1A vtom, když mnozí zástupové scházeli se, takže jedni druhé velmi tlačili, počal mluviti k učedlníkům svým: Nejpředněji se varujte od kvasu farizeů, jenž jest pokrytství.2Neboť nic není skrytého, což by nemělo býti zjeveno; ani jest co tajného, ješto by nemělo býti zvědíno.3Protož to, co jste pravili ve tmách, bude na světle slyšáno, a co jste sobě v uši šeptali v pokojích, hlásánoť bude na střechách.4Pravím pak vám přátelům svým: Nestrachujte se těch, jenž tělo zabíjejí, a potom nemají, co by více učinili.5Ale ukážiť vám, koho se máte báti: Bojte se toho, kterýžto, když zabije, má moc uvrci do pekelného ohně. Jistě, pravím vám, toho se bojte.6Zdaliž neprodávají pět vrabců za dva haléře? Avšak ani jeden z nich není v zapomenutí před Bohem.7Nýbrž i vlasové hlavy vaší všickni zečteni jsou. Protož nebojtež se, mnohemť vy vrabce převyšujete.8Pravímť pak vám: Každý kdož by koli vyznal mne před lidmi, i Syn člověka vyzná jej před anděly Božími.9Kdož by mne pak zapřel před lidmi, zapřínť bude před anděly Božími.10A každý kdož dí slovo proti Synu člověka, bude mu odpuštěno, ale tomu, kdož by se Duchu svatému rouhal, nebudeť odpuštěno.11Když pak vás voditi budou do škol a k vladařům a k mocným, nepečujte, kterak aneb co byste odpovídali, aneb co byste mluvili.12Duch svatý zajisté naučí vás v tu hodinu, co byste měli mluviti.13I řekl jemu jeden z zástupu: Mistře, rci bratru mému, ať rozdělí se mnou dědictví.14A on řekl jemu: Člověče, kdo mne ustavil soudcí aneb děličem nad vámi?15I řekl k nim: Viztež a vystříhejte se od lakomství; neboť ne v rozhojnění statku něčího život jeho záleží.16Pověděl jim také i podobenství, řka: Člověka jednoho bohatého hojné úrody pole přineslo.17I přemyšloval sám v sobě, řka: Co učiním, že nemám, kde bych shromáždil úrody své?18I řekl: Toto učiním: Zbořím stodoly své a větších nadělám, a tu shromáždím všecky své úrody i zboží svá.19A dím duši své: Duše, máš mnoho statku složeného za mnohá léta, odpočívej, jez, pij, měj dobrou vůli.20I řekl jemu Bůh: Ó blázne, této noci požádají duše tvé od tebe, a to, cožs připravil, čí bude?21Takť jest každý, kdož sobě shromažďuje, a není v Bohu bohatý.22Řekl pak učedlníkům svým: Protož pravím vám: Nebuďtež pečliví o život svůj, co byste jedli, ani o tělo, čím byste se odívali.23Život větší jest nežli pokrm, a tělo větší nežli oděv.24Patřte na havrany, žeť nesejí, ani žnou, a nemají špižírny, ani stodoly, a Bůh krmí je. I čím v větší vážnosti jste vy než ptactvo?25A kdož pak z vás pečlivě o to mysle, můž přidati ku postavě své loket jeden?26Poněvadž tedy nemůžete s to býti, což nejmenšího jest, proč o jiné věci se staráte?27Patřte na kvítí polní, kterak rostou, nedělají, ani předou, a pravímť vám, že ani Šalomoun ve vší slávě své nebyl tak odín, jako jedno z těchto.28A poněvadž trávu, kteráž dnes na poli jest, a zítra do peci uvržena bývá, Bůh tak odívá, čím více vás, ó malé víry?29I vy nestarejte se o to, co byste jedli, aneb co byste pili, aniž o to tak velmi pečujte.30Nebo těch všech věcí národové světa tohoto hledají. Víť pak Otec váš, že těch věcí potřebujete.31Ale raději hledejte království Božího, a tyto všecky věci budou vám přidány.32Neboj se, ó maličké stádce, neboť se zalíbilo Otci vašemu dáti vám království.33Prodávejte statky vaše, a dávejte almužnu. Dělejte sobě pytlíky, kteříž nevetšejí, poklad, kterýž nehyne, v nebesích, kdežto zloděj dojíti nemůž, a kdež mol nekazí.34Nebo kdež jest poklad váš, tuť bude i srdce vaše.35Buďtež bedra vaše přepásaná, a svíce hořící.36A vy podobni buďte lidem očekávajícím Pána svého, až by se vrátil z svadby, aby hned, jakž by přišel a potloukl, otevřeli jemu.37Blaze služebníkům těm, kteréž přijda Pán, nalezl by, a oni bdí. Amen pravím vám, že přepáše se, a káže jim sednouti za stůl, a chodě, bude jim sloužiti.38A přišel-liť by v druhé bdění, a pakliť by v třetí bdění přišel, a tak je nalezl, blahoslavení jsou služebníci ti.39Toto pak vězte, že byť věděl hospodář, v kterou by hodinu měl zloděj přijíti, bděl by zajisté, a nedal by podkopati domu svého.40Protož i vy buďte hotovi, nebo v kterou hodinu nenadějete se, Syn člověka přijde.41I řekl jemu Petr: Pane, nám-li pravíš toto podobenství, čili všechněm?42I dí Pán: Aj kdo jest věrný šafář a opatrný, jehož by ustanovil pán