1Den som vill bli ledare för en församling strävar efter en viktig uppgift.2Därför ska det inte finnas något att anmärka på hos en ledare. Han ska vara trogen i sitt äktenskap, sund, självbehärskad och korrekt i sitt uppträdande. Han ska tycka om att ta emot gäster och kunna undervisa.3Han får inte missbruka alkohol eller vara våldsam utan måste vara mild och vänlig och inte ställa till med bråk. Han får inte heller älska pengar.4Han måste kunna leda sin egen familj och uppfostra sina barn så att de lyder och visar respekt,5för om han inte kan leda sin egen familj, hur ska han då kunna leda Guds församling?6Han får inte just ha blivit troende, för då kan han bli mallig över att ha blivit utvald så snabbt och får samma dom som djävulen en gång fick.[1]7Han ska ha ett gott rykte bland människorna utanför församlingen, så att han inte blir hånad och luras av djävulen att synda.8På samma sätt ska medhjälparna vara ärliga och värda respekt. De får inte dricka mycket alkohol och inte ha begär efter pengar.9De måste hålla fast vid de sanningar Gud har visat oss om vår tro, och de måste ha rena motiv för allt de gör.10Innan de får börja som medhjälpare måste de granskas, och om ingen har något att kritisera dem för kan de börja sin uppgift.11På samma sätt ska de kvinnliga medhjälparna[2] vara värda respekt. De får inte tala illa om människor, utan måste vara sunda och pålitliga i allt de gör.12En medhjälpare måste vara trogen i sitt äktenskap och kunna leda sina barn och sitt hem på ett bra sätt.13De som sköter sin uppgift väl som medhjälpare kommer att bli respekterade av andra och kan utan att skämmas berätta om sin tro på Jesus Kristus.
Sanningen om vår tro
14-15Jag hoppas att snart kunna resa till dig, Timotheos, men om jag dröjer, har jag nu gett dig några riktlinjer för hur allt ska vara ordnat i Guds hushåll, församlingen, som tillhör den Gud som lever. Församlingen är ju den pelare och stadiga grund som bär upp sanningen om Jesus.16Och alla måste erkänna att vår tro avslöjar en fantastisk hemlighet: Gud kom till jorden som människaoch Guds Ande visade att han var utan synd, han sågs av änglaroch budskapet om honom spreds till jordens folk, människor trodde på honomoch han återvände till himlen igen.
1Das Wort ist glaubwürdig: Wer das Amt eines Bischofs anstrebt, der strebt nach einer großen Aufgabe.[1] (Tit 1:6)2Deshalb soll der Bischof untadelig, Mann einer einzigen Frau, nüchtern, besonnen sein, von würdiger Haltung, gastfreundlich, fähig zu lehren;3er sei kein Trinker und kein gewalttätiger Mensch, sondern rücksichtsvoll; er sei nicht streitsüchtig und nicht geldgierig.4Er muss seinem eigenen Haus gut vorstehen, seine Kinder in Gehorsam und allem Anstand erziehen.5Wenn einer seinem eigenen Haus nicht vorstehen kann, wie soll der für die Kirche Gottes sorgen?6Er darf kein Neubekehrter sein, damit er nicht hochmütig wird und dem Gericht des Teufels verfällt.7Er muss aber auch bei den Außenstehenden einen guten Ruf haben, damit er nicht in üble Nachrede kommt und in die Falle des Teufels gerät.
Die Diakone
8Ebenso müssen Diakone sein: achtbar, nicht doppelzüngig, nicht dem Wein ergeben und nicht gewinnsüchtig;9sie sollen mit reinem Gewissen am Geheimnis des Glaubens festhalten.10Auch sie soll man vorher prüfen, und nur wenn sie unbescholten sind, sollen sie ihren Dienst ausüben.11Ebenso müssen Frauen ehrbar sein, nicht verleumderisch, sondern nüchtern und in allem zuverlässig.12Diakone sollen Männer einer einzigen Frau sein und ihren Kindern und ihrem eigenen Haus gut vorstehen.13Denn wer seinen Dienst gut versieht, erlangt einen hohen Rang und große Zuversicht im Glauben an Christus Jesus.
Die Kirche, Säule und Fundament der Wahrheit
14Ich schreibe dir das in der Hoffnung, schon bald zu dir zu kommen.15Falls ich aber länger ausbleibe, sollst du wissen, wie man sich im Haus Gottes verhalten muss, welches die Kirche des lebendigen Gottes ist, Säule und Fundament der Wahrheit.16Wahrhaftig, groß ist das Geheimnis unserer Frömmigkeit:
Er wurde offenbart im Fleisch, / gerechtfertigt durch den Geist,
geschaut von den Engeln, / verkündet unter den Völkern,
geglaubt in der Welt, / aufgenommen in die Herrlichkeit.[2]