1Herren säger: Jag ska låta en ödeläggande vind svepa över Babylon, över hela kaldeernas land, för att förstöra det.2Skördefolk ska komma över hela landet och rensa det, och vinden ska blåsa bort agnarna. De ska komma från alla håll och resa sig mot landet på olyckans dag.3Fiendens pilar ska fälla Babylons bågskyttar och genomborra krigarna i deras rustningar. Ingen ska komma undan. Både ung och gammal ska förgöras.4De ska falla i sitt eget land och stupa på Babylons gator.5Herren, härskarornas Gud, har inte övergett Israel och Juda. Han är fortfarande deras Gud, men Babylon är fyllt med synd mot den Helige i Israel.6Fly från Babylon! Spring för livet! Om ni stannar kvar kommer ni att bli dödade, när Herren tar sin hämnd för alla Babylons synder.7Babylon var en gång en guldbägare i Herrens hand, en bägare ur vilken han fick hela jorden att dricka, så att alla nationer blev som galna.8Men nu har helt plötsligt Babylon också fallit. Gråt över staden, ge den lindring för dess smärta, kanske den kan räddas.9Vi skulle hjälpa den om vi kunde, men ingenting kan rädda den nu. Låt den gå under! Överge den och vänd tillbaka till ert eget land, för dess skuld når upp till himlen.10Herren har försvarat oss. Kom, låt oss berätta i Jerusalem om allt vad Herren, vår Gud, har gjort.11Vässa era pilar och ta upp era sköldar! Herren har fått de mediska kungarna att gå mot Babylon för att inta staden. Detta är hans hämnd på dem som har handlat illa mot hans folk och vanhelgat templet.12Förbered ditt försvar, Babylon! Sätt ut vakter på dina murar! Lägg dig i bakhåll, för Herren kommer att göra allt det som han förutsagt om Babylon.13Du har varit en rik stad vid många vatten och ett centrum för handel, men nu är det slut med dig! Din livstråd är avklippt.14Herren, härskarornas Gud, har avlagt detta löfte och svurit vid sitt eget namn: Dina städer ska fyllas av fiender, som åkrar översvämmade av gräshoppor, och fienden ska höja väldiga segerrop mot skyn.15Gud skapade jorden i makt och vishet, och med sin kunskap har han spänt ut himlarna.16När han talar dånar himlarna, och han får dimma att stiga upp över jorden. Han låter blixten komma med regn och släpper vindarna lösa ur sitt förråd.17I jämförelse med honom är alla människor dårar helt utan vishet! Guldsmedens avgudabilder är ett bedrägeri. När han gör dem bedrar han sig själv - det finns inget liv i dem.18De är lögner och falsarier, helt värdelösa. Och den tid kommer, när Gud ska förgöra dem allesammans.19Men Herren, härskarornas Gud, är ingen avgud! Han har skapat allt som finns, och Israel är hans folk. Herren, härskarornas Gud, är hans namn.20Babylon, du var min hammare och mitt vapen. Med dig krossade jag många mäktiga folk och riken.21Med dig krossade jag arméer, du besegrade hästen och hans ryttare, vagnen och den som körde den.22Ja, även åldringar och barn krossade du, män och kvinnor,23herdar och hjordar, jordbrukare och oxar, ståthållare och härskare.24Men nu ska jag hämnas på dig inför allas ögon för allt ont du har gjort mot Sion och mitt folk, säger Herren.25För se, jag har vänt mig mot dig, du mäktiga berg Babylon, du jordens fördärvare! Jag ska lyfta min hand mot dig, dra ner dig från dina höjder och göra dig till en slocknad vulkan.26Du ska ligga öde i evighet. Inte en enda sten ska kunna tas ifrån dig att användas som byggnadsmaterial. Du ska utplånas fullkomligt.27Ge order till många folk att mobilisera sig till krig mot Babylon! Låt krigsrop höras! Hämta arméerna från Ararat, Minnis och Askenas, och utse en ledare! Skaffa fram mängder av hästar!28Låt alla de mediska kungarnas trupper och deras generaler och arméerna från alla de länder de härskar över gå mot staden.29Jorden darrar och bävar, för allt som Herren har planerat att göra mot Babylon låter han nu ske. Babylon kommer att lämnas öde utan en levande varelse.30Dess tappraste krigare strider inte längre. De stannar kvar