1Kära syskon, ni tror ju på Herren Jesus Kristus, han som delar Guds makt och härlighet, bli därför inte imponerade av människors status, utan behandla alla lika.2Låt mig ta ett exempel: Tänk er att ni är samlade till gudstjänst, och plötsligt kommer det in två män. Den ene har vackra, dyrbara kläder och en guldring på fingret. Den andre är en fattig man i smutsiga kläder.3Genast tar ni hand om den rika mannen och ger honom den bästa platsen i lokalen, medan någon säger till den fattige: ”Du kan stå där borta”, eller ”Sätt dig här på golvet bredvid mig.”4Har ni inte helt fel inställning när ni på det här sättet värderar människor efter deras yttre?5Lyssna på mig, mina kära syskon! Har inte Gud inbjudit dem som är fattiga i världens ögon att få tillhöra honom och få del av ett rikt liv när de tror på Herren Jesus? De får vara Guds eget folk, precis som Gud har lovat alla dem som älskar honom.6Varför behandlar ni då de fattiga illa? Är det inte de rika som förtrycker er och drar er inför domstol?7Är det inte de som hånar Jesus, honom som ni tillhör?8Gud vill att ni ska följa det viktigaste budet i hela Moses lag,[1] det som enligt Skriften lyder: ”Du ska älska din medmänniska som dig själv.”9Om ni därför behandlar människor olika, syndar ni mot Gud och är skyldiga till att ha brutit mot lagen.10Enligt lagen är man antingen skyldig eller oskyldig. Den som har brutit mot ett enda bud är lika skyldig som den som har brutit mot alla.11Den Gud som sa: ”Du ska inte vara otrogen i ditt äktenskap”har ju också sagt: ”Du ska inte mörda.”[2] Så om du mördar någon är du skyldig enligt lagen, även om du inte har varit otrogen i ditt äktenskap.12Varje gång ni säger eller gör något, ska ni handla som människor som en dag ska få evigt liv på grund av frihetens lag ‑ det budskap som gör oss fria från synden.13Den som inte visar medlidande med andra, ska på domens dag inte få något medlidande av Gud. Men den som visar medlidande ska själv få medlidande den dagen.
Tro utan handlingar är bara tomma ord
14Kära syskon, vad är det för nytta med att säga att man tror på Gud, om man inte omsätter sin tro i praktisk handling? Kan en sådan tro rädda någon?15Låt mig ta ett exempel: Om ni har fattiga medlemmar i församlingen som varken har mat eller kläder,16räcker det då med att säga till dem: ”Gud ska ta hand om er. Klä er varmt och ät ordentligt?” Kan era ord hjälpa dessa människor? Måste ni inte också ge dem vad de behöver?17Så är det alltså med er tro. Om den inte omsätts i praktisk handling är den död, och bara en massa tomma ord.18Nu kanske någon invänder: ”Tro är en sak, och goda gärningar en annan. De har inget med varandra att göra.” Men då svarar jag: ”Hur kan du bevisa att du tror, om du inte omsätter din tro i praktisk handling? Det är ju handlingarna som visar vilken tro man har.”19Inbillar du dig att det räcker med att tro att det bara finns en enda Gud? Det vet ju till och med de onda andarna och darrar av skräck inför honom.20Nej, var inte så oförståndig. Du måste inse att din tro är meningslös ifall du inte omsätter den i praktisk handling.21Tänk på vår förfader Abraham, som var villig att offra sin son Isak på altaret.[3] Abraham lydde Gud, och det var denna handling som gjorde att han blev accepterad av Gud.22Abrahams tro fick honom alltså att handla enligt Guds vilja. Han bevisade sin tro genom att omsätta den i praktisk handling.23Genom detta uppfylldes det som står i Skriften[4]: ”Abraham trodde på Gud, och därför räknades han som skuldfri inför honom.” Ja, Abraham kallades till och med Guds vän.24Ni ser alltså att människor blir skuldfria inför Gud på grund av sina handlingar. Det räcker inte med att bara tro.25Rachav, den prostituerade kvinnan i Jeriko, är ett annat exempel på detta. Hon tog emot de israelitiska budbärarna i sitt hus och släppte ut dem en annan väg, och på grund av denna handling blev hon accepterad av Gud.26En tro som inte omsätts i praktisk handling är alltså död och tom, precis som en kropp är död om det inte finns någon livsande i den.
