1När Ahas, Jotams son och Ussias sonson, regerade i Juda anfölls Jerusalem av kung Resin i Aram och kung Peka, Remaljas son, i Israel, men de lyckades inte inta staden.2När man vid hovet fick höra ryktet om att Aram hade allierat sig med Israel, blev både kungen och folket förtvivlade och darrade av skräck.3Då sa Herren till Jesaja: "Du ska ta med dig din son Sear-Jasub och gå ut och möta kung Ahas. Du kommer att träffa honom vid slutet av övre dammens vattenledning på vägen som leder till Valkarfältet.4Säg till honom att inte bekymra sig längre. Han behöver inte vara rädd för Resin och Peka.5Visst kommer Aram och Israel att anfalla er. De säger:6'Vi ska invadera Juda och skapa panik bland folket och sedan ta oss fram till Jerusalem och göra Tabals son till kung.'7Men Herren Gud säger: 'Denna plan ska inte lyckas,8för Damaskus ska förbli huvudstad enbart i Aram, och kung Resins rike ska inte utvidga sina gränser. Inom sextiofem år ska Efraim också vara krossat.9Samaria är huvudstad endast över Efraim, och kung Pekas makt ska inte öka. Tror du mig inte? Om du vill att jag ska beskydda dig, måste du lära dig att tro på vad jag säger.' "10Inte långt därefter hade Herren ännu ett budskap till kung Ahas:11"Be mig om ett tecken, Ahas, som bevis för att jag verkligen ska krossa dina fiender precis som jag sagt. Be om vad du vill, uppifrån himlen eller nerifrån jorden."12Men kungen vägrade att göra det. "Jag vill inte besvära Herren med något sådant", sa han.13Då sa Jesaja: "Lyssna, Davids hus! Det är inte nog med att ni sätter människors tålamod på prov, ni frestar också på Herrens tålamod!14Men Herren ska själv ge er ett tecken. Ett barn ska födas av en ung kvinna! Det barnet ska hon kalla Immanuel, 'Gud är med oss'.15-16Innan detta barn avvants och kan skilja mellan rätt och fel, kommer de båda kungarna som du är så rädd för, kungarna i Israel och Syrien, att vara döda.17Men senare ska Herren låta en fruktansvärd förbannelse komma över dig och ditt folk och din familj. Då ska det bli ett skräckvälde som man inte vetat av sedan Salomos rike delades i Israel och Juda. Den mäktige assyriske kungen ska komma med sin väldiga armé!18Då ska Herren sända efter Övre Egyptens och Assyriens arméer, och de ska komma över er som flugsvärmar för att utrota er, och som bin för att sticka och döda.19De ska komma i väldiga skaror och sprida sig över hela landet, till och med i de ödsliga dalarna, i bergsgrottorna, i de törniga snåren och vid alla vattenhål.20Då ska Herren ta kungen av Assyrien och använda honom som sin rakkniv. Han ska förolämpa dig genom att raka av dig allt hår på kroppen och ditt skägg. Ja, han ska fullständigt renraka hela landet.21När de slutligen är färdiga med sin plundring, ska alla fält vara förstörda och hela landet betesmark. Man ska inte kunna ha mer än en ko och några getter och vara hänvisade till boskapsskötsel.22Man kommer att få leva av mjölk, ost och vildhonung, varken vin eller säd kan odlas.23Där det fanns vingårdar med tusentals ädla vinstockar, ska det bara finnas tistlar och ogräs kvar.24Hela landet har blivit vildmark, och överallt måste man vara beväpnad med pil och båge.25Allt man kan göra är att släppa sin boskap lös där och låta den beta fritt."