i sina befästningar. De har alldeles tappat modet. Inkräktarna har bränt ner husen och krossat stadsportarna.31Budbärare kommer från alla håll med rapporter till kungen att allt är förlorat!32Alla flyktvägar är blockerade. Befästningarna brinner och armén har gripits av panik.33För Herren, härskarornas Gud, säger: Babylon är som en stampad tröskplats, och om en liten stund ska tröskningen börja.34-35Judarna i Babylon säger: "Nebukadnessar, kungen i Babylon, har berövat oss på vår styrka och uppslukat oss. Han har svalt oss som ett stort monster, fyllt sin buk med våra rikedomar och sedan kastat ut oss ur vårt eget land. Måtte Babylon få igen för allt vad man gjort mot oss. Måtte det få betala för allt blod som runnit!"36Herren svarar: Jag ska vara er försvarare och åta mig ert fall. Jag ska hämnas er. Jag ska låta Babylons floder torka, dess vattenförråd sina37och låta det bli en ruinhög, ett tillhåll för schakaler, ett land som är fruktansvärt att skåda och utan en enda levande varelse.38Nu ryter männen i Babylon som lejon,39men jag ska ordna en fest för dem och få dem att dricka tills de faller medvetslösa till golvet och somnar in för alltid, säger Herren.40Jag ska leda dem till slakt, som man gör med lamm, baggar och bockar.41Babylon har fallit, det stora Babylon, som var prisat över hela jorden. Världen kan knappast tro sina ögon, när Babylon faller.42Havet har rest sig över Babylon och täckt det med sina vågor.43Dess städer ligger i ruiner och landet är som en torr ödemark. Ingen kan bo där och ingen ens passerar.44Jag ska straffa Bel, Babylons gud, och han ska få spy ut allt som han har slukat. Folken ska inte längre komma och tillbe honom. Babylons murar har fallit.45Fly från Babylon, mitt folk! Rädda er undan Herrens vrede.46Men grips inte av panik när ni första gången hör rykten om trupper som närmar sig. För rykten ska komma år efter år, rykten om krig och inbördeskrig.47Och den dag kommer verkligen, när jag ska straffa denna stora stad och alla dess avgudar. Hela landet ska fyllas av döda kroppar.48Himmel och jord ska glädja sig, för från norr kommer trupper som ska förstöra Babylon, säger Herren.49På samma sätt som Babylon dödade Israels folk måste det själv bli dödat.50Spring, ni som lyckats undkomma svärdet! Stanna inte kvar och se på, utan fly medan ni kan! Kom ihåg Herren, ni som bor i fjärran land, och vänd tillbaka till Jerusalem!51"Vi är utskämda, för Herrens tempel har blivit vanhelgat av främlingar från Babylon."52Ja, säger Herren. Därför är tiden inne då Babylons avgudar ska förgöras. Över hela landet ska man höra de sårades klagan.53Även om Babylon var lika starkt som himlen och dess styrka oerhörd, måste det nu dö, säger Herren.54Lyssna! Hör ropet från förstörelsen i Babylon, kaldeernas land.55Herren förgör Babylon. Dess röst har tystnat och vågorna dånar över det.56Trupper kommer och slår ner dess mäktiga män. Alla dess vapen krossas, för Herren Gud straffar rättvist och ger Babylon vad det förtjänar.57Jag ska låta dess furstar, vise män, härskare, officerare och soldater dricka sig så druckna att de somnar och aldrig vaknar igen! Så säger Kungen, som är Herren, härskarornas Gud.58Babylons kraftiga murar ska jämnas med marken och dess höga portar ska brännas upp. Man har arbetat förgäves. Resultatet av nationens alla ansträngningar ska brinna upp!59Under Sidkias fjärde regeringsår kom ett budskap genom Jeremia till Seraja, son till Neria och sonson till Mahaseja. Det talade om hur Seraja skulle bli tillfångatagen och förvisad till Babylon tillsammans med Sidkia, kungen av Juda.60Alla de fruktansvärda olyckor som Herren hade bestämt om Babylon skrev Jeremia ner i en bokrulle, allt det som står skrivet här ovan.61-62Sedan gav han bokrullen till Seraja och sa till honom: "När du kommer till Babylon, ska du läsa det jag har skrivit och säga: 'Herre, du har sagt att du kommer att förgöra Babylon, så att inte en levande varelse ska finnas kvar och så att det blir övergivet för alltid.'63När du har läst färdigt ur bokrullen, ska du binda fast en sten vid den, kasta den i floden Eufrat64och säga: 'Så här ska Babylon sjunka och aldrig mer komma upp igen, för jag ska låta olycka komma över det.' "Här slutar Jeremias budskap.
