Marek 1

Bible Kralická

1 Počátek evangelium Ježíše Krista, Syna Božího;2 Jakož psáno jest v Prorocích: Aj, já posílám anděla svého před tváří tvou, kterýž připraví cestu tvou před tebou.3 Hlas volajícího na poušti: Připravujte cestu Páně, přímé čiňte stezky jeho.4 Křtil Jan na poušti a kázal křest pokání na odpuštění hříchů.5 I vycházeli k němu ze vší krajiny Židovské i Jeruzalémští, a křtili se od něho všickni v Jordáně řece, vyznávajíce hříchy své.6 Byl pak Jan odín srstmi velbloudovými, a pás kožený na bedrách jeho, a jídal kobylky a med lesní.7 A kázal, řka: Za mnou jde silnější mne, kteréhožto nejsem hoden, sehna se, rozvázati řeménka u obuvi jeho.8 Já zajisté křtil jsem vás vodou, ale onť vás křtíti bude Duchem svatým.9 I stalo se v těch dnech, přišel Ježíš z Nazarétu Galilejského, a pokřtěn jest v Jordáně od Jana.10 A hned vystoupě z vody, uzřel nebesa otevřená a Ducha jakožto holubici, sstupujícího na něj.11 A hlas stal se s nebe: Ty jsi ten můj milý Syn, v němž mi se dobře zalíbilo.12 A ihned ho Duch vypudil na poušť.13 I byl tam na poušti čtyřidceti dnů, a pokoušín byl od satana; a byl s zvěří, a andělé přisluhovali jemu.14 Když pak byl vsazen Jan do žaláře, přišel Ježíš do Galilee, zvěstuje evangelium království Božího,15 Pravě: Že se naplnil čas, a přiblížilo se království Boží. Čiňte pokání, a věřte evangelium.16 A chodě podle moře Galilejského, uzřel Šimona a Ondřeje bratra jeho, ani pouštějí síti do moře, nebo rybáři byli.17 I řekl jim Ježíš: Pojďte za mnou, a učiním vás rybáře lidí.18 A oni hned opustivše síti své, šli za ním.19 A pošed odtud maličko, uzřel Jakuba Zebedeova, a Jana bratra jeho, kteříž také byli na lodí tvrdíce síti své;20 A hned povolal jich. A oni opustivše otce svého Zebedea na lodí s pacholky, šli za ním.21 I vešli do Kafarnaum. A hned v sobotu šel Ježíš do školy, a učil.22 I divili se náramně učení jeho; nebo učil je, jako moc maje, a ne jako zákoníci.23 I byl v škole jejich člověk, posedlý duchem nečistým. I zvolal,24 Řka: Ale což jest tobě do nás, Ježíši Nazaretský? Přišel jsi zatratiti nás; znám tě, kdo jsi, a vím, že jsi ten svatý Boží.25 I přimluvil mu Ježíš, řka: Umlkniž a vyjdi z něho.26 I polomcovav jím duch nečistý a křiče hlasem velikým, vyšel z něho.27 I lekli se všickni, takže se tázali mezi sebou, řkouce: I co jest toto? Jakéž jest toto nové učení, že tento mocně duchům nečistým rozkazuje, a poslouchají ho?28 I roznesla se pověst o něm hned po vší krajině Galilejské.29 A hned vyšedše ze školy, přišli do domu Šimonova a Ondřejova s Jakubem a s Janem.30 Šimonova pak svegruše ležela, majíc zimnici. A hned jemu pověděli o ní.31 A přistoupiv, pozdvihl jí, ujav ji za ruku její, a hned přestala jí zimnice. I posluhovala jim.32 Večer pak již při západu slunce, nosili k němu všecky nemocné i ďábelníky.33 A bylo se všecko město sběhlo ke dveřům.34 I uzdravoval mnohé ztrápené rozličnými neduhy, a ďábelství mnohá vymítal, a nedopustil mluviti ďáblům; nebo znali ho.35 A přede dnem velmi ráno vstav Ježíš, vyšel, a šel na pusté místo, a tam se modlil.36 I šel za ním Šimon i ti, kteříž s ním byli.37 A když jej nalezli, řekli jemu: Všickni tě hledají.38 I dí jim: Pojďmež do okolních městeček, abych i tam kázal. Nebo na to jsem přišel.39 I kázal v školách jejich ve vší Galileji, a ďábelství vymítal.40 Tedy přišel k němu malomocný, prose ho, a klekna před ním, řekl jemu: Pane, chceš-li, můžeš mne očistiti.41 Ježíš pak slitovav se, vztáhl ruku, dotekl se ho a řekl jemu: Chci, buď čist.42 A když to řekl, hned odstoupilo od něho malomocenství, a očištěn jest.43 I pohroziv mu, hned ho odbyl,44 A řekl mu: Viziž, abys nižádnému nic nepravil. Ale jdi, ukaž se knězi, a obětuj za očištění své to, což přikázal Mojžíš, na svědectví jim.45 On pak vyšed, počal vypravovati mnoho a ohlašovati tu věc, takže již nemohl Ježíš do města zjevně vjíti, ale vně na místech pustých byl. I scházeli se k němu odevšad.

