1Herre, hör min bön! Svara när jag ropar till dig, för du håller dina löften.2Ställ mig inte inför rätta, för ingen är oskyldig i dina ögon.3Mina fiender förföljde mig och tog mig till fånga. De har slagit ner mig till marken och de tvingar mig att ligga i mörker, precis som de som ligger i graven.4Därför har jag förlorat allt mitt hopp och är förlamad av skräck.5Jag minns de fantastiska under som du gjorde förr.6Jag sträcker mig mot dig, ja, jag längtar efter dig precis som ett förtorkat land törstar efter regn.7Kom snart, Herre, och svara mig, för jag blir alltmer deprimerad. Vänd dig inte bort från mig, för då kommer jag att dö.8Påminn mig varje morgon om din godhet, för jag litar på dig. Visa mig den väg jag ska gå! Jag behöver dig!9Rädda mig från mina fiender! Herre, jag flyr till dig, för det är bara hos dig som jag kan gömma mig.10Hjälp mig att leva som du vill, för du är min Gud. Låt din gode Ande leda mig på rätta vägar.11Herre, stå vid ditt ord. Det kommer att ge ditt namn ära. Led mig ut ur alla svårigheter.12Eftersom du är kärleksfull och god mot mig, ber jag dig att utplåna alla mina fiender och döda alla som tänker skada mig, för jag är din tjänare.
1Ein Psalm Davids.
HERR, höre mein Bittgebet, vernimm doch mein Flehen,
in deiner Treue antworte mir, in deiner Gerechtigkeit!2Geh mit deinem Knecht nicht ins Gericht;
denn keiner, der lebt, ist gerecht vor dir! (Job 4:17; Job 9:2; Job 25:4; Ps 130:3; Pred 7:20)3Ja, der Feind verfolgte mich, /
trat mein Leben zu Boden,
ließ mich in tiefer Finsternis wohnen wie längst Verstorbene. (Klag 3:6)4Daher schwand mir mein Lebensgeist,
mein Herz erstarrt in meinem Innern. (Job 17:1; Ps 142:4)5Ich gedachte der Tage der Vorzeit, /
erwog all deine Taten,
ich sinne nach über das Werk deiner Hände. (Ps 77:6)6Ausgebreitet habe ich meine Hände zu dir,
wie erschöpftes Land ist vor dir meine Seele. [Sela] (Ps 42:2)7Eile, HERR, gib mir Antwort,
denn es erlischt mein Lebensgeist!
Verbirg vor mir nicht dein Angesicht,
sonst gleiche ich denen, die hinabfahren in die Grube. (Ps 28:1; Ps 69:18; Ps 88:5; Ps 102:3)8Lass mich am Morgen deine Huld erfahren,
denn auf dich vertraute ich!
Lass mich den Weg erkennen, den ich gehen soll,
denn zu dir erhob ich meine Seele! (Ps 25:1; Ps 90:14)9Entreiß mich meinen Feinden, HERR
zu dir nehme ich meine Zuflucht![1]10Lehre mich tun, was dir gefällt, /
denn du bist mein Gott!
Dein guter Geist leite mich auf ebenem Land. (Ps 119:1)11Um deines Namens willen, HERR, wirst du mich am Leben erhalten, /
wirst du mich herausführen in deiner Gerechtigkeit
aus der Drangsal meiner Seele.12In deiner Huld wirst du meine Feinde vernichten, /
du wirst zugrunde gehen lassen alle Bedränger meiner Seele,
weil ich dein Knecht bin. (Ps 54:7)