1Thus says the Lord: “Behold, I will stir up the spirit of a destroyer against Babylon, against the inhabitants of Leb-kamai,[1] (Jes 21:1; Jer 4:11)2and I will send to Babylon winnowers, and they shall winnow her, and they shall empty her land, when they come against her from every side on the day of trouble. (Jer 2:28; Jer 15:7; Matt 3:12)3Let not the archer bend his bow, and let him not stand up in his armor. Spare not her young men; devote to destruction[2] all her army. (Jer 50:14; Jer 50:21; Jer 50:29)4They shall fall down slain in the land of the Chaldeans, and wounded in her streets. (Jer 49:26)5For Israel and Judah have not been forsaken by their God, the Lord of hosts, but the land of the Chaldeans[3] is full of guilt against the Holy One of Israel. (Jes 54:5)6“Flee from the midst of Babylon; let every one save his life! Be not cut off in her punishment, for this is the time of the Lord’s vengeance, the repayment he is rendering her. (1 Mos 19:15; Jer 50:8; Jer 50:15; Jer 51:45)7Babylon was a golden cup in the Lord’s hand, making all the earth drunken; the nations drank of her wine; therefore the nations went mad. (Ps 75:8; Jer 25:15; Upp 14:8; Upp 17:4)8Suddenly Babylon has fallen and been broken; wail for her! Take balm for her pain; perhaps she may be healed. (Jes 13:6; Jes 21:9; Jer 46:11; Jer 48:20; Upp 18:9; Upp 18:11; Upp 18:19)9We would have healed Babylon, but she was not healed. Forsake her, and let us go each to his own country, for her judgment has reached up to heaven and has been lifted up even to the skies. (Jes 13:14; Jer 50:8; Jer 50:16; Jer 51:6; Jer 51:45; Upp 18:5)10The Lord has brought about our vindication; come, let us declare in Zion the work of the Lord our God. (Ps 37:6; Jer 23:6; Jer 50:28)11“Sharpen the arrows! Take up the shields! The Lord has stirred up the spirit of the kings of the Medes, because his purpose concerning Babylon is to destroy it, for that is the vengeance of the Lord, the vengeance for his temple. (2 Kung 17:6; Jes 13:17; Jer 46:4; Jer 50:28; Jer 50:45; Dan 5:31)12“Set up a standard against the walls of Babylon; make the watch strong; set up watchmen; prepare the ambushes; for the Lord has both planned and done what he spoke concerning the inhabitants of Babylon. (Jes 13:2; Jes 21:5; Jer 50:2; Jer 51:11; Jer 51:27; Nah 2:1)13O you who dwell by many waters, rich in treasures, your end has come; the thread of your life is cut. (Jer 51:36; Upp 17:1; Upp 17:15)14The Lord of hosts has sworn by himself: Surely I will fill you with men, as many as locusts, and they shall raise the shout of victory over you. (Ps 105:34; Jes 16:9; Jer 22:5; Joel 1:4; Joel 2:25)15“It is he who made the earth by his power, who established the world by his wisdom, and by his understanding stretched out the heavens. (Jer 10:12)16When he utters his voice there is a tumult of waters in the heavens, and he makes the mist rise from the ends of the earth. He makes lightning for the rain, and he brings forth the wind from his storehouses.17Every man is stupid and without knowledge; every goldsmith is put to shame by his idols, for his images are false, and there is no breath in them.18They are worthless, a work of delusion; at the time of their punishment they shall perish.19Not like these is he who is the portion of Jacob, for he is the one who formed all things, and Israel is the tribe of his inheritance; the Lord of hosts is his name.20“You are my hammer and weapon of war: with you I break nations in pieces; with you I destroy kingdoms; (Dan 7:7; Dan 7:19; Dan 7:23)21with you I break