1Därför, mina kära syskon, ska ni hålla fast vid er tro på Herren Jesus, ni som jag älskar och längtar efter, ni som är min glädje och min stolthet.2Så vill jag be Euodia och Syntyche att försöka vara eniga, eftersom ni båda lever i gemenskap med Herren Jesus.3Och jag ber dig, min trogna medarbetare[1], att hjälpa dessa kvinnor, för de har spridit det glada budskapet om Jesus tillsammans med mig. De har arbetat tillsammans med mig, precis som Clemens och mina övriga medarbetare som har sina namn skrivna i livets bok.4Känn glädje i er gemenskap med Herren Jesus! Ja, jag säger om igen: Känn glädje i hans gemenskap!5Låt alla se hur vänliga och omtänksamma ni är mot andra. Tänk på att Herren kommer snart!6Oroa er inte för någonting, utan be till Gud och fråga honom om hjälp. Tala om för honom vad ni behöver och tacka honom ständigt.7Då ska Gud ge er av sin frid, som är djupare än vi någonsin kan förstå. Och hans frid ska skydda era hjärtan och era tankar, eftersom ni lever i gemenskap med Jesus Kristus.8Och nu, mina syskon, vill jag uppmana er att fylla era sinnen med det som är sant, det som är värt respekt och det som är rätt. Låt tankarna vara upptagna med sådant som är bra i Guds ögon, sådant som är värt att älska och tala väl om, ja, allt som är utmärkt och värt beröm.9Fortsätt att leva enligt den undervisning ni har fått av mig, muntligt eller i brev, och handla på samma sätt som ni såg mig göra när jag var hos er. Då ska Gud, han som ger frid, stötta och hjälpa er.
Paulus tackar för gåvan
10Jag är så glad, och jag tackar Herren Jesus, för att ni nu äntligen har fått tillfälle igen att visa att ni vill hjälpa mig.11Det betyder inte att jag tidigare led brist på något, för jag har lärt mig att vara nöjd med det jag har.12Jag klarar både fattigdom och överflöd, för jag har erfarenhet av båda. Jag vet hur det är att vara mätt, och jag vet hur det är att vara hungrig. Ibland har jag haft för mycket och ibland har jag haft för lite.13Allt klarar jag av, eftersom Herren Jesus ger mig kraft.14Men jag är ändå väldigt tacksam för att ni ville hjälpa mig i min svåra situation.15Ni filipper vet ju också själva hur det var när ni just hade tagit emot det glada budskapet om Jesus. Ni var den enda församling som gav mig ekonomisk hjälp när jag lämnade Makedonien för att sprida budskapet på andra platser.16Ja, till och med innan jag hade lämnat Makedonien, och var kvar i Thessalonike, skickade ni mig hjälp mer än en gång.17Men även om jag är tacksam över era gåvor, så gläder jag mig mest över att ni en dag ska få lön för er givmildhet.18Nu har jag fått allt jag behöver, och mer än så. Jag saknar inget sedan jag fick den gåva ni skickade med Epafroditos. Och ni kan vara säkra på att er gåva är ett offer som gläder och tillfredsställer Gud.19Den Gud jag tjänar är oändligt rik. Och genom Jesus Kristus ska han ge också er allt vad ni behöver, eftersom ni lever i gemenskap med Kristus.20Äran tillhör vår Gud och Far i all evighet. Ja, det är sant![2]
Sluthälsningar
21Hälsa alla de som tillhör Gud genom sin gemenskap med Jesus Kristus. De troende bröder som är hos mig hälsar till er.22Alla de troende här hälsar till er, särskilt de som arbetar vid kejsarens hov.23Med önskan om att Herren Jesus Kristus i sin godhet och kärlek ska skydda er.
