2 Korinthierbrevet 4 | Nya Levande Bibeln

Nya Levande Bibeln

Paulus får lida men kämpar vidare

1 Eftersom Gud i sin godhet har utsett mig att sprida budskapet om detta nya förbund, fortsätter jag alltså att kämpa vad som än händer. 2 Jag tar inte till några skamliga metoder eller falska knep för att göra det lätt för mig. Jag förvränger inte sanningen, och döljer ingenting, utan berättar Guds budskap exakt som det är. Jag är ju ansvarig inför Gud för vad jag gör. Sedan överlåter jag åt var och en att bedöma om jag talar sanning eller inte. 3 Om det budskap jag berättar är dolt av en slöja, beror det alltså inte på mig. Det är bara dolt för dem som är på väg att gå evigt förlorade. 4 Djävulen som är den här onda världens gud, har förblindat dem som inte tror, så att de inte kan se ljuset från det glada budskapet om Kristus, han som återspeglar Guds egen härlighet och är den synliga bilden av Gud själv. 5 Jag går heller inte runt och talar om mig själv, för att bli populär. Nej, mitt budskap är att Jesus Kristus är Herren^[1], och att jag är er tjänare för hans skull. 6 Gud sa vid skapelsen: ”Ljus ska lysa i mörkret”, och han har lyst upp mitt inre, så att jag kan sprida kunskapens ljus vidare om att Jesus Kristus strålar av Gud härlighet. 7 Gud gav mig förmånen att få sprida budskapet om Kristus. Men jag är bara en svag människa. Bildligt talat är jag en bräcklig lerkruka med en gömd skatt inuti. Därför förstår alla, att den väldiga kraft som verkar i mig kommer från Gud och inte från mig själv. 8 Jag är omgiven av svårigheter men inte krossad. Jag ser ofta ingen utväg men ger aldrig upp. 9 Jag är förföljd men inte övergiven av Gud. Jag blir slagen till marken men reser mig upp igen. 10 Jag har fått lida och varit nära döden för Jesus skull, men genom detta har jag också fått uppleva hans livgivande kraft. 11 Ja, jag lever i ständig dödsfara för Jesus skull, för att hans livgivande kraft ska bli synlig i min dödliga kropp. 12 Det uppdrag som innebär död för mig, innebär alltså evigt liv för er. 13 Och denna tro på evigt liv får mig att fortsätta tala. Guds Ande har fyllt mig med samma slags tro som det står om i Skriften^[2], där någon säger: ”Jag tror, därför talar jag.” 14 Jag vet ju att Gud, han som uppväckte Herren Jesus från de döda, en dag ska uppväcka både mig och er på grund av vår gemenskap med Jesus, och låta oss få träda fram inför honom. 15 Allt detta jag får gå igenom är alltså för er skull. Ju fler som nås av budskapet om Guds kärlek och förlåtelse, desto fler kan ju ära honom genom att tacka honom för allt han har gjort. 16 Därför fortsätter jag att kämpa vad som än händer. Jag vet ju att även om min kropp bryts ner av lidande, så förnyas mitt inre dag för dag. 17 Och de små och kortvariga problem jag just nu möter är ett lågt pris för att en dag få del av den eviga och underbara härlighet som Gud har berett åt oss som tror. 18 Vi är ju inte inriktade på det som hör till den synliga världen, utan på det som hör till den osynliga. För det synliga ska snart försvinna, medan det osynliga varar för evigt.

Einheitsübersetzung 2016

från Katholisches Bibelwerk

1 Daher erlahmt unser Eifer nicht in dem Dienst, der uns durch Gottes Erbarmen übertragen wurde. 2 Wir haben uns von aller schimpflichen Arglist losgesagt; wir verhalten uns nicht hinterhältig und verfälschen das Wort Gottes nicht, sondern machen die Wahrheit offenbar. So empfehlen wir uns vor dem Angesicht Gottes jedem menschlichen Gewissen. (2 Kor 2:17; 2 Kor 12:16; 1 Thess 2:5) 3 Wenn unser Evangelium dennoch verhüllt ist, ist es nur denen verhüllt, die verloren gehen; (1 Kor 1:18) 4 denn der Gott dieser Weltzeit hat das Denken der Ungläubigen verblendet. So strahlt ihnen der Glanz des Evangeliums von der Herrlichkeit Christi, der Gottes Bild ist, nicht auf.^[1] (2 Kor 2:15; 2 Kor 3:14; Kol 1:15; Heb 1:3)

2 Kor 2:152 Kor 3:14Kol 1:15Heb 1:3

5 Wir verkünden nämlich nicht uns selbst, sondern Jesus Christus als den Herrn, uns aber als eure Knechte um Jesu willen. 6 Denn Gott, der sprach: Aus Finsternis soll Licht aufleuchten!, er ist in unseren Herzen aufgeleuchtet, damit aufstrahlt die Erkenntnis des göttlichen Glanzes auf dem Antlitz Christi. (1 Mos 1:3; Jes 9:1; 2 Kor 3:18; 1 Pet 2:9)

1 Mos 1:3Jes 9:12 Kor 3:181 Pet 2:9

Die Leidensgemeinschaft des Apostels mit Christus

7 Diesen Schatz tragen wir in zerbrechlichen Gefäßen; so wird deutlich, dass das Übermaß der Kraft von Gott und nicht von uns kommt. 8 Von allen Seiten werden wir in die Enge getrieben und finden doch noch Raum; wir wissen weder aus noch ein und verzweifeln dennoch nicht; (1 Kor 4:10; 2 Kor 1:8) 9 wir werden gehetzt und sind doch nicht verlassen; wir werden niedergestreckt und doch nicht vernichtet. 10 Immer tragen wir das Todesleiden Jesu an unserem Leib, damit auch das Leben Jesu an unserem Leib sichtbar wird. (Rom 6:8; 2 Kor 11:23) 11 Denn immer werden wir, obgleich wir leben, um Jesu willen dem Tod ausgeliefert, damit auch das Leben Jesu an unserem sterblichen Fleisch offenbar wird. (Rom 8:36) 12 So erweist an uns der Tod, an euch aber das Leben seine Macht. 13 Doch haben wir den gleichen Geist des Glaubens, von dem es in der Schrift heißt: Ich habe geglaubt, darum habe ich geredet. Auch wir glauben und darum reden wir. (Ps 116:10) 14 Denn wir wissen, dass der, welcher Jesus, den Herrn, auferweckt hat, auch uns mit Jesus auferwecken und uns zusammen mit euch vor sich stellen wird. (Rom 8:11; 1 Kor 6:14) 15 Alles tun wir euretwegen, damit immer mehr Menschen aufgrund der überreich gewordenen Gnade den Dank vervielfachen zur Verherrlichung Gottes. (2 Kor 1:11) 16 Darum werden wir nicht müde; wenn auch unser äußerer Mensch aufgerieben wird, der innere wird Tag für Tag erneuert. 17 Denn die kleine Last unserer gegenwärtigen Not schafft uns über alle Maßen ein ewiges Gewicht an Herrlichkeit, (Rom 8:17; 1 Pet 1:6) 18 uns, die wir nicht auf das Sichtbare, sondern auf das Unsichtbare blicken; denn das Sichtbare ist vergänglich, das Unsichtbare ist ewig. (Rom 8:24; Heb 11:1)