in pieces the horse and his rider; with you I break in pieces the chariot and the charioteer;22with you I break in pieces man and woman; with you I break in pieces the old man and the youth; with you I break in pieces the young man and the young woman; (2 Krön 36:17; Jes 13:16; Jes 13:18)23with you I break in pieces the shepherd and his flock; with you I break in pieces the farmer and his team; with you I break in pieces governors and commanders. (Jer 51:28; Jer 51:57)24“I will repay Babylon and all the inhabitants of Chaldea before your very eyes for all the evil that they have done in Zion, declares the Lord. (Ps 137:8; Jer 50:15; Jer 50:29)25“Behold, I am against you, O destroying mountain, declares the Lord, which destroys the whole earth; I will stretch out my hand against you, and roll you down from the crags, and make you a burnt mountain. (Upp 8:8; Upp 18:8)26No stone shall be taken from you for a corner and no stone for a foundation, but you shall be a perpetual waste, declares the Lord. (Ps 118:22; Jes 28:16; Jer 25:12; Jer 51:62)27“Set up a standard on the earth; blow the trumpet among the nations; prepare the nations for war against her; summon against her the kingdoms, Ararat, Minni, and Ashkenaz; appoint a marshal against her; bring up horses like bristling locusts. (1 Mos 8:4; 1 Mos 10:3; 2 Kung 19:37; 1 Krön 1:6; Jer 4:5; Jer 6:4; Jer 25:14; Jer 50:41; Jer 51:12; Jer 51:14; Nah 3:17)28Prepare the nations for war against her, the kings of the Medes, with their governors and deputies, and every land under their dominion. (Jer 34:1; Jer 51:11; Jer 51:23; Jer 51:27; Jer 51:57)29The land trembles and writhes in pain, for the Lord’s purposes against Babylon stand, to make the land of Babylon a desolation, without inhabitant. (Jer 8:16; Jer 50:45)30The warriors of Babylon have ceased fighting; they remain in their strongholds; their strength has failed; they have become women; her dwellings are on fire; her bars are broken. (Jes 19:16; Jes 47:14; Jer 50:37; Klag 2:9; Nah 3:13)31One runner runs to meet another, and one messenger to meet another, to tell the king of Babylon that his city is taken on every side; (2 Krön 30:6)32the fords have been seized, the marshes are burned with fire, and the soldiers are in panic. (Jer 51:41)33For thus says the Lord of hosts, the God of Israel: The daughter of Babylon is like a threshing floor at the time when it is trodden; yet a little while and the time of her harvest will come.” (Jes 17:5; Jes 21:10; Joel 3:13; Upp 14:15)34“Nebuchadnezzar the king of Babylon has devoured me; he has crushed me; he has made me an empty vessel; he has swallowed me like a monster; he has filled his stomach with my delicacies; he has rinsed me out.[4] (Ps 74:13; Jer 50:17; Jer 51:44)35The violence done to me and to my kinsmen be upon Babylon,” let the inhabitant of Zion say. “My blood be upon the inhabitants of Chaldea,” let Jerusalem say.36Therefore thus says the Lord: “Behold, I will plead your cause and take vengeance for you. I will dry up her sea and make her fountain dry, (Jes 44:27; Jer 50:34; Jer 50:38; Jer 51:13)37and Babylon shall become a heap of ruins, the haunt of jackals, a horror and a hissing, without inhabitant. (Jes 13:22; Jes 25:2; Jer 18:16)38“They shall roar together like lions; they shall growl like lions’ cubs. (Am 3:4; Nah 2:11)39While they are inflamed I will prepare them a feast and make them drunk, that they may become merry, then sleep a perpetual sleep and not wake, declares the Lord. (Jes 21:5; Jer 51:57)40I will bring them down like lambs to the slaughter, like rams and male goats.41“How Babylon[5] is taken, the praise of the whole earth seized! How Babylon has become a horror among the nations! (Jes 13:19; Jer 25:26; Jer 51:32)42The sea has come up on Babylon; she is covered with its tumultuous waves. (Jes 8:7; Jer 51:55)43Her cities have become a horror, a land of