1-2Babylons avgudar Bel och Nebo förs bort på oxkärror! Men titta! Djuren snubblar! Kärran välter! Gudarna faller ner på marken! Är det allt de kan göra? Om de inte ens kan rädda sig själva från ett sådant fall, hur ska de då kunna rädda dem som tillber dem för att komma undan Kores?3"Hör på mig, ni som finns kvar i Israel! Jag har skapat er och haft omsorg om er sedan ni föddes.4Jag ska vara er Gud under hela er livstid, ja, även när ni blivit gamla och håret börjar bli grått. Jag har skapat er och ska också sörja för er. Jag ska uppehålla er och vara er Frälsare.5Vad i himlen eller på jorden kan ni jämföra mig med? Vem kan ni få tag i som är lik mig?6Vill ni jämföra mig med en avgudabild, som är tillverkad av silver och guld? Man lejer en guldsmed för att av sitt överflöd tillverka en gud! Sedan faller man ner och tillber!7Man måste bära den, för den kan inte gå själv, och där man ställer ner den måste den bli kvar! Om man ber till den får man inget svar. Den kan inget göra för den som är i svårigheter.8Glöm inte bort det, ni som är upproriska!9Glöm inte bort hur många gånger jag klart och tydligt talat om för er vad som ska hända i framtiden! För jag är Gud, bara jag, och det finns ingen som är lik mig.10Jag kan tala om vad som kommer att hända. Allt jag säger slår in, för jag gör allt vad jag vill.11Jag ska kalla på den snabba rovfågeln från östern, på Kores. Han ska komma och utföra mina befallningar. Jag har sagt att jag ska göra det, och jag kommer också att göra så.12Lyssna på mig, ni envisa och onda människor!13Jag erbjuder er min hjälp, inte i en avlägsen framtid, utan just nu! Jag är beredd att rädda er och bygga upp Jerusalem och Israel, som är min härlighet.
1Bel ist zusammengebrochen, / Nebo krümmt sich.
Ihre Götzenbilder fallen den Tieren und dem Vieh zu. / Was von euch getragen wurde, ist nun aufgeladen als Last dem erschöpften Vieh.[1] (Jer 50:2)2Die Tiere krümmten sich und brachen zusammen, / sie konnten die Last nicht retten; / sie mussten selbst mit in die Gefangenschaft ziehen.3Hört auf mich, Haus Jakob / und der ganze Rest des Hauses Israel,
mir aufgeladen vom Mutterleib, / getragen vom Mutterschoß an! (Jes 63:9)4Bis ins Alter bin ich derselbe, / bis zum grauen Haar werde ich schleppen.
Ich habe es getan / und ich werde tragen, / ich werde schleppen und retten. (Ps 71:18)5Mit wem wollt ihr mich vergleichen, / neben wen mich stellen?
Wem wollt ihr mich ähnlich machen, / auf dass wir uns glichen? (Jes 40:18)6Man schüttet Gold aus dem Beutel / und wiegt Silber ab auf der Waage.
Man bezahlt einen Goldschmied, damit er einen Gott daraus macht. / Man beugt sich und wirft sich sogar nieder.7Man trägt ihn auf der Schulter / und schleppt ihn umher;
dann stellt man ihn wieder auf seinen Platz / und dort bleibt er stehen; / er rührt sich nicht von der Stelle.
Ruft man ihn an, so antwortet er nicht; / wenn man in Not ist, kann er nicht helfen.
Kyrus, das Werkzeug Gottes
8Erinnert euch daran und seid stark, / ihr Abtrünnigen, nehmt es euch zu Herzen!9Erinnert euch an das Frühere aus uralter Zeit: / Ich bin Gott und sonst niemand, / ich bin Gott und niemand ist wie ich. (Jes 43:18)10Der von Anfang an die Zukunft verkündet / und von Vorzeit an, was noch nicht geschehen ist,
der sagt: Mein Plan steht fest / und alles, was ich will, führe ich aus. (Ps 115:3; Jes 41:22; Jes 44:7)11Der vom Aufgang der Sonne einen Raubvogel ruft, / aus fernem Land den Mann / für seinen Plan.
Ich habe es gesagt und ich lasse es kommen, / ich habe es gestaltet und ich führe es aus.12Hört auf mich, ihr Selbstsicheren, / die ihr fern seid von der Gerechtigkeit!13Ich habe meine Gerechtigkeit nahegebracht, / sie ist nicht mehr fern / und meine Rettung verzögert sich nicht.
Ich schaffe Rettung in Zion / und verleihe Israel meine strahlende Pracht.