1Men i sjunde månaden kom Ismael, Netanjas son och Elisamas sonson, som var av kunglig släkt och en av de förnämsta hovmännen, till Mispa i sällskap med tio män. Gedalja inbjöd dem att äta med honom.2Mitt under måltiden rusade plötsligt Ismael och hans män upp, drog sina svärd och dödade Gedalja.3Sedan gick de ut och dödade alla judiska ämbetsmän och babyloniska soldater som var i Mispa tillsammans med Gedalja.4Nästa dag, innan folket fått reda på vad som hänt,5kom åttio män till Mispa från Sikem, Silo och Samaria för att tillbe i Herrens tempel. De hade rakat av sig skägget, rivit sönder sina kläder och ristat in märken på sina kroppar. De hade med sig spisoffer och rökelse, som de skulle bära fram i Herrens hus.6Ismael gick ut ur staden för att möta dem och han grät högljutt när han kom emot dem. "Kom ska ni få se vad som har hänt med Gedalja", sa han.7När de hade kommit in i staden, dödade Ismael och hans män allesammans utom tio. De döda kropparna kastade de i en brunn.8De tio hade övertalat Ismael, att om han lät dem gå skulle han få deras förråd av vete, korn, olja och honung, som de hade gömt ute på landsbygden.9Brunnen, som Ismael hade kastat de döda kropparna i, var den stora brunn som kung Asa hade låtit göra, när han byggde fästningar i Mispa för att skydda sig mot Baesa, Israels kung. Den blev alldeles full av döda kroppar.10Ismael tog till fånga kvinnor från Sidkias hov, som fanns kvar i Jerusalem, och de personer som Nebusaradan, befälhavaren över vakten, hade lämnat under Gedaljas vård i Mispa. Han tog dem med sig, när han så småningom drog bort mot ammoniternas land.11Men när Johanan, Kareas son, och de andra gerillaledarna fick höra vad Ismael hade gjort,12samlade de alla sina män och gav sig iväg för att stoppa honom. De fick tag i honom vid den stora källan i Gibeon.13-14De som Ismael hade tagit till fånga ropade högt av glädje när de fick se Johanan och hans män och sprang för att möta dem.15Under tiden flydde Ismael med åtta av sina män in i ammoniternas land.16-17Johanan och hans män tog med sig alla de hade räddat, soldater, kvinnor, barn och hovmän till värdshuset i Kimham i närheten av Betlehem, för att förbereda sin vidare flykt till Egypten.18De var nämligen rädda för vad babylonierna skulle göra när de nåddes av nyheten om att Ismael hade dödat Gedalja, som kungen i Babylon hade utsett till landshövding.
Jeremia 41
Gute Nachricht Bibel 2018
från Deutsche Bibelgesellschaft1Im siebten Monat desselben Jahres kam Jischmaël, der Sohn von Netanja und Enkel von Elischama, in Begleitung von zehn anderen Männern zu Gedalja nach Mizpa. Jischmaël gehörte zur königlichen Familie und war einer der höchsten Offiziere des Königs gewesen. Während sie alle miteinander aßen, (2 Kung 25:25)2standen Jischmaël und seine Begleiter auf, zogen ihre Schwerter und töteten Gedalja, den der Babylonierkönig zum Statthalter für das Land eingesetzt hatte.3Jischmaël brachte auch die anderen Männer aus Juda um, die bei Gedalja in Mizpa waren, und ebenso die babylonischen Kriegsleute, die er dort fand.
Jischmaël ermordet Pilger aus Samarien
4Am folgenden Tag – noch hatte niemand erfahren, dass Gedalja von Jischmaël ermordet worden war –5näherten sich Mizpa achtzig Männer. Zum Zeichen der Trauer waren ihre Bärte abgeschnitten, ihre Kleider zerrissen, ihre Haut blutig geritzt. Sie kamen aus Sichem, Schilo und Samaria und wollten nach Jerusalem, um Weihrauch und andere Opfergaben zum Tempel des HERRN zu bringen.6Jischmaël ging weinend aus Mizpa hinaus ihnen entgegen und lud sie ein: »Kommt zu Gedalja, dem Sohn Ahikams!«7Als die Männer aber in der Stadt waren, wurden sie von Jischmaël und seinen Leuten niedergemetzelt und ihre Leichen in eine Zisterne geworfen.8Nur zehn von ihnen wurden verschont. Sie hatten zu Jischmaël gesagt: »Töte uns nicht! Wir zeigen dir, wo wir auf dem Feld Vorräte versteckt haben: Weizen und Gerste, Öl und Honig.«9Die Zisterne, in die Jischmaël die Leichen der Ermordeten werfen ließ, war dieselbe große[1] Zisterne, die König Asa von Juda hatte aushauen lassen, als er gegen Bascha, den König von Israel, Krieg führte. Jetzt füllte Jischmaël, der Sohn von Netanja, sie ganz mit Leichen. (1 Kung 15:16)
Die Mitgeschleppten werden befreit
10Den Rest der Bevölkerung von Mizpa und auch die Töchter des Königs von Juda, alle, die Nebusaradan, der Befehlshaber der Leibwache, in die Obhut Gedaljas gegeben hatte, nahm Jischmaël gefangen und zog ab, um mit ihnen auf ammonitisches Gebiet hinüberzugelangen.11Als Johanan, der Sohn Kareachs, und die anderen Truppenführer hörten, was Jischmaël getan hatte,12verfolgten sie ihn mit allen ihren Männern und holten ihn beim großen Teich von Gibeon ein. (2 Sam 2:13)13Die Leute, die Jischmaël aus Mizpa mitgeschleppt hatte, freuten sich, als sie Johanan und die anderen Truppenführer kommen sahen.14Sie kehrten Jischmaël den Rücken und liefen zu Johanan, dem Sohn Kareachs, über.15Jischmaël entkam mit acht seiner Männer und ging zu den Ammonitern.
Aufbruch nach Ägypten
16Johanan, der Sohn Kareachs, und die anderen Truppenführer übernahmen nun die Verantwortung für die Leute, die Jischmaël nach dem Mord an Gedalja aus Mizpa weggeführt hatte und die sie ihm bei Gibeon abgejagt hatten. Es waren Männer, Frauen und Kinder, und unter den Männern auch Hofbeamte und Kriegsleute.17Sie alle flohen nach Süden bis zur Herberge Kimhams bei Betlehem. Dort machten sie vorläufig halt, um dann weiter nach Ägypten zu ziehen.18Sie hatten Angst vor den Babyloniern, denn Jischmaël hatte Gedalja ermordet, den der Babylonierkönig zum Statthalter für Juda eingesetzt hatte. (Jer 42:11)