drought and a desert, a land in which no one dwells, and through which no son of man passes. (Jer 50:12; Jer 50:40)44And I will punish Bel in Babylon, and take out of his mouth what he has swallowed. The nations shall no longer flow to him; the wall of Babylon has fallen. (Esr 1:7; Jes 2:2; Jes 46:1; Jer 31:12; Jer 50:2; Jer 51:34; Jer 51:58)45“Go out of the midst of her, my people! Let every one save his life from the fierce anger of the Lord! (Jer 12:13; Jer 51:6)46Let not your heart faint, and be not fearful at the report heard in the land, when a report comes in one year and afterward a report in another year, and violence is in the land, and ruler is against ruler. (Jes 37:7; Matt 24:6)47“Therefore, behold, the days are coming when I will punish the images of Babylon; her whole land shall be put to shame, and all her slain shall fall in the midst of her. (Jer 50:2; Jer 50:12)48Then the heavens and the earth, and all that is in them, shall sing for joy over Babylon, for the destroyers shall come against them out of the north, declares the Lord. (Jes 44:23; Jer 50:3; Upp 18:20)49Babylon must fall for the slain of Israel, just as for Babylon have fallen the slain of all the earth. (Jer 51:24)50“You who have escaped from the sword, go, do not stand still! Remember the Lord from far away, and let Jerusalem come into your mind: (Jer 44:28)51‘We are put to shame, for we have heard reproach; dishonor has covered our face, for foreigners have come into the holy places of the Lord’s house.’ (Ps 44:15; Jer 7:19; Klag 1:10)52“Therefore, behold, the days are coming, declares the Lord, when I will execute judgment upon her images, and through all her land the wounded shall groan. (Job 24:12; Jer 51:47; Hes 26:15)53Though Babylon should mount up to heaven, and though she should fortify her strong height, yet destroyers would come from me against her, declares the Lord. (Jes 14:13; Jer 49:16; Jer 51:25)54“A voice! A cry from Babylon! The noise of great destruction from the land of the Chaldeans! (Jer 50:22)55For the Lord is laying Babylon waste and stilling her mighty voice. Their waves roar like many waters; the noise of their voice is raised, (Jer 5:22; Jer 51:42)56for a destroyer has come upon her, upon Babylon; her warriors are taken; their bows are broken in pieces, for the Lord is a God of recompense; he will surely repay. (Jes 59:18; Jer 50:15)57I will make drunk her officials and her wise men, her governors, her commanders, and her warriors; they shall sleep a perpetual sleep and not wake, declares the King, whose name is the Lord of hosts. (Jer 46:18; Jer 51:23; Jer 51:28; Jer 51:39)58“Thus says the Lord of hosts: The broad wall of Babylon shall be leveled to the ground, and her high gates shall be burned with fire. The peoples labor for nothing, and the nations weary themselves only for fire.” (Jes 45:2; Jer 50:15; Jer 51:44; Jer 51:64; Hab 2:13)59The word that Jeremiah the prophet commanded Seraiah the son of Neriah, son of Mahseiah, when he went with Zedekiah king of Judah to Babylon, in the fourth year of his reign. Seraiah was the quartermaster. (Jer 28:1; Jer 32:12)60Jeremiah wrote in a book all the disaster that should come upon Babylon, all these words that are written concerning Babylon. (Jer 36:2; Jer 50:1; Jer 51:1)61And Jeremiah said to Seraiah: “When you come to Babylon, see that you read all these words,62and say, ‘O Lord, you have said concerning this place that you will cut it off, so that nothing shall dwell in it, neither man nor beast, and it shall be desolate forever.’ (Jer 50:3; Jer 51:26)63When you finish reading this book, tie a stone to it and cast it into the midst of the Euphrates, (Jer 19:10; Upp 18:21)64and say, ‘Thus shall Babylon sink, to rise no more, because of the disaster that I am bringing upon her, and they shall become exhausted.’” Thus far are the words of Jeremiah. (Jer 51:58; Jer 51:63)