1Ungefär samtidigt började kung Herodes gripa och misshandla flera av församlingens medlemmar.2Han lät halshugga Jakob, Johannes bror,3och när han såg att de judiska ledarna gillade det, arresterade han också Petrus. Detta hände under påskhögtiden[1].4Efter arresteringen satte han Petrus i fängelse och lät fyra vaktstyrkor med vardera fyra man bevaka honom. Herodes hade efter påsken tänkt ställa Petrus inför folket och döma honom.5Men medan Petrus satt där fängslad, bad församlingen ivrigt att Gud skulle bevara honom.6Natten innan han skulle ställas inför rätta låg Petrus och sov, fastkedjad mellan två soldater, och utanför celldörren fanns andra soldater som vaktade fängelset.7Då fylldes cellen plötsligt av ljus, och en ängel från Herren stod där. Ängeln stötte Petrus i sidan och väckte honom och sa: ”Res dig upp, snabbt!” Och i samma stund föll kedjorna från Petrus händer.8Ängeln fortsatte: ”Ta på dig bältet och sandalerna”, och när Petrus gjort det, sa ängeln: ”Bra, svep nu om dig manteln och följ mig.”9Petrus följde med ängeln ut ur cellen, men han trodde hela tiden att det var en syn och inte något som hände i verkligheten.10De passerade först en vaktpost och sedan en till och var till slut framme vid järnporten som ledde ut mot staden. Där öppnade sig porten för dem alldeles av sig själv, det var bara att gå ut! Och sedan de gått nerför gatan en bit, var ängeln plötsligt borta!11När Petrus hade lugnat ner sig, sa han till sig själv: ”Det är sant! Herren sände verkligen sin ängel och räddade mig från Herodes, från allt som judarna hade väntat skulle hända mig.”12Och när han fattat helt och fullt gick han hem till Maria, mamma till Johannes Markus. Där var hela huset fullt av troende som bad till Gud.13Petrus bultade på porten, och en flicka som hette Rhode kom för att låsa upp.14Men när hon kände igen Petrus röst, blev hon så glad att hon glömde att öppna. Istället sprang hon tillbaka in i huset och berättade för alla att Petrus stod utanför på gatan.15”Du är galen”, ropade de. Men hon gav sig inte, och då sa de: ”Det kanske är hans ängel.[2]”16Under tiden fortsatte Petrus att bulta, och när de äntligen öppnade och såg att det var han, blev de utom sig av häpnad.17Men han gav tecken åt dem att vara tysta och berättade sedan för dem hur Herren hade fört honom ut ur fängelset. Till sist sa han: ”Låt Jakob[3] och de andra i församlingen få veta vad som har hänt”, och så gick han vidare till en annan plats.18När morgonen kom blev det stor uppståndelse bland soldaterna i fängelset. Ingen kunde fatta vad som hade hänt med Petrus.19Och när Herodes skickade efter Petrus och inte fick tag i honom, ställde han till med förhör bland vakterna och dömde dem samtliga till döden. Efter detta lämnade Herodes Judeen och for till Caesarea och stannade där.
Herodes död
20Invånarna i Tyros och Sidon[4], som var beroende av Herodes land för sin matförsörjning, hade gjort Herodes arg och läget var spänt. De skickade därför en gemensam delegation till Herodes för att be om fred. Och sedan de lyckats få över kungens kammarherre Blastos på sin sida,21fick de löfte om att träffa Herodes. På den bestämda dagen tog sedan Herodes på sig den kungliga manteln, satte sig på sin tron och talade till dem.22Folket hyllade honom då och ropade: ”Det är en gud som talar och inte en människa!”23Men i samma ögonblick lät Herren en ängel göra Herodes sjuk, eftersom Herodes tog emot människors tillbedjan istället för att ge Gud äran, och han blev uppäten av maskar och dog.
Barnabas och Saul sänds ut från Antiochia
24Men budskapet om Jesus spreds till allt fler, och många människor kom till tro.25Och sedan Barnabas och Saul hade fullgjort sitt uppdrag i Jerusalem, återvände de till Antiochia och tog Johannes Markus med sig.
