur Antwort: »Einige halten dich für den wiederauferstandenen Täufer Johannes, andere halten dich für den wiedergekommenen Elija, und noch andere meinen, du seist einer von den alten Propheten.« (Mark 6:14; Mark 9:11; Luk 7:16)29»Und ihr«, wollte Jesus wissen, »für wen haltet ihr mich?« Da sagte Petrus: »Du bist Christus, der versprochene Retter!« (Matt 14:33; Joh 1:49; Joh 10:24; Joh 11:27)30Aber Jesus schärfte ihnen ein, mit niemand darüber zu reden.
Jesus kündigt zum ersten Mal seinen Tod an
31Danach begann Jesus den Jüngern klarzumachen, was Gott mit ihm vorhatte: dass der Menschensohn vieles erleiden und von den Ratsältesten, den führenden Priestern und den Gesetzeslehrern verworfen[3] werden müsse, dass er getötet werden und nach drei Tagen auferstehen müsse. (Matt 12:40; Matt 16:21; Mark 9:30; Mark 10:32; Luk 9:22)32Jesus sagte ihnen das ganz offen. Da nahm Petrus ihn beiseite, fuhr ihn an und wollte ihm das ausreden.33Aber Jesus wandte sich um, sah die anderen Jünger und wies Petrus scharf zurecht. »Geh weg!«, sagte er. »Hinter mich, an deinen Platz, du Satan![4] Deine Gedanken stammen nicht von Gott, sie sind typisch menschlich.«
Jesus folgen heißt: ihm das Kreuz nachtragen
34Dann rief Jesus die ganze Menschenmenge hinzu und sagte: »Wer mir folgen will, muss sich und seine Wünsche aufgeben, sein Kreuz auf sich nehmen und auf meinem Weg hinter mir hergehen. (Matt 10:38; Matt 16:24; Luk 9:23; 1 Pet 2:21)35Denn wer sein Leben retten will, wird es verlieren. Aber wer sein Leben wegen mir und wegen der Guten Nachricht verliert, wird es retten. (Matt 10:39; Joh 12:25)36Was hat ein Mensch davon, wenn er die ganze Welt gewinnt, aber zuletzt sein Leben verliert?37Womit will er es dann zurückkaufen?38Die Menschen dieser schuldbeladenen Generation wollen von Gott nichts wissen. Wenn jemand nicht den Mut hat, sich vor ihnen[5] zu mir und meiner Botschaft zu bekennen, dann wird auch der Menschensohn keinen Mut haben, sich zu ihm zu bekennen, wenn er in der Herrlichkeit seines Vaters mit den heiligen Engeln kommt!« (Matt 10:33)