nad čeledí svou, aby jim v čas dával vyměřený pokrm,43Blahoslavený služebník ten, kteréhož, když by přišel pán jeho, nalezne, an tak činí.44Vpravdě pravím vám, že nade vším statkem svým ustanoví jej.45Pakli by řekl služebník ten v srdci svém: Prodlévá přijíti pán můj, i počal by bíti služebníky a služebnice, a jísti a píti i opíjeti se,46Přijdeť pán služebníka toho v den, v kterýž se nenaděje, a v hodinu, kteréž neví. I oddělíť jej, a díl jeho položí s nevěrnými.47Služebník pak ten, kterýž by znal vůli pána svého a nepřipravoval se, a nečinil podle vůle jeho, bit bude velmi.48Ale kterýž neznal, a hodné věci trestání činil, bit bude ne tak velmi. Každému pak, komuž jest mnoho dáno, mnoho bude od něho požádáno; a komuť jsou mnoho poručili, víceť požádají od něho.49Oheň přišel jsem pustiti na zemi, a co chci, jestliže již hoří?50Ale křtem mám křtěn býti, a kterak jsem soužen, dokudž se nevykoná!51A což se domníváte, že bych přišel pokoj dáti na zemi? Nikoli, pravím vám, ale rozdělení.52Nebo již od této chvíle bude jich pět v jednom domu rozděleno, tři proti dvěma, a dva proti třem.53Bude rozdělen otec proti synu, a syn proti otci, mátě proti dceři, a dcera proti mateři, svegruše proti nevěstě své, a nevěsta proti svegruši své.54Pravil také i k zástupům: Když vídáte oblak, an vzchodí od západu, hned pravíte: Příval jde, a tak bývá.55A když od poledne vítr věje, říkáte: Bude horko, a býváť.56Pokrytci, způsob nebe a země umíte souditi, a kterakž pak tohoto času nepoznáváte?57Ano proč i sami od sebe nesoudíte, což spravedlivého jest?58Když pak jdeš s protivníkem svým k vrchnosti, na cestě přičiň se o to, abys byl zproštěn od něho, aby snad netáhl tebe k soudci, a soudce dal by tebe biřici, a biřic vsadil by tě do žaláře.59Pravím tobě: Nevyjdeš odtud, dokudž bys i toho posledního haléře nenavrátil.
1Under tiden hade folk samlats i tusental, så att de höll på att trampa ner varandra. Men Jesus vände sig först till sina lärjungar och varnade dem: ”Akta er för fariseernas surdeg, hyckleriet.2Det finns ingenting gömt som inte ska komma fram och ingenting dolt som inte ska bli känt.3Det ni har sagt i mörkret ska höras i dagsljuset, och det ni har viskat i någons öra i enrum kommer att ropas ut från hustaken.
Var inte rädda
4Till er som är mina vänner, säger jag: Var inte rädda för dem som kan döda kroppen, men sedan inte kan göra något mer.5Jag ska visa er vem ni ska frukta. Frukta honom som har makt att både döda och sedan kasta i Gehenna[1].6Säljs inte fem sparvar för två kopparslantar? Och ändå är ingen av dem glömd av Gud.7Och på er är till och med hårstråna räknade. Var alltså inte rädda! Ni är mer värda än alla sparvar tillsammans.
Bekännelse och förnekelse
8Jag säger er, att om någon bekänner mig inför människorna, honom ska också Människosonen bekänna inför Guds änglar.9Men den som förnekar mig inför människorna ska bli förnekad inför Guds änglar.10Vem som än säger något mot Människosonen kan få förlåtelse, men den som hädar den heliga Anden kommer aldrig att bli förlåten.11När man drar er till synagogorna[2], makthavarna och myndigheterna, så oroa er inte för hur ni ska försvara er eller för vad ni ska säga.12Den heliga Anden kommer i samma stund att låta er veta vad ni behöver säga.”
Liknelsen om den rika lantbrukaren
13Då sa någon i folkmassan: ”Mästare, säg till min bror att han ska dela arvet med mig.”14Men Jesus svarade: ”Min vän, vem har satt mig till domare, så att jag kan avgöra tvister mellan er?”15Vidare sa han till dem: ”Akta er för allt habegär! En människas liv är inte beroende av hur mycket hon äger.”16Sedan berättade han en liknelse för dem. Han sa: ”En rik lantbrukare hade fått en stor skörd.17Han gick och funderade på vad han skulle göra eftersom det inte gick att få in all skörd.18Han sa: ’Nu vet jag, jag river ner mina gamla lador och bygger större. Då får jag plats både med skörden och med allt annat jag äger.19Sedan kan jag slå mig till ro och säga till mig själv: Nu har du samlat så mycket att det räcker i många år. Koppla av nu! Ät, drick och roa dig!’20Men Gud sa till mannen: ’Din dåre, redan i natt ska ditt liv tas ifrån dig! Vem ska då få allt som du har sparat ihop?’21Så går det för den som samlar rikedomar åt sig själv men inte är rik inför Gud.”
