1När kung Jabin i Hasor fick höra vad som hade hänt skickade han ett meddelande med en kallelse till kung Jobab i Madon, kungarna i Simron och Aksaf,2och till kungarna i de norra bergsbygderna, i Araba, söder om Kinarot, och vidare till kungarna på låglandet och kungarna i Dors bergstrakter västerut.3Han meddelade också kananeerna, både österut och västerut, amoreerna, hetiterna, perisseerna, jebuseerna i bergsbygden och hiveerna nedanför Hermon i Mispalandet.4Alla svarade på kallelsen genom att mobilisera sina arméer, och de slog sig samman för att krossa Israel. Deras stora gemensamma armé, med en lång rad hästar och vagnar, fyllde hela området vid Meroms källor så långt man kunde se,5där de hade slagit läger vid källorna.6"Du ska inte vara rädd för dem", sa Herren till Josua. "I morgon vid den här tiden kommer de att vara döda allesammans! Skär av hälsenorna på deras hästar och bränn upp deras vagnar!"7Josua och hans folk anföll dem plötsligt där vid Meroms källor.8Herren överlämnade hela den stora armén i israeliternas hand och de förföljde den ända bort till Stora Sidon, till en plats som kallades Misrefot-Maim, och vidare till Mispadalen, tills det inte fanns en enda överlevande kvar.9Josua och hans män gjorde som Herren gett befallning om; de skar av hälsenorna på hästarna och brände upp alla vagnar.10På vägen tillbaka intog Josua Hasor och dödade dess kung. (Hasor hade en gång varit huvudstad för alla de nämnda rikena.)11Alla i staden dödades, och hela staden sattes i brand.12Josua intog därefter alla de övriga kungastäderna och dödade alla deras invånare, precis som Mose långt tidigare hade gett befallning om.13Men Josua brände inte upp någon av de städer som låg på höjderna, förutom Hasor.14Boskapen och allt som kunde tas som byte från dessa städer fick israeliterna behålla, men allt folket dödades.15Herren hade nämligen talat om för sin tjänare Mose att de skulle göra så, och Mose hade vidarebefordrat denna befallning till Josua, som gjorde precis det han blivit tillsagd att göra. Han var mycket noga med att följa alla de föreskrifter som Herren hade gett Mose.
Hela landet under Israels kontroll
16Josua intog alltså hela landet, bergsbygden, Negev och hela landet Gosen, låglandet och hedmarken och även Israels bergsbygd och dess lågland.17Israels område sträckte sig nu hela vägen från berget Halak, som höjer sig mot Seir, ända till Baal-Gad i Libanondalen nedanför berget Hermon. Josua dödade alla kungarna i dessa områden.18Under en lång tid krigade Josua mot alla dessa kungar.19Inget folk fick något fredsfördrag med undantag av hiveerna i Gibeon. Alla de övriga utrotades.20Herren fick nämligen de fientliga kungarna att vilja strida mot Israel i stället för att be det om fred, och därför blev de dödade, precis som Herren hade sagt till Mose.21Under denna tid utrotade Josua alla anakiterna, som bodde i bergsbygderna vid Hebron, Debir, Anab, i hela Juda bergsbygd och i hela Israels bergsbygd. Han dödade dem alla och utplånade deras städer.22Ingen av dem blev kvar i Israels barns land, med undantag för några som fortfarande fanns kvar i Gasa, Gat och Asdod.23Josua intog alltså hela landet, precis som Herren hade sagt till Mose, och han gav det åt Israels barn som arv, och det delades mellan stammarna. Efter alla dessa krig fick landet äntligen fred.
