1Vid den tiden lämnade Juda hemmet och flyttade till Adullam. Han bodde hos en man som hette Hira.2Där träffade han en kananeisk flicka, som han gifte sig med. Hon var Suas dotter.3-5De bosatte sig i Kesib och fick tre söner. Den förstfödde fick namnet Er. De andra gav modern namnen Onan och Sela.6När den äldste sonen Er vuxit upp, ordnade Juda en hustru åt honom som hette Tamar.7Men Er var en ogudaktig man, och därför dödade Herren honom.8Då sa Juda till Ers bror Onan: "Du måste gifta dig med din svägerska Tamar som vår lag kräver när hennes man, din bror, har dött, så att hennes söner genom dig blir din brors arvingar."9Men Onan ville inte ha ett barn som inte kunde räknas som hans eget. Han gifte sig med henne men såg noga till att hans säd spilldes på marken varje gång han låg med henne, för att undvika att hon skulle få barn som skulle räknas som broderns.10I Herrens ögon var detta ett oförsvarligt handlande. Därför dödade Herren även honom.11Då rådde Juda sin svärdotter Tamar att inte gifta sig omedelbart igen utan i stället återvända till sitt barndomshem och sina föräldrar och förbli änka, tills Judas yngste son Sela blivit gammal nog att gifta sig. Men egentligen ville han inte att Sela skulle göra detta, av fruktan för att Gud skulle döda honom också, precis som han hade dödat de båda andra sönerna. Tamar gjorde som han sagt och flyttade hem till sina föräldrar.12Efter många år dog Judas hustru. När sorgetiden var över, gick Juda och hans vän adullamiten Hira till Timna för att övervaka fårklippningen där.13När någon berättade för Tamar att hennes svärfar hade gått för att klippa fåren i Timna, tog hon av sig sina änkekläder och fäste en slöja framför huvudet.14Hon hade vid det laget insett att hon inte skulle få tillåtelse att gifta sig med Sela fastän han nu var fullvuxen. Förklädd på detta sätt satte hon sig vid vägen nära infarten till byn Enaim, som ligger på vägen till Timna.15Juda lade märke till henne när han gick förbi och trodde att hon var en prostituerad, eftersom hennes ansikte var beslöjat.16Därför stannade han och föreslog att hon skulle ligga med honom, helt ovetande om att hon var hans egen svärdotter."Hur mycket tänker du betala mig?" frågade hon.17"Jag kan skicka dig en ung get från min hjord", föreslog Juda."Och vilken pant tänker du ge mig tills du har skickat geten?" frågade hon.18"Vad vill du ha?" undrade han."Din signetring och vandringsstav", svarade hon. Han gav henne vad hon begärde. När han sedan låg med henne blev hon med barn.19Efter denna händelse klädde hon sig som vanligt i sina änkekläder igen.20Juda bad sin vän, adullamiten Hira, att ta den unga geten till henne och att hämta tillbaka den pant som han hade gett henne, men Hira kunde inte hitta henne!21Då frågade han männen i staden: "Var bor den prostituerade kvinna, som brukar hålla till vid ingången till byn?""Vi har aldrig haft någon yrkesprostituerad här", svarade de.22Då gick han tillbaka till Juda och berättade att han inte kunnat hitta henne någonstans och talade om vad männen på platsen hade sagt.23"Låt henne få behålla sakerna!" utropade Juda. "Vi gjorde så gott vi kunde. Vi blir utskrattade i staden om vi går tillbaka igen."24Tre månader senare fick Juda reda på att hans svärdotter Tamar var med barn, tydligen som en följd av prostitution."För ut henne och bränn henne!" ropade Juda.25Men då de förde ut henne för att döda henne, skickade hon detta budskap till sin svärfar: "Mannen som äger denna signetring och vandringsstav är far till mitt barn. Känner du igen dem?"26Juda erkände att de tillhörde honom och sa: "Hon har mer rätt än jag, för jag vägrade hålla mitt löfte att ge henne min son Sela." Men Juda tog henne inte till hustru.27När det var dags för Tamar att föda, visade det sig att det var tvillingpojkar.28Barnmorskan band en scharlakansröd tråd runt handleden på den pojke som visade sig först,29men han drog tillbaka sin hand och den andre kom ut först. "Var kom du ifrån!" utropade hon. Därför fick han heta Peres, som betyder 'bryter fram'.30Strax efteråt föddes hans bror med den scharlakansröda tråden runt handleden, och han fick namnet Sera.
