1Jesus fortsatte: ”Där Gud regerar blir det nämligen som i den här berättelsen:[1] En jordägare gick ut tidigt en morgon för att anställa arbetare till sin vingård.2Han kom överens med dem om en normal dagslön[2], och arbetarna gick iväg till vingården.3Klockan nio gick jordägaren ut igen och fick se några andra män stå på torget utan att ha något att göra.4Även dem skickade han iväg till vingården och lovade att han vid dagens slut skulle betala vad som var rimligt.5Mitt på dagen och vid tretiden på eftermiddagen gjorde han likadant.6Klockan fem, en timma innan arbetsdagens slut, var han tillbaka i staden igen och såg då några andra män stå där. Han frågade dem: ’Varför har ni inte arbetat på hela dagen?’7’Därför att ingen har anställt oss’, svarade de.’Gå då iväg och arbeta tillsammans med de andra i min vingård’, sa han till dem.8När kvällen sedan kom, bad jordägaren sin förman att kalla på arbetarna och ge dem deras lön, men han fick order om att börja med dem som kommit sist.9De män som börjat arbeta klockan fem kom då fram, och var och en fick en hel dagslön.10När de män som anställts först kom för att få sin lön, trodde de därför att de skulle få mycket mer. Men de fick samma belopp.11-12Då började de protestera: ’De här karlarna har bara hållit på en timma och ändå betalar du lika mycket till dem som till oss, trots att vi har arbetat hela dagen i den brännande hettan.’13’Min vän’, svarade han en av dem, ’jag har inte handlat fel mot dig. Kom vi inte överens om en normal dagslön?14Ta den och gå. Jag tänker ge alla samma lön.15Har jag inte rätt att göra vad jag vill med mina egna pengar? Eller blir du avundsjuk för att jag är generös?’16Så ska de som idag har låg status vara bland de främsta i Guds nya värld, medan andra, som idag är betydelsefulla, måste hålla sig i bakgrunden.”
Jesus förutsäger för tredje gången att han ska dö
17När Jesus var på väg till Jerusalem samlade han sina tolv närmaste efterföljare omkring sig och sa till dem medan de gick:18”Vi är nu på väg till Jerusalem. Där kommer jag, Människosonen[3], att bli förrådd och överlämnad till översteprästerna och laglärarna, och de ska döma mig till döden19och överlämna mig till de romerska myndigheterna[4]. Romarna kommer sedan att håna mig och piska mig och avrätta mig genom att spika fast mig på ett kors, men på den tredje dagen ska jag uppstå från de döda igen.”
Jakob och Johannes vill ha hedersplatserna
20Lite senare kom mamman till Jakob och Johannes, Sebedaios söner, fram till Jesus tillsammans med sina söner och föll på knä för att be om något.21”Vad vill du?” undrade han. Hon svarade: ”Jag vill att du ska låta mina söner få sitta på hedersplatserna närmast dig när du börjar regera som kung, en på höger sida och en på vänster.”[5]22Men Jesus sa: ”Ni vet inte vad ni ber om!” Och så vände han sig till Jakob och Johannes och frågade: ”Kan ni uthärda de fruktansvärda lidanden som jag måste uthärda?””Ja”, svarade de. ”Det kan vi!”23Då sa Jesus till dem: ”Ni kommer att få lida precis som jag, men jag har ingen rätt att bestämma vilka som ska sitta på min högra och på min vänstra sida. De platserna är reserverade för dem som min Far i himlen väljer ut.”24När de tio andra närmaste efterföljarna hörde vad Jakob och Johannes bad om, blev de upprörda.25Men Jesus samlade dem och sa: ”I den här världen uppträder kungarna som tyranner, och härskarna har all makt över dem som står under dem.26Men så får det inte gå till bland er. Den av er som vill vara ledare måste vara de andras tjänare,27och den som vill vara den förste måste vara de andras slav.28Följ mitt exempel. Jag, Människosonen[6], har inte kommit för att bli tjänad, utan för att tjäna andra. Jag har kommit för att ge mitt liv och köpa människor fria från deras slaveri under synden.”
Jesus botar två blinda utanför Jeriko
29På väg mot Jerusalem gick Jesus och hans efterföljare genom staden Jeriko. Och när de lämnade staden följde mycket folk med.30Just då satt två blinda män vid vägkanten, och när de fick höra att Jesus kom gående, började de ropa: ”Herre, du som ska ärva kung Davids tron,[7] ha medlidande med oss!”31Folket försökte få dem att hålla tyst, men de ropade bara ännu högre: ”Herre, du som ska ärva kung Davids tron, ha medlidande med oss!”32När Jesus hörde detta, stannade han och kallade dem till sig och frågade: ”Vad vill ni att jag ska göra för er?”33”Herre”, sa de, ”vi vill kunna se!”34Då fylldes Jesus av medlidande med dem och rörde vid deras ögon. Och genast kunde de se! Sedan följde de med honom.
1“For the kingdom of heaven is like a master of a house who went out early in the morning to hire laborers for his vineyard.2After agreeing with the laborers for a denarius[1] a day, he sent them into his vineyard.3And going out about the third hour he saw others standing idle in the marketplace,4and to them he said, ‘You go into the vineyard too, and whatever is right I will give you.’5So they went. Going out again about the sixth hour and the ninth hour, he did the same.6And about the eleventh hour he went out and found others standing. And he said to them, ‘Why do you stand here idle all day?’ (1 Kor 15:8)7They said to him, ‘Because no one has hired us.’ He said to them, ‘You go into the vineyard too.’8And when evening came, the owner of the vineyard said to his foreman, ‘Call the laborers and pay them their wages, beginning with the last, up to the first.’ (3 Mos 19:13; 5 Mos 24:15; Matt 24:45; Luk 8:3)9And when those hired about the eleventh hour came, each of them received a denarius.10Now when those hired first came, they thought they would receive more, but each of them also received a denarius.11And on receiving it they grumbled at the master of the house,12saying, ‘These last worked only one hour, and you have made them equal to us who have borne the burden of the day and the scorching heat.’ (Luk 12:55; Jak 1:11)13But he replied to one of them, ‘Friend, I am doing you no wrong. Did you not agree with me for a denarius? (Matt 22:12; Matt 26:50)14Take what belongs to you and go. I choose to give to this last worker as I give to you. (Matt 25:25)15Am I not allowed to do what I choose with what belongs to me? Or do you begrudge my generosity?’[2] (5 Mos 15:9; Ords 23:6; Matt 6:23; Rom 9:15)16So the last will be first, and the first last.” (Matt 19:30)
29And as they went out of Jericho, a great crowd followed him. (Matt 9:27; Mark 10:46; Luk 18:35)30And behold, there were two blind men sitting by the roadside, and when they heard that Jesus was passing by, they cried out, “Lord,[5] have mercy on us, Son of David!” (Matt 1:1; Matt 21:9; Matt 22:42)31The crowd rebuked them, telling them to be silent, but they cried out all the more, “Lord, have mercy on us, Son of David!” (Matt 19:13)32And stopping, Jesus called them and said, “What do you want me to do for you?”33They said to him, “Lord, let our eyes be opened.”34And Jesus in pity touched their eyes, and immediately they recovered their sight and followed him.