Om att oroa sig
22Sedan sa Jesus till sina lärjungar: ”Därför säger jag er: oroa er inte för hur ni ska klara livet, hur ni ska få mat att äta och kläder att ta på er.23Livet är ju mer än maten och kroppen mer än kläderna.24Tänk på korparna! De varken sår eller skördar, eller skaffar förråd eller lador, men Gud ger dem mat ändå. Är ni inte mycket mer värda än fåglarna?25Vem av er kan med sina bekymmer förlänga sitt liv med en enda timma?26Men om ni nu inte ens klarar så lite, varför oroar ni er då för allt annat?27Tänk på liljorna hur de växer! De arbetar inte och spinner inte. Ändå säger jag er, att inte ens Salomo i all sin prakt var så klädd som de.28Men om Gud nu ger sådana kläder åt gräset, som idag står på ängen och imorgon kastas på elden, skulle han då inte ordna kläder åt er? Så lite tro ni har!29Grubbla inte över vad ni ska äta och dricka. Oroa er inte för sådant.30För sådant jagar all världens folk efter, men er Fader vet redan att ni behöver det.31Sök först hans rike, så får ni det övriga också.32Var inte rädd, du lilla hjord. Er Fader i himlen har beslutat att ge er riket.33Sälj vad ni äger och ge åt de fattiga. Skaffa er en börs som aldrig slits ut och en skatt i himlen som är i säkert förvar, där ingen kan stjäla den och där ingen mal förstör.34För där er skatt finns, där kommer också ert hjärta att vara.
Var beredda
35Fäst upp era kläder[3] och håll lamporna brinnande.36Var som tjänare som väntar på att deras herre ska komma hem från en bröllopsfest, så att de snabbt kan öppna dörren för honom när han knackar.37Lyckliga är de som deras herre finner vakna när han kommer. Sannerligen säger jag er: han ska själv göra sig redo att tjäna, och han ska låta dem få slå sig ner vid bordet för att äta medan han passar upp dem.38Kanske kommer han inte förrän vid midnatt eller till och med inte förrän strax före gryningen. Men lyckliga är de som är beredda.39Ni ska veta att om husägaren bara visste när tjuven tänkte komma, skulle han hindra honom från att bryta sig in.40Var beredda ni också, för Människosonen kommer tillbaka när ni minst av allt väntar det.”41Petrus frågade: ”Herre, talar du denna liknelse bara till oss, eller gäller detta alla?”42Herren svarade: ”Vem är som en trogen och klok tjänare, som av sin herre har fått i uppgift att ansvara för de andra tjänarna och ge dem mat när de behöver?43Lycklig är den tjänaren om hans herre kommer hem och får se att han gör det han ska.44Sannerligen säger jag er: en sådan trogen tjänare ska få ansvar för allt hans herre äger.45Men om tjänaren säger i sitt hjärta: ’Min herre kommer inte än på ett tag’, och börjar misshandla de andra tjänarna och äta och dricka sig full,46då ska hans herre komma en dag då han inte alls väntar honom, vid en tid som han inte vet om. Han ska slå honom i stycken och låta honom dela plats med dem som inte tror.47Den tjänare som känner till sin herres vilja, men ändå inte förbereder sig eller gör vad hans herre vill, han ska straffas med många piskslag.48Men den som inte är medveten om att han handlar fel och gör något straffbart, ska bara straffas med några få piskslag. Av den som har fått mycket kommer det att krävas mycket, och den som har anförtrotts mycket, har också desto större ansvar.
Splittring väntar, inte fred
49Jag har kommit för att tända en eld på jorden, och jag önskar att den redan brann!50Men jag måste döpas med ett dop som väntar mig, och jag plågas svårt innan det är över.51Tror ni att jag har kommit för att skapa fred på jorden? Nej, säger jag, utan splittring!52Om fem personer bor i ett hus, kommer de i fortsättningen att leva splittrade, tre mot två och två mot tre,53far mot son och son mot far, mor mot dotter och dotter mot mor, svärmor mot svärdotter och svärdotter mot svärmor.”
Att tolka den tid man lever i
54Sedan sa han till folket: ”När ni ser molnen torna upp sig i väster, så säger ni: ’Nu blir det regn.’ Och det blir det också.55När det blåser sydliga vindar säger ni: ’Idag blir det hett!’ Och det blir det.56Ni hycklare! Ni har lätt för att tyda tecken på jorden och himlen, men varför kan ni inte tyda den här tiden?
Gör upp med Gud innan det är för sent
57Varför avgör ni inte själva vad som är rätt?58När du är på väg med din motpart till domstolen, försök då komma överens med honom innan ni är framme. Annars kanske han drar dig inför domaren, som sedan låter sin medhjälpare ta hand om dig och sätta dig i fängelse.59Jag säger dig: du slipper inte därifrån förrän du betalt till sista kopparslanten.”