Galaterbrevet 4

Nya Levande Bibeln

från Biblica
1 Låt mig förklara genom ett exempel: om någon ska ärva sin fars förmögenhet den dag han blir myndig, är det innan myndighetsdagen ingen skillnad mellan honom och en slav, trots att han egentligen äger allt.2 Han måste rätta sig efter vad hans förmyndare och förvaltare säger, ända tills han når den ålder hans far har bestämt.3 Så var det också för oss innan Kristus kom. Vi var slavar under den här världens onda makter.4 Men när den tid hade kommit som Gud bestämt, sände han sin Son. Han föddes av en kvinna, och var själv tvungen att lyda Moses lag[1].5 Sonen kom för att köpa oss fria från vårt slaveri under Moses lag, så att vi kunde bli Guds egna barn.6 Och eftersom vi som tror nu är Guds barn, har han gett oss sin Sons Ande, som inom oss ropar till Gud: ”Pappa[2], min Far”.7 Den som har Guds Ande är alltså inte längre slav, utan Guds barn. Och som Guds barn ska vi också få ärva allt det goda som finns hos honom.8 Innan ni galater kände Gud, var ni slavar under makter som ni trodde var gudar.9 Hur kan ni då när ni har lärt känna Gud, eller rättare sagt, sedan Gud har lärt känna er, vilja vända tillbaka och bli slavar igen under den här världens svaga och ynkliga makter?10 Ni försöker ju tillfredsställa Gud genom att följa en massa regler om olika dagar och månader och högtider och år.11 Jag är orolig för er. Har mitt arbete bland er varit bortkastat?12 Jag vädjar till er, kära syskon, att leva i samma frihet som jag gör. Jag har ju blivit som ni icke-judar, fri från Moses lag[3].Kom ihåg hur det var när jag först kom till er, då behandlade ni mig aldrig illa.13 Ni vet att det var på grund av sjukdom jag första gången kom till er stad och fick berätta det glada budskapet om Jesus.14 Men trots att min kroppsliga svaghet kunde ha frestat er att se ner på mig, hånade ni mig inte eller stötte bort mig. Nej, ni välkomnade mig som om jag hade varit en ängel från Gud, eller till och med Jesus Kristus själv.15 Ni var så lyckliga och glada. Men var är er glädje nu? Jag vet ju att ni på den tiden skulle ha gjort vad som helst för mig. Ni skulle ha rivit ut era ögon och gett dem till mig om det hade varit möjligt.16 Men nu verkar jag ha blivit er fiende, eftersom jag säger er sanningen!17 Dessa människor som sprider falska budskap, gör det inte för ert bästa. De försöker bara få er bort från mig, så att ni ska bli hängivna dem istället.18 Och visst är hängivenhet bra, bara den gäller en god sak, så var hängivna det goda budskapet även när jag inte är hos er.19 Men, mina kära barn, det ser ut som om jag än en gång måste gå igenom den smärtsamma processen att föda er fram till ett liv i gemenskap med Kristus.20 Jag önskar att jag var hos er nu, så att jag kunde tala på ett sätt som nådde in i era hjärtan. Jag vet verkligen inte vad jag ska ta mig till med er.21 Lyssna på mig, ni som vill lyda Moses lag[4]. Vet ni egentligen vad Mose har skrivit?22 Det står ju att Abraham hade två söner, en med sin slavkvinna Hagar och en med sin fru Sara, som var en fri kvinna.[5]23 Slavkvinnans son föddes enligt naturens lagar, men den fria kvinnans son föddes som ett resultat av Guds löfte.24 Men berättelsen om de här två kvinnorna har en djupare mening. De representerar två olika förbund som Gud har ingått med människorna. Det första förbundet är det som ingicks på berget Sinai, där Gud gav Israels folk sin lag, och det representeras av slavkvinnan Hagar. Alla som föds inom det förbundet blir slavar.25 Detta berg, Sinai i Arabien, är en symbol för det nuvarande Jerusalem, centrum och huvudstad för alla judar som lever i slaveri under Moses lag.26 Men Sara, den fria kvinnan, representerar ett annat förbund. Hon är en symbol för det nya Jerusalem, det som finns i himlen. Och alla vi som tillhör Kristus lever i frihet och har Sara till mor, hon som förut inte kunde få barn.27 Det är därför det står i Skriften[6]:”Var glad, du kvinna som inte kan få barn. Jubla av glädje, du som aldrig har känt några värkar och fött fram ett barn. Den övergivna frun får många barn, fler än den kvinna som har en man.”28 Ni, kära syskon, är alltså de barn som Gud lovade Abraham, precis som Isak var det.29 Och därför blir vi förföljda idag, på samma sätt som Isak blev: han var född på ett övernaturligt sätt och förföljdes av slavkvinnans son, och vi är födda av Guds Ande och förföljs av dem som är slavar under Moses lag.30 Vad finns det då för lösning i Skriften på detta problem? Jo, det står: ”Driv bort slavkvinnan och hennes son, för slavkvinnans son ska inte få dela arvet tillsammans med den fria kvinnans son.”[7]31 Alltså, mina kära syskon, är vi inte födda till att leva i slaveri, utan till att leva i frihet.