1Um jene Zeit verließ Juda seine Brüder und begab sich hinunter zu einem Mann aus Adullam, der Hira hieß.2Juda sah dort die Tochter eines Kanaaniters namens Schua. Er nahm sie und kam zu ihr.3Sie wurde schwanger, gebar einen Sohn und gab ihm den Namen Er.4Sie wurde abermals schwanger, gebar einen Sohn und gab ihm den Namen Onan.5Und noch einmal gebar sie einen Sohn und gab ihm den Namen Schela. Juda war in Kesib, als sie ihn gebar.6Juda nahm für seinen Erstgeborenen Er eine Frau namens Tamar.7Aber Er, der Erstgeborene Judas, missfiel dem HERRN und so ließ ihn der HERR sterben.8Da sagte Juda zu Onan: Geh zur Frau deines Bruders, vollzieh mit ihr die Schwagerehe und verschaff deinem Bruder Nachkommen![1] (5 Mos 25:5; Rut 2:20; Rut 3:9; Rut 4:1)9Onan aber wusste, dass die Nachkommen nicht ihm gehören würden. Sooft er zur Frau seines Bruders ging, ließ er den Samen zur Erde fallen und verderben, um seinem Bruder Nachkommen vorzuenthalten.10Was er tat, missfiel dem HERRN und so ließ er auch ihn sterben.11Nun sagte Juda zu seiner Schwiegertochter Tamar: Bleib als Witwe im Haus deines Vaters, bis mein Sohn Schela groß ist! Denn er dachte: Er soll mir nicht auch noch sterben wie seine Brüder. Tamar ging und blieb im Haus ihres Vaters.12Viele Jahre vergingen. Die Tochter Schuas, die Frau Judas, war gestorben. Als die Trauer vorbei war, ging Juda mit seinem Freund Hira aus Adullam hinauf nach Timna zur Schafschur.13Man berichtete Tamar: Siehe, dein Schwiegervater geht gerade nach Timna hinauf, um seine Schafe zu scheren.14Da zog sie ihre Witwenkleider aus, legte einen Schleier über und verhüllte sich. Dann setzte sie sich an den Ortseingang von Enajim, der an der Straße nach Timna liegt. Sie hatte nämlich gemerkt, dass Schela groß geworden war und dass man sie ihm nicht zur Frau gegeben hatte.15Juda sah sie und hielt sie für eine Dirne; denn sie hatte ihr Gesicht verhüllt.16Er bog auf den Weg zu ihr ein und sagte: Mach schon, ich will zu dir kommen! Er wusste ja nicht, dass es seine Schwiegertochter war. Sie antwortete: Was gibst du mir, wenn du zu mir kommst?17Er sagte: Ich werde dir ein Ziegenböckchen von der Herde schicken. Sie entgegnete: Nur wenn du mir ein Pfand gibst, bis du es schickst.18Da fragte er: Was für ein Pfand soll ich dir dalassen? Deinen Siegelring, deine Schnur und den Stab in deiner Hand, antwortete sie. Er gab es ihr. Dann ging er zu ihr und sie wurde von ihm schwanger.19Sie stand auf, ging weg, legte ihren Schleier ab und zog wieder ihre Witwenkleider an.20Juda schickte das Ziegenböckchen durch seinen Freund aus Adullam hin, um das Pfand aus der Hand der Frau zurückzuerhalten. Er fand sie aber nicht.21Er fragte die Leute aus ihrem Ort: Wo ist die Dirne, die in Enajim an der Straße saß? Sie antworteten ihm: Hier gibt es keine Dirne.22Darauf kehrte er zu Juda zurück und sagte: Ich habe sie nicht gefunden und außerdem sagen die Leute aus dem Ort, hier sei keine Dirne gewesen.23Juda antwortete: Soll sie es behalten! Wenn man uns nur nicht auslacht! Siehe, ich habe ja dieses Böckchen geschickt, aber du hast sie nicht gefunden.24Nach etwa drei Monaten meldete man Juda: Deine Schwiegertochter Tamar hat Unzucht getrieben und siehe, sie ist schwanger durch Unzucht. Da sagte Juda: Führt sie hinaus! Sie soll verbrannt werden.25Als man sie hinausführte, schickte sie zu ihrem Schwiegervater und ließ ihm sagen: Von dem Mann, dem das gehört, bin ich schwanger. Auch ließ sie sagen: Sieh genau hin: Wem gehören der Siegelring, die Schnüre und dieser Stab?26Juda sah genau hin und gab zu: Sie ist mir gegenüber im Recht, weil ich sie meinem Sohn Schela nicht zur Frau gegeben habe. Danach verkehrte er mit ihr nicht mehr.27Als die Zeit kam, dass sie gebären sollte, siehe, da waren Zwillinge in ihrem Leib.28Bei der Geburt streckte einer die Hand heraus. Die Hebamme griff zu, band einen roten Faden um die Hand und sagte: Dieser ist zuerst herausgekommen.29Als er aber seine Hand zurückzog, siehe, da kam sein Bruder heraus. Da sagte sie: Warum hast du dir den Durchbruch erzwungen? So gab man ihm den Namen Perez - Durchbruch -.30Dann erst kam sein Bruder zum Vorschein, an dessen Hand der rote Faden war. Man gab ihm den Namen Serach - Rotglanz -.[2]