från Biblica1Då kallade Isak på Jakob och välsignade honom: "Gift dig inte med någon av dessa kananeiska flickor.2Gå i stället till Paddan-Aram, till din morfar Betuels hus, och gift dig med en av dina kusiner, din morbror Labans döttrar.3Den allsmäktige Guden kommer att välsigna dig och ge dig många barn. Du ska bli ett stort folk med många stammar!4Gud ska ge dig och dina ättlingar de mäktiga välsignelser som han lovade Abraham, och detta land, där vi nu är främlingar, ska tillhöra dig, för Gud har gett det till Abraham."5Sedan sände han iväg Jakob till Paddan-Aram för att besöka sin morbror Laban, arameen Betuels son.6-8Esau förstod att fadern tyckte illa om traktens flickor och att han hade skickat Jakob till Paddan-Aram med sin välsignelse, men också med en uttrycklig order att skaffa sig en hustru därifrån. Han hade varnat Jakob för att gifta sig med en kananeisk flicka, och Jakob hade lytt sin far och rest till Paddan-Aram. När Esau insåg hur illa Isak tyckte om de kananeiska kvinnorna9gick han till sin farbror Ismael. Där fann han Mahalat, Nebajots syster, som var dotter till Ismael, Abrahams son. Han gifte sig med henne och fick så ytterligare en hustru.
Jakobs dröm
10Jakob lämnade alltså Beer-Seba och gav sig iväg mot Haran.11När han vid solnedgången stannade för att slå läger för natten, tog han en sten som huvudkudde och lade sig för att sova.12Han drömde att en stege nådde från jorden till himlen, och han såg hur Guds änglar gick upp och gick ner på den.13Längst upp stod Herren, som sa: "Jag är Herren, Abrahams och din far Isaks Gud. Marken du ligger på tillhör dig! Jag ska ge den till dig och dina efterkommande,14för du kommer att få lika många ättlingar som sanden på stranden! De kommer att täcka landet från öster till väster och från norr till söder, och alla jordens folk kommer att bli välsignade genom dig och dina barn.15Dessutom är jag med dig och ska skydda dig vart du än går och ska föra dig tillbaka till detta land. Jag ska alltid vara med dig tills jag har gett dig allt vad jag lovat."16-17Sedan vaknade Jakob. "Gud bor här!" utropade han förskräckt. "Jag visste inte att han bodde här och att porten till himlen fanns här."18Nästa morgon steg han upp mycket tidigt och reste den sten, som han hade haft under huvudet, rakt upp som en minnessten och hällde olivolja över den.19Han kallade platsen Betel, Guds hus, men platsen hade tidigare kallats Lus.20Sedan gav Jakob Gud detta löfte: "Om du tänker hjälpa mig och skydda mig på denna resa och ge mig mat och kläder21och tryggt föra mig tillbaka till min far, då ska jag utvälja Herren till min Gud!22Denna minnessten ska bli en plats för tillbedjan, och jag ska ge dig tionde av allt du ger mig!"
1 Mosebok 28
Einheitsübersetzung 2016
från Katholisches Bibelwerk1Isaak rief Jakob, segnete ihn und befahl ihm: Nimm keine Kanaaniterin zur Frau!2Mach dich auf, geh nach Paddan-Aram, zum Haus Betuëls, des Vaters deiner Mutter! Hol dir von dort eine Frau, eine von den Töchtern Labans, des Bruders deiner Mutter!3El-Schaddai wird dich segnen, er wird dich fruchtbar machen und vermehren: Zu einer Schar von Völkern wirst du werden. (1 Mos 17:6)4Er wird dir den Segen Abrahams geben, dir und deinen Nachkommen bei dir, damit du das Land in Besitz nimmst, in dem du als Fremder lebst, das aber Gott Abraham gegeben hat.5Isaak entließ Jakob und er zog nach Paddan-Aram zu Laban, dem Sohn des Aramäers Betuël, dem Bruder Rebekkas, der Mutter Jakobs und Esaus.6Esau sah, dass Isaak Jakob segnete und nach Paddan-Aram schickte, damit er sich von dort eine Frau holt. Als er ihn segnete, gebot er ihm: Du sollst dir keine Kanaaniterin zur Frau nehmen!7Jakob hörte auf seinen Vater und seine Mutter und ging nach Paddan-Aram.8Als Esau sah, dass die Kanaaniterinnen seinem Vater Isaak nicht gefielen,9ging Esau zu Ismael und nahm zu seinen Frauen noch Mahalat als Frau hinzu, die Schwester Nebajots, die Tochter Ismaels, des Sohnes Abrahams.
Jakob in Bet-El
10Jakob zog aus Beerscheba weg und ging nach Haran.11Er kam an einen bestimmten Ort und übernachtete dort, denn die Sonne war untergegangen. Er nahm einen von den Steinen dieses Ortes, legte ihn unter seinen Kopf und schlief dort ein.12Da hatte er einen Traum: Siehe, eine Treppe stand auf der Erde, ihre Spitze reichte bis zum Himmel. Und siehe: Auf ihr stiegen Engel Gottes auf und nieder.13Und siehe, der HERR stand vor ihm und sprach: Ich bin der HERR, der Gott deines Vaters Abraham und der Gott Isaaks. Das Land, auf dem du liegst, will ich dir und deinen Nachkommen geben.14Deine Nachkommen werden zahlreich sein wie der Staub auf der Erde. Du wirst dich nach Westen und Osten, nach Norden und Süden ausbreiten und durch dich und deine Nachkommen werden alle Sippen der Erde Segen erlangen. (1 Mos 12:3; 1 Mos 13:16; 1 Mos 18:18; 1 Mos 22:18; 1 Mos 26:4)15Siehe, ich bin mit dir, ich behüte dich, wohin du auch gehst, und bringe dich zurück in dieses Land. Denn ich verlasse dich nicht, bis ich vollbringe, was ich dir versprochen habe.16Jakob erwachte aus seinem Schlaf und sagte: Wirklich, der HERR ist an diesem Ort und ich wusste es nicht.17Er fürchtete sich und sagte: Wie Ehrfurcht gebietend ist doch dieser Ort! Er ist nichts anderes als das Haus Gottes und das Tor des Himmels.18Jakob stand früh am Morgen auf, nahm den Stein, den er unter seinen Kopf gelegt hatte, stellte ihn als Steinmal auf und goss Öl darauf.19Dann gab er dem Ort den Namen Bet-El - Haus Gottes -. Früher hieß die Stadt Lus.20Jakob machte das Gelübde: Wenn Gott mit mir ist und mich auf diesem Weg, den ich gehe, behütet, wenn er mir Brot zum Essen und Kleider zum Anziehen gibt,21wenn ich wohlbehalten heimkehre in das Haus meines Vaters, dann wird der HERR für mich Gott sein22und dieser Stein, den ich als Steinmal aufgestellt habe, soll ein Gotteshaus werden. Von allem, was du mir gibst, will ich dir gewiss den zehnten Teil geben.