Galaterbrevet 4

Einheitsübersetzung 2016

från Katholisches Bibelwerk
1 Ich sage aber: Solange der Erbe unmündig ist, unterscheidet er sich in keiner Hinsicht von einem Sklaven, obwohl er Herr ist über alles;2 er steht unter Vormundschaft und sein Erbe wird verwaltet bis zu der Zeit, die sein Vater festgesetzt hat.3 So waren auch wir, solange wir unmündig waren, Sklaven der Elementarmächte dieser Welt. (Kol 2:20)4 Als aber die Zeit erfüllt war, sandte Gott seinen Sohn, geboren von einer Frau und dem Gesetz unterstellt, (Mark 1:15)5 damit er die freikaufe, die unter dem Gesetz stehen, und damit wir die Sohnschaft erlangen. (Gal 3:13)6 Weil ihr aber Söhne seid, sandte Gott den Geist seines Sohnes in unsere Herzen, den Geist, der ruft: Abba, Vater.[1] (Mark 14:36; Rom 8:15; Gal 3:26)7 Daher bist du nicht mehr Sklave, sondern Sohn; bist du aber Sohn, dann auch Erbe, Erbe durch Gott. (Rom 8:17)8 Doch einst, als ihr Gott noch nicht kanntet, wart ihr Sklaven der Götter, die in Wirklichkeit keine sind. (1 Kor 12:2)9 Wie aber könnt ihr jetzt, da ihr Gott erkannt habt, mehr noch von Gott erkannt worden seid, wieder zu den schwachen und armseligen Elementarmächten zurückkehren? Warum wollt ihr von Neuem ihre Sklaven werden? (Kol 2:20)10 Warum achtet ihr so ängstlich auf Tage, Monate, bestimmte Zeiten und Jahre?11 Ich fürchte, ich habe mich vergeblich um euch bemüht.12 Werdet wie ich, denn auch ich bin wie ihr geworden, ich bitte euch darum, Brüder und Schwestern. Kein Unrecht habt ihr mir getan.13 Ihr wisst aber, dass ich euch in der Schwachheit des Fleisches das Evangelium damals verkündet habe,14 ihr aber habt auf meine Schwäche, die für euch eine Versuchung war, nicht mit Verachtung und Abscheu geantwortet, sondern mich wie einen Engel Gottes aufgenommen, wie Christus Jesus.15 Wo also ist eure Seligpreisung? Ich bezeuge euch: Wäre es möglich gewesen, ihr hättet euch die Augen ausgerissen, um sie mir zu geben.16 Bin ich also euer Feind geworden, weil ich euch die Wahrheit sage?17 Jene Leute eifern um euch nicht in guter Absicht; sie wollen euch abtrünnig machen, damit ihr um sie eifert. (Gal 1:7; Gal 6:12)18 Gut ist es, allezeit um das Gute zu eifern, und nicht nur, wenn ich bei euch bin,19 meine Kinder, für die ich von Neuem Geburtswehen erleide, bis Christus in euch Gestalt annimmt. (1 Kor 4:15)20 Ich wollte, ich könnte jetzt bei euch sein und in anderem Ton mit euch reden; denn ihr macht mich ratlos.21 Sagt mir, die ihr euch dem Gesetz unterstellen wollt, habt ihr niemals das Gesetz gehört?22 Es steht doch geschrieben, dass Abraham zwei Söhne hatte, einen von der Sklavin, den andern von der Freien. (1 Mos 16:15; 1 Mos 21:2)23 Der von der Sklavin wurde gemäß dem Fleisch gezeugt, der von der Freien aufgrund der Verheißung. (Rom 4:19; Rom 9:7)24 Das ist bildlich gesprochen: Diese Frauen bedeuten zwei Bundesschlüsse. Der eine stammt vom Berg Sinai und gebiert zur Sklaverei; das ist Hagar, (2 Mos 19:20)25 denn Hagar steht für den Berg Sinai in Arabien. Ihr entspricht jedoch das jetzige Jerusalem, denn es dient mit seinen Kindern als Sklaven.26 Aber das Jerusalem oben ist frei; und dieses ist unsre Mutter. (Heb 12:22; Upp 21:2)27 Denn geschrieben steht: Freu dich, du Unfruchtbare, die nie geboren hat, / brich in Jubel aus und jauchze, die du nie in Wehen lagst! / Denn viele Kinder hat die Einsame, / mehr als die den Mann hat. (Jes 54:1)28 Ihr aber, Brüder und Schwestern, seid Kinder der Verheißung wie Isaak!29 Doch wie damals der Sohn, der gemäß dem Fleisch gezeugt war, den verfolgte, der gemäß dem Geist gezeugt war, so geschieht es auch jetzt.30 In der Schrift aber heißt es: Stoß die Sklavin und ihren Sohn hinaus! Denn der Sohn der Sklavin soll nicht Erbe sein zusammen mit dem Sohn der Freien. (1 Mos 21:10)31 Daraus folgt also, meine Brüder und Schwestern, dass wir nicht Kinder der Sklavin sind, sondern Kinder der Freien.