Ermahnung zu Eintracht, Freude und Streben nach dem Guten. Friedenswunsch
1Also, meine geliebten Brüder und Schwestern,[1] nach denen ich mich sehne, meine Freude und mein Siegeskranz: Steht fest in der Kraft, die der Herr euch schenkt, meine Lieben! (1 Thess 2:17)2Ich ermahne Evodia und ich ermahne Syntyche, dass sie sich als Schwestern im Glauben vertragen.3Dich aber, mein bewährter Syzygus,[2] bitte ich, dass du ihnen dabei hilfst. Die beiden haben sich mit mir für die Verbreitung der Guten Nachricht eingesetzt, zusammen mit Klemens und meinen anderen Mitarbeitern, deren Namen im Buch des Lebens stehen. (Upp 3:5)4Freut euch immerzu, mit der Freude, die vom Herrn kommt! Und noch einmal sage ich: Freut euch! (Fil 2:18)5Alle in eurer Umgebung sollen zu spüren bekommen, wie freundlich und gütig ihr seid. Der Herr kommt bald! (Rom 13:11; 1 Kor 16:22; Heb 10:25; Jak 5:8; Upp 22:20)6Macht euch keine Sorgen, sondern wendet euch in jeder Lage an Gott und bringt eure Bitten vor ihn. Tut es mit Dank für das, was er euch geschenkt hat. (Ps 37:5; Matt 6:25; 1 Pet 5:7)7Dann wird der Frieden Gottes, der alles menschliche Begreifen weit übersteigt, euer Denken und Wollen im Guten bewahren, geborgen in der Gemeinschaft mit Jesus Christus. (Joh 14:27; Kol 3:15)8Im Übrigen, meine Brüder und Schwestern:[3] Richtet eure Gedanken auf das, was schon bei euren Mitmenschen[4] als rechtschaffen, ehrbar und gerecht gilt, was rein, liebenswert und ansprechend ist, auf alles, was Tugend heißt und Lob verdient.9Lebt so, wie ich es euch gelehrt und euch als verbindliche Weisung weitergegeben habe und wie ihr es von mir gehört und an mir gesehen habt. Gott, der Frieden schenkt, wird euch beistehen! (1 Kor 4:16)
Dank für die Unterstützung
10Es war mir eine große Freude und ein Geschenk vom Herrn, dass eure Fürsorge für mich wieder einmal so richtig aufgeblüht ist. Ihr wolltet ja schon die ganze Zeit etwas für mich tun, aber es ergab sich keine Gelegenheit.11Ich sage das nicht, weil ich in Not war. Ich habe gelernt, in jeder Lage zurechtzukommen und nicht von äußeren Umständen abhängig zu sein: (1 Tim 6:6)12Ich kann Not leiden, ich kann im Wohlstand leben; mit jeder Lage bin ich vertraut. Ich kenne Sattsein und Hungern, ich kenne Mangel und Überfluss. (2 Kor 6:10)13Allem bin ich gewachsen durch den, der mich stark macht. (2 Kor 12:9)14Aber es war freundlich von euch, dass ihr an meiner Notlage Anteil genommen und mir geholfen habt.15Ihr wisst ja selbst, ihr in Philippi: Am Anfang meiner Missionstätigkeit, als ich die Gute Nachricht von Mazedonien aus weitertrug, wart ihr die einzige Gemeinde, von der ich als Gegenleistung für meinen Dienst etwas annahm. (2 Kor 11:8)16Schon nach Thessalonich habt ihr mir etwas für meinen Unterhalt geschickt und auch später bei der einen oder andern Gelegenheit. (Apg 17:1)17Denkt nicht, dass es mir auf euer Geld ankommt! Mir liegt daran, dass sich euer eigenes Guthaben vermehrt – ich meine: dass euer Glaube einen Ertrag bringt, der euch bei Gott gutgeschrieben wird.[5] (1 Kor 9:11)18Ich bestätige, dass ich durch Epaphroditus den ganzen Betrag erhalten habe. Es ist mehr als genug; ich habe nun wirklich alles, was ich brauche. Diese Gabe ist wie ein Opfer, dessen Duft zu Gott aufsteigt und an dem er seine Freude hat. (3 Mos 3:5; Fil 2:25; Heb 13:16)19Gott, dem ich diene, wird euch alles geben, was ihr braucht, so gewiss er euch durch Jesus Christus am Reichtum seiner Herrlichkeit teilhaben lässt.20Unserem Gott und Vater gehört die Herrlichkeit für alle Ewigkeit! Amen.
Grüße und Schlusswunsch
21Grüßt alle, die zur Gemeinde gehören – alle, die mit Jesus Christus verbunden sind![6] Die Brüder, die bei mir sind, lassen euch grüßen.22Es grüßen euch alle Christen hier am Ort, die ganze hiesige Gemeinde,[7] besonders die, die im kaiserlichen Dienst stehen.23Die Gnade des Herrn Jesus Christus sei mit euch![8]