Marek 1

nuBibeln

od Biblica
1 Här börjar evangeliet om Jesus Kristus[1], Guds Son.2 Det står skrivet genom profeten Jesaja: ”Se! Jag ska sända min budbärare före dig, och han ska bereda vägen för dig.[2]3 En röst ropar i ödemarken: ’Bana väg för Herren! Jämna en väg för honom![3]’ ”4 Så trädde Johannes döparen fram i ödemarken och förkunnade omvändelsens dop för syndernas förlåtelse.5 Människor från hela Judeen och alla i Jerusalem kom ut till honom, och när de hade bekänt sina synder, döpte han dem i Jordanfloden.6 Johannes hade kläder som var gjorda av kamelhår, och han hade ett läderbälte runt midjan. Han åt gräshoppor och vildhonung.7 Han förkunnade: ”Efter mig kommer en som är starkare än jag. Jag är inte ens värdig att böja mig ner och knyta upp hans sandalremmar.[4]8 Jag döper er med vatten, men han ska döpa er i den heliga Anden.”9 Vid den tiden kom Jesus från Nasaret i Galileen och blev döpt av Johannes i Jordanfloden.10 När Jesus sedan steg upp ur vattnet, fick han[5] se himlen öppna sig och Anden sänka sig ner över honom som en duva.11 Och en röst från himlen sa: ”Du är min älskade Son, du är min glädje.”12 Då förde Anden ut Jesus i ödemarken,13 och där stannade han under fyrtio dagar och prövades av Satan. Han levde bland de vilda djuren[6], och änglarna betjänade honom.14 När Johannes sedan sattes i fängelse, kom Jesus till Galileen för att sprida evangeliet från Gud.15 Jesus sa: ”Tiden har nu kommit då Guds rike är nära. Vänd om och tro på evangeliet!”16 En dag när Jesus vandrade längs Galileiska sjön, fick han se Simon och hans bror Andreas stå och kasta ut nät i sjön, för de var fiskare.17 Jesus sa till dem: ”Kom och följ mig, så ska jag göra er till människofiskare.”18 De lämnade genast sina nät och följde honom.19 När han gick lite längre bort fick han se Sebedaios söner, Jakob och Johannes, sitta i en båt och göra i ordning sina nät.20 Han kallade genast på dem också, och de lämnade då sin far Sebedaios och hans arbetare för att följa Jesus.21 De kom nu till Kafarnaum, och när det blev sabbat[7] gick de till synagogan, där Jesus undervisade.22 De var mycket häpna över hans undervisning, för han talade med makt, och inte som de skriftlärda.23 I synagogan fanns den här dagen en man som var besatt av en oren ande, och han började ropa:24 ”Vad har du med oss att göra, Jesus från Nasaret? Har du kommit för att ta död på oss? Jag vet vem du är, du Guds helige!”25 Men Jesus sa strängt till honom: ”Tig! Far ut ur honom!”26 Då började den orena anden rycka och slita i mannen och for ut ur honom med ett våldsamt skrik.27 De blev alldeles förskräckta och började diskutera med varandra och fråga: ”Vad är det här för en ny lära? Vilken makt! Till och med de orena andarna lyder hans order!”28 Och ryktet om honom spred sig snabbt genom hela Galileen.29 När de hade lämnat synagogan, gick de hem till Simon och Andreas, tillsammans med Jakob och Johannes.30 Där låg Simons svärmor sjuk i feber, och det berättade de genast för Jesus.31 Han gick då fram till henne och tog henne i handen och reste henne upp. Febern lämnade henne, och hon betjänade dem.32 På kvällen, efter solnedgången, kom man till honom med alla sjuka och besatta.33 Hela staden hade samlats utanför dörren.34 Jesus botade många sjuka som led av olika slags sjukdomar, och han drev ut många onda andar. Men han förbjöd andarna att tala eftersom de visste vem han var.35 Nästa morgon, långt före gryningen, gick Jesus bort därifrån till en enslig plats för att be.36 Simon och de andra skyndade snart ut för att leta reda på honom,37 och när de hade hittat honom sa de: ”Alla frågar efter dig.”38 Men han svarade: ”Vi måste gå till de andra städerna häromkring, så att jag kan förkunna där också. Det var därför jag kom hit.”39 Han vandrade sedan genom hela Galileen och predikade i synagogorna och drev ut onda andar.40 En gång kom en spetälsk[8] man och föll ner på knä framför honom och bad: ”Om du vill, så kan du göra mig ren.”41 Då greps Jesus av medlidande, sträckte ut handen och rörde vid honom och sa: ”Det vill jag. Du är ren!”42 Och genast försvann spetälskan, och mannen var ren.43 Jesus skickade sedan bort honom och sa strängt till honom:44 ”Berätta inte detta för någon, utan gå och visa upp dig för prästen. Ta också med dig det offer för din rening som Mose har bestämt,[9] till ett vittnesbörd för dem.”45 Men mannen gick genast iväg och berättade detta öppet för alla. Jesus kunde därför inte visa sig öppet längre i någon stad, utan måste hålla till ute i ödemarken. Men folk kom ändå till honom från alla håll.