1Meine Brüder und Schwestern, haltet den Glauben an unseren Herrn Jesus Christus, den Herrn der Herrlichkeit, frei von jedem Ansehen der Person! (3 Mos 19:15)2Wenn in eure Versammlung ein Mann mit goldenen Ringen und prächtiger Kleidung kommt und zugleich kommt ein Armer in schmutziger Kleidung3und ihr blickt auf den Mann in der prächtigen Kleidung und sagt: Setz du dich hier auf den guten Platz! und zu dem Armen sagt ihr: Du stell dich oder setz dich dort zu meinen Füßen! -4macht ihr dann nicht untereinander Unterschiede und seid Richter mit bösen Gedanken?5Hört, meine geliebten Brüder und Schwestern! Hat nicht Gott die Armen in der Welt zu Reichen im Glauben und Erben des Reiches erwählt, das er denen verheißen hat, die ihn lieben? (Matt 5:3; 1 Kor 1:26)6Ihr aber habt den Armen entehrt. Sind es nicht die Reichen, die euch unterdrücken und euch vor die Gerichte schleppen? (1 Kor 11:22)7Sind nicht sie es, die den guten Namen lästern, der über euch ausgerufen worden ist?[1]8Wenn ihr jedoch das königliche Gesetz gemäß der Schrift erfüllt: Du sollst deinen Nächsten lieben wie dich selbst!, dann handelt ihr recht. (3 Mos 19:18)9Wenn ihr aber nach dem Ansehen der Person handelt, begeht ihr eine Sünde und werdet vom Gesetz überführt, dass ihr es übertreten habt.10Denn wer das ganze Gesetz hält, aber gegen ein einziges Gebot verstößt, der hat sich gegen alle verfehlt. (Matt 5:19)11Denn der gesagt hat: Du sollst nicht die Ehe brechen!, hat auch gesagt: Du sollst nicht töten! Wenn du nun nicht die Ehe brichst, aber tötest, bist du ein Übertreter des Gesetzes geworden. (2 Mos 20:13; 5 Mos 5:17)12Darum redet und handelt wie solche, die nach dem Gesetz der Freiheit gerichtet werden!13Denn das Gericht ist erbarmungslos gegen den, der nicht mit Erbarmen gehandelt hat. Erbarmen triumphiert über das Gericht. (Tob 4:10)
Glaube und Tat
14Was nützt es, meine Brüder und Schwestern, wenn einer sagt, er habe Glauben, aber es fehlen die Werke? Kann etwa der Glaube ihn retten?15Wenn ein Bruder oder eine Schwester ohne Kleidung sind und ohne das tägliche Brot16und einer von euch zu ihnen sagt: Geht in Frieden, wärmt und sättigt euch!, ihr gebt ihnen aber nicht, was sie zum Leben brauchen - was nützt das?17So ist auch der Glaube für sich allein tot, wenn er nicht Werke vorzuweisen hat.18Aber es könnte einer sagen: Du hast Glauben und ich kann Werke vorweisen; zeige mir deinen Glauben ohne die Werke und ich zeige dir aus meinen Werken den Glauben.19Du glaubst: Es gibt nur einen Gott. Damit hast du Recht; das glauben auch die Dämonen und sie zittern. (5 Mos 6:4)20Willst du also einsehen, du törichter Mensch, dass der Glaube ohne Werke nutzlos ist?21Abraham, unser Vater, wurde er nicht aus den Werken als gerecht anerkannt, als er seinen Sohn Isaak auf den Opferaltar legte? (1 Mos 22:9; Rom 4:1; Syr 44:19)22Du siehst, dass der Glaube mit seinen Werken zusammenwirkte und dass der Glaube aus den Werken zur Vollendung kam.23So hat sich das Wort der Schrift erfüllt: Abraham glaubte Gott und das wurde ihm als Gerechtigkeit angerechnet und er wurde Freund Gottes genannt. (1 Mos 15:6; Jes 41:8; Rom 4:3)24Ihr seht, dass der Mensch aus Werken gerechtfertigt wird und nicht aus Glauben allein.25Wurde nicht ebenso auch die Dirne Rahab durch ihre Werke als gerecht anerkannt, weil sie die Boten bei sich aufnahm und dann auf einem anderen Weg entkommen ließ? (Jos 6:17; Heb 11:31)26Denn wie der Körper ohne den Geist tot ist, so ist auch der Glaube ohne Werke tot.