1In Juda war Ahas, der Sohn von Jotam und Enkel von Usija, König. Damals zogen Rezin, der König von Syrien, und Pekach, der Sohn von Remalja, der König von Israel, gegen Jerusalem heran. Sie griffen die Stadt an, konnten sie aber nicht einnehmen. (2 Kung 16:5)2Im Königspalast wurde gemeldet, die syrischen Truppen stünden schon im Gebiet von Efraïm.[1] Der König zitterte und mit ihm das ganze Volk, wie Bäume, die vom Sturm geschüttelt werden.3Da gab der HERR dem Propheten Jesaja den Auftrag: »Nimm deinen Sohn Schear-Jaschub mit und geh zu König Ahas hinaus, ans Ende der Wasserleitung beim oberen Teich, auf die Straße, die zum Tuchmacherfeld führt! (Jes 36:2)4Sag zu Ahas: ›Bleib ruhig, hab keine Angst! Werde nicht weich vor dem Zorn Rezins und Pekachs; sie sind nur qualmende Brennholzstummel.5Die Syrer unter Rezin und die Efraïmiten unter dem Sohn Remaljas planen zwar Böses gegen dich. Sie sagen:6Wir wollen nach Juda hinaufziehen, den Leuten dort Angst einjagen, das Land an uns bringen und als neuen König den Sohn Tabeals einsetzen!7Aber der HERR, der mächtige Gott, sagt: Das wird ihnen nicht gelingen!8Syrien ist nicht stärker als Damaskus und Damaskus nicht stärker als Rezin. Und das Reich der Leute von Efraïm? In 65 Jahren wird es am Ende sein und das Volk wird nicht mehr bestehen.9Denn Efraïm ist nicht stärker als Samaria und Samaria nicht stärker als der Sohn Remaljas. Vertraut auf den HERRN! Wenn ihr nicht bei ihm bleibt, dann bleibt ihr überhaupt nicht!‹«[2] (2 Mos 14:14; Jes 28:16; Jes 30:15; Jes 37:6)
Trotz des Unglaubens steht Gott zu seiner Zusage
10Weiter ließ der HERR dem König sagen:11»Fordere doch als Bestätigung ein Zeichen vom HERRN, deinem Gott, ganz gleich, ob aus der Totenwelt oder aus dem Himmel!« (Dom 6:17; 1 Kung 13:3; Jer 44:29; Mark 8:11)12Ahas antwortete: »Ich verlange kein Zeichen, ich will den HERRN nicht auf die Probe stellen.«13Da sagte Jesaja: »Hört, ihr vom Königshaus! Es reicht euch wohl nicht, dass ihr den Menschen zur Last werdet! Müsst ihr auch noch die Geduld meines Gottes auf die Probe stellen?14Deshalb wird der Herr euch von sich aus ein Zeichen geben: Die junge Frau[3] wird schwanger werden und einen Sohn zur Welt bringen, den wird sie Immanuël (Gott steht uns bei) nennen. (Matt 1:23)15Er wird Butter und Honig essen, bis er Gutes und Böses unterscheiden kann. (2 Mos 3:8)16Noch bevor er alt genug ist, zwischen Gut und Böse zu unterscheiden, wird das Land der beiden Könige verwüstet sein, vor denen du jetzt Angst hast. (Jes 8:4)17Aber der HERR wird für dich, dein Volk und deine Familie eine Unglückszeit kommen lassen, wie man sie seit der Trennung Israels von Juda nicht erlebt hat. Das wird durch den König von Assyrien geschehen.«
Eine dunkle Zukunft
18Der Tag kommt, an dem der HERR die Feinde herbeiholen wird. Er pfeift dem Fliegenschwarm an den Mündungen des Nils und dem Bienenschwarm in Assyrien (Jes 5:26)19und sie werden kommen und sich niederlassen in den Talschluchten und Felsspalten, in allen Dornenhecken, an allen Tränkstellen.20Wenn es so weit ist, wird der Herr den König von Assyrien in Dienst nehmen, von jenseits des Eufrats holt er ihn herbei. Er wird ihn als Schermesser benutzen, um euch das Kopfhaar abzuscheren, auch die Schamhaare und den Bart.21Wenn diese Zeit kommt, wird jeder nur noch eine Kuh und zwei Ziegen haben.22Aber die werden so viel Milch geben, dass die ganze Familie Butter essen kann. Wer dann noch im Land übrig geblieben ist, wird sich mit Butter und Honig ernähren.23Wenn diese Zeit kommt, wird man die Weinberge ungepflegt lassen müssen, sogar solche, die tausend Weinstöcke tragen, jeder ein Silberstück wert. Sie werden von Dornen und Disteln überwuchert.24Das ganze Land wird voller Dornen und Disteln sein, man wird höchstens noch mit Pfeil und Bogen dorthin gehen, um zu jagen.25Auch die Hügel, die jetzt noch mit der Hacke bestellt werden, wird niemand mehr betreten aus Angst vor den Dornen und Disteln. Rinder wird man dort weiden lassen und Schafe werden den Boden zertreten.