1-2Als König Jabin von Hazor von den Siegen der Israeliten erfuhr, rief er alle benachbarten Könige zu einem gemeinsamen Kriegszug zusammen: den König Jobab von Madon, die Könige von Schimron und Achschaf und die übrigen Könige im nördlichen Bergland, in der Ebene am See Gennesaret, im westlichen Hügelland und im Küstengebiet von Dor. (Dom 4:1)3Außerdem schickte er Boten zu den Kanaanitern östlich und westlich des Gebirges und zu den Amoritern, Hetitern, Perisitern und Jebusitern im Bergland selbst sowie zu den Hiwitern am Fuß des Hermongebirges im Gebiet von Mizpe.[1]4Sie alle kamen mit ihren Kriegsleuten, einer Menge, die so unzählbar war wie die Sandkörner am Meeresstrand. Auch viele Streitwagen mit Pferden brachten sie mit.5Sie vereinigten ihre Truppen gegen Israel und schlugen bei den Quellen von Merom ihr gemeinsames Lager auf.6Der HERR aber sagte zu Josua: »Hab keine Angst vor ihnen! Morgen um diese Zeit werdet ihr sie alle erschlagen haben. Dafür sorge ich. Nach dem Sieg müsst ihr ihren Pferden die Fußsehnen durchschneiden und ihre Streitwagen verbrennen.« (2 Sam 8:4)7Josua machte mit allen seinen Kriegsleuten einen Überraschungsangriff auf das Lager der Feinde8und der HERR gab sie in die Hand Israels. Die Israeliten schlugen sie in die Flucht und verfolgten sie nach Norden bis zur großen Stadt Sidon und bis Misrefot-Majim und nach Osten bis zur Ebene von Mizpe. Sie erschlugen alle und ließen keinen entkommen.9Nach dem Befehl des HERRN ließ Josua die Fußsehnen der Pferde durchschneiden und die Streitwagen verbrennen.
Der Norden Kanaans wird erobert
10Dann kehrte Josua um und eroberte die Stadt Hazor, die damals die führende Stellung unter den Städten in diesem ganzen Bereich hatte. Er erschlug ihren König11und die Männer Israels vollstreckten an allen Einwohnern den Bann. Niemand blieb am Leben; die Stadt wurde niedergebrannt. (Jos 7:1)12Auch alle anderen Städte eroberte Josua und ließ ihre Könige und alle Einwohner töten, wie es Mose, der Bevollmächtigte des HERRN, befohlen hatte. (5 Mos 7:1)13Diese Städte wurden jedoch nicht niedergebrannt; sie stehen noch heute auf ihren Hügeln.14Die Israeliten nahmen alle wertvollen Dinge und alles Vieh für sich; aber von den Menschen ließen sie niemand am Leben.15So hatte der HERR es seinem Bevollmächtigten Mose befohlen und Mose hatte den Befehl an Josua weitergegeben. Josua hielt sich genau an alle Weisungen, die Mose vom HERRN erhalten hatte.
Die Eroberung des Landes wird vollendet
16Josua eroberte das ganze Land von Süden bis Norden: das Bergland, das Steppengebiet im Süden, die ganze Landschaft Goschen, das Hügelland im Westen und die Jordanebene,17das gesamte Gebiet vom Kahlen Berg, der zum Gebirge Seïr hin liegt, bis nach Baal-Gad in der Ebene zwischen dem Libanon und dem Hermongebirge. Alle Könige dieses Gebietes nahm Josua gefangen und tötete sie.18Er musste jedoch lange gegen sie kämpfen.19Außer der Hiwiterstadt Gibeon schloss keine andere Stadt mit den Israeliten Frieden. Alle mussten erobert werden. (Jos 9:3)20Der HERR hatte ihre Bewohner so starrsinnig gemacht, dass sie den Israeliten Widerstand leisteten; denn er wollte, dass sie alle dem Bann verfielen und ohne Erbarmen vernichtet würden. So hatte er es Mose befohlen.21Damals vernichtete Josua auch die Anakiter, die in den Städten Hebron, Debir und Anab und in anderen Orten im Bergland von Juda und Israel lebten. Er vollstreckte den Bann an ihnen (5 Mos 9:1)22und ließ niemand von ihnen übrig. Nur die Anakiter in Gaza, Gat und Aschdod entkamen dem Untergang. (2 Sam 21:22)23Josua eroberte das ganze Land, wie der HERR es Mose angekündigt hatte. Er gab es dem Volk Israel als Erbbesitz und teilte jedem Stamm sein Gebiet zu. Das Land hatte nun Ruhe und Frieden.