Jakobus wird hingerichtet, Petrus gefangen genommen
1Um diese Zeit ließ König Herodes[1] verschiedene Mitglieder der Gemeinde von Jerusalem festnehmen und schwer misshandeln.2Jakobus, den Bruder von Johannes, ließ er enthaupten. (Mark 10:35)3Als er merkte, dass dies den Juden gefiel, ging er noch einen Schritt weiter und ließ auch Petrus gefangen nehmen – gerade in den Tagen des Passafestes.4Petrus wurde ins Gefängnis gebracht; zu seiner Bewachung wurden vier Gruppen zu je vier Soldaten abgestellt, die einander ablösen sollten. Herodes wollte ihm nach dem Fest vor allem Volk den Prozess machen. (Apg 4:3; Apg 5:18)5So saß Petrus also streng bewacht im Gefängnis. Die Gemeinde aber betete Tag und Nacht inständig für ihn zu Gott. (Apg 1:14; Apg 2:42; Apg 6:4; Jak 5:16)
Petrus wird aus dem Gefängnis befreit
6In der Nacht, bevor Herodes ihn vor Gericht stellen wollte, schlief Petrus zwischen zwei der Wachsoldaten, mit Ketten an sie gefesselt. Vor der Tür der Zelle waren die zwei anderen als Wachtposten aufgestellt.7Plötzlich stand da der Engel des Herrn, und die ganze Zelle war von strahlendem Licht erfüllt. Der Engel weckte Petrus durch einen Stoß in die Seite und sagte: »Schnell, steh auf!« Da fielen Petrus die Ketten von den Händen. (Apg 5:19)8Der Engel sagte: »Leg den Gürtel um und zieh die Sandalen an!« Petrus tat es, und der Engel sagte: »Wirf dir den Mantel um und komm mit!«9Petrus folgte ihm nach draußen. Er wusste nicht, dass es Wirklichkeit war, was er da mit dem Engel erlebte; er meinte, er hätte eine Vision.10Sie kamen ungehindert am ersten der Wachtposten vorbei, ebenso am zweiten, und standen schließlich vor dem eisernen Tor, das in die Stadt führte. Das Tor öffnete sich von selbst. Sie traten hinaus und gingen die Straße entlang, doch als Petrus in die nächste einbog, war der Engel plötzlich verschwunden.11Als Petrus zu sich kam, sagte er: »Es ist also wirklich wahr! Der Herr hat seinen Engel geschickt, um mich vor Herodes zu retten und vor dem zu bewahren, was das jüdische Volk sich erhofft hat!«12Als ihm das klar geworden war, ging er zu dem Haus, das Maria gehörte, der Mutter von Johannes mit dem Beinamen Markus. Dort waren viele Christen versammelt und beteten immer noch für seine Freilassung. (Apg 12:25; Apg 13:5; Apg 13:13; Apg 15:37; Kol 4:10; 2 Tim 4:11; Filem 1:24; 1 Pet 5:13)13Petrus klopfte an das Hoftor, und die Dienerin Rhode kam, um zu hören, wer draußen sei.14Als sie Petrus an der Stimme erkannte, vergaß sie vor Freude, das Tor zu öffnen; sie rannte ins Haus und meldete, Petrus stehe draußen.15»Du bist nicht ganz bei Verstand!«, sagten die im Haus. Und als Rhode darauf bestand, meinten sie: »Das ist sein Schutzengel!«16Petrus aber klopfte und klopfte, bis sie schließlich aufmachten. Als sie ihn sahen, gerieten sie außer sich.17Er bat mit einer Handbewegung um Ruhe und erklärte ihnen, wie ihn Gott aus dem Gefängnis befreit hatte. »Berichtet das Jakobus[2] und allen anderen Brüdern und Schwestern!«,[3] sagte er. Dann verließ er Jerusalem.18Als es Tag wurde, gab es bei der Wachmannschaft eine große Aufregung, weil Petrus verschwunden war. (Apg 5:22)19Herodes ließ überall nach ihm suchen, aber vergeblich. Darauf verhörte er die Soldaten. Er befand sie für schuldig und ließ sie hinrichten. Danach begab sich Herodes von Jerusalem hinab nach Cäsarea in seine Hauptresidenz.
Der Tod von Herodes Agrippa I.
20König Herodes lag im Streit mit den Bürgern von Tyrus und Sidon, und sein Zorn über sie war groß. Nun hatten sie eine Abordnung geschickt und um eine friedliche Beilegung des Konflikts gebeten. Den königlichen Palastverwalter Blastus hatten sie dafür gewonnen, beim König ein Wort für sie einzulegen. Die Bürger von Tyrus und Sidon waren nämlich für ihre Lebensmittelversorgung auf Lieferungen aus dem Gebiet des Königs angewiesen.21An dem Tag, an dem die Beilegung des Streits feierlich verkündet werden sollte, nahm Herodes in der Pracht seiner königlichen Gewänder auf der Tribüne Platz und hielt in öffentlicher Volksversammlung eine Rede an die Abordnung aus Tyrus und Sidon.22Das Volk von Cäsarea aber rief laut: »So redet ein Gott, nicht ein Mensch!« (Hes 28:2)23Im selben Augenblick schlug ihn der Engel des Herrn – weil er sich als einen Gott feiern ließ, anstatt dem wahren Gott die Ehre zu geben. Der König wurde von Würmern zerfressen und starb. (2 Mack 9:5)24Die Botschaft Gottes aber breitete sich aus und die Zahl der Glaubenden nahm immer mehr zu. (Apg 2:41)
Barnabas und Saulus von der Gemeinde in Antiochia ausgesandt
25Nachdem Barnabas und Saulus die Geldspende in Jerusalem übergeben hatten, kehrten sie nach Antiochia zurück. Sie brachten Johannes mit dem Beinamen Markus aus Jerusalem mit. (Apg 9:27; Apg 